Flygplan kraschar ibland. Inte särskilt ofta, men det händer, med oftast ganska tråkiga följder. Därför försöker man minska risken att detta händer med olika metoder. En del vill ha ner risken till 0, men att tro att det går är bara okunnigt. De riskkällor som finns är lägesenerggi, kinetisk energi och kemisk energi i bränslet. Det enda sättet att nå 0% risk är om planet står stilla, på marken, utan bränsle. Men då kan man ju inte flyga, eller hur?

På samma sätt finns det de som resonerar mellan kopplingen mellan ekonomin och miljöpåverkan. Vissa vill tro att det går art drikoppla dessa två, men det är lika lönlöst som att frikoppla flygning från risk. Miljöpåverkan upppstår av all produktion och användning  av varor och tjänster – gör man något påverkas miljön. Antag vidare att man skulle luckas med 100% frikoppling, vad har man då? En pengasnurra som snurrar på utan att det sker någon påverkan på något överhuvudtaget, och vad vore syftet med det? Att frikoppla ekonomisk aktivitet från miljöpåverkan är som att frikoppla flygning från risk – ett lönlöst spel för gallerierna, om det ens går. Glöm inte detta nästa gång du läser om frikoppling!
 
 
"Men, jag förstår inte riktigt kopplingen mellan ekonomisk aktivitet och miljöpåverkan." Jag föklarar:
 

Som bilderna ovan visar så ger "ekonomiska processer" avfall av olika slag, alltså miljöpåverkan. (Även om den inte för t.ex. en enskild människa inte är stor, men har man 7 miljarder så får man snabbt icke försumbar miljöpåverkan. Miljön har en förmåga att absorbera viss miljöpåverkan, men inte hur mycket som helst, men mer om detta senare)
 
Vad gäller vid odling och andra uttag av natturresurser då? Vid första ögonkastet så kan t.ex. ett odlat fält se ut att bara ge och ge, att man kan plocka ut råvaror i en evigt flödande ström. Detta stämmer dock inte.

Som bilden visar, så krävs en hel del inputs för att odlingen ska fungera. En naturlig miljö fungerar såklart av sig själv, men ofta då med ett begränsat utflöde. I moderna jordbruk så stoppas det in väldigt mycket både konstgödsel och bränsle till traktorerna, då de naturliga flödena inte räcker till. Miljöpåverkan från detta blir förutom landanvändningen, en utarmning av näringsämnen och minderaler ur jordarna, samt indirekt genom produktion av bränslen och konstgödsel.
 
Ekonomisk aktivitet kan alltså ses som ett flöde av energi och materia genom en "ekonomisk enhet", alltså en maskin, fabrik, människa, odling osv. Det går inte att skapa en "ekonomisk enhet" som bara producerar "nytta" utan annan miljöpåverkan såsom avfall eller andra utsläpp, något som bevisas av termodynamikens andra huvudsats (den säger i stort sett att man alltid får ett spill, att ingen process kan ge 100%).

Enda sättet att inte få någon miljöpåverkan är att inte ha något flöde, alltså ingen ekonomisk aktivitet. Man kan alltså inte frikoppla ekonomisk aktivitet från miljöpåverkan.