Jag fått ett spam som kommentar till ett av mina blogginlägg. Jag släpper naturligtvis inte fram det men det är skickat från en Tim Crussel och anges komma från http://kompetenskronoberg.se/ men samtidigt har jag spårat Ip-numret till London så det är uppenbart felaktigt. Jag hoppas att andra bloggare inser att denna typ av kommentarer är uppenbart skumma.

Flera gånger har man från olika håll hänvisat till uppförandekoden men när jag försökte hitta den på kommunens hemsida lyckades jag inte. Det blir förstås svårt att som helt utomstående ha nån uppfattning om det så därför lägger jag ut den här. Sen får var och en avgöra om man tycker att nån bryter mot koden.

En sak som slog mig när jag satt och skrev ner den är att den egentligen bara gäller de som sitter i fullmäktige, om man läser ordagrant vad som står. Dessutom gäller den bara när man sitter i fullmäktige eller något annan kommunalt organ. Fast jag tror nog att avsikten var att alla som är engagerade i det politiska livet borde följa koden.

—————————————————————————————————————-

Uppförandekod

för de politiska partierna representerade i kommunfullmäktige i Vilhelmina kommun.

De politiska partiernas representanter i kommunfullmäktige ser som sin yttersta uppgift att vara talespersoner för sina respektive partiers åsikter och program. Som en del i denna uppgift ingår att i Vilhelmina kommunfullmäktige och i övriga av kommunfullmäktiges valda organ, efter eget bestämmande och egna önskemål fullgöra sitt uppdrag med beaktande av följande:

• Delta i förekommande debatter, att där sakligt och ansvarsfullt argumentera för sin sak och att därvidlag enbart beakta och diskutera frågornas sakliga innehåll.

• Misstänkliggöranden, smutskastning eller andra förklenande omdömen om politiska motståndares eller andra debattörers personliga egenskaper ska ej förekomma. Användande av svordomar eller förråande uttryck ska inte heller förekomma.
• En ledamots uppenbara egenintresse får inte avgöra utgången för ett beslut.
• Alla ledamöter ska ha rätt att överklaga ett beslut utan att det ska behöva ifrågasättas av någon annan som deltagit i beslutet.
• Interpellationer och enkla frågor är viktiga instrument i den ansvarsprövning som minoriteten har tillgång till. Denna möjlighet bör under inga omständigheter ifrågasättas.
• I kommunfullmäktige ingående partier och deras företrädare bör så långt det är möjligt eftersträva samsyn utan att göra avkall på sina politiska program, åsikter eller lokalt deklarerade avsikter.

Som ett led i att tillägna sig dessa regler, ska partierna sträva efter att lämpliga åtgärder vidtas för skolning i mötesteknik och i ett demokratiskt förhållningssätt.

I tidigare blogginlägg skrev jag att den klassiska höger-vänsterskalan inom politiken inte ger en speciellt bra bild hur partierna placerar sig i förhållande till varandra med den är ändå den mest använda. Den används också i debatten för att försöka skrämma folk från att rösta på andra partier.

För några dagar sedan skrevs ett inlägg på sossebloggen med rubriken ”Rena lögner och förvridna fakta”. Man pratar om ”hur vissa personer kan ändra uppfattning från typisk gråsosse till höger om moderaterna” och ”Den största budget avvikelsen som funnits står en tidigare revision för”.

Men den rubriken skulle man ju vänta sig att man själv var lite mer noggrann att ha rätt fakta men det var inte mycket som är stämde.

Först, en revision står aldrig för en budgetavvikelse, en revision granskar bara det som hänt av sittande nämnder.

Sen undrar jag vilket parti som gråsossen bytt till? I bilden nedan kan man se hur vi väljare placerar in olika partier. Jag hittar inget parti till höger om moderaterna.

Två aktuella partier saknas i diagrammet, FI placerades snittmässigt på 25 2006 och 27 2010. PP placerades på 48 i snitt 2010.

Källa: Statistiska centralbyrån ”Åttapartivalet, Allmänna valen valundersökningen”  http://www.scb.se/statistik/_publikationer/ME0106_2010A01_BR_ME05BR1101.pdf

Det är inte lika lätt idag att välja parti som det var förr. Förr hade man högern som de med högre inkomst och mer utbildning röstade på. Liberala partier talade om frihet för individen. Bondeförbundet riktade sig till bönder. Socialdemokraterna var ett parti för arbetare medan vänstern var avhoppare från socialdemokraterna och mer revolutionärt inriktade. Det var lätt att placera in alla på en höger-vänsterskala och när man skulle välja parti kunde man enkelt utgå från sin egen sociala situation så hade man enkelt sorterat bort några partier så att man i bästa fall hade ett par partier att överväga.
Idag ser det annorlunda ut. Högern blev moderater som det nya arbetarpartiet. Bondeförbundet blev centern och liberalt. Folkpartiet blev – ja – folkpartiet. Socialdemokraterna fortsatt att kallla sig arbetarparti men har – enligt vad många anser – gått mot höger. Vänsterparitet har också gått mot höger och många tycker att det idag är mer likt det gamla socialdemokraterna, revolutionen är bortsopad. Dessutom har nya partier tillkommit. Kristen demokratisk samling har vuxit och är nu kristdemokrater med den religiösa biten borttagen. Vi har fått miljöparti, sverigedemokrater. I dörren till riksdagen står också feministisk initiativ, piratpartiet. Lokalt finns olika lokalt bildade partier, även i en del landsting finns speciella landstingspartier oftast av typen sjukvårdspartier.
Den klassiska höger-vänsterskalan går inte att använda och dessutom placeras olika partier in på den skalan på ett sådant sätt som de enskilda partierna inte känner igen och inte på det sätt som väljarna skulle placera in dem. Försök görs med nya former av skalor där den vanligaste är en två-axlig diagram med höger-vänster horisontellt och auktoritär-frihetlig på den lodräta skalan. Den ger kanske en något bättre bild men inte någon totalt bra bild heller.
Enligt min mening finns det idag två sätt att välja parti, om man vill lägga ner lite möda på det. Det ena är att man studerar alla partiers partiprogram/ideologi och sen väljer det man tycker verkar bäst. Sen håller man fast vi detta och söker endast information som bekräftar detta val. Det kräver en stor insatts i början men blir enklare i längden. Man kan då lätt säga att ”jag har hållit på med detta i 30 år och vet vad jag pratar om”.
Det andra sättet är att man hela tiden omvärderar sitt val, här får man utgå ifrån vad som faktiskt partierna gör, hur olika företrädare agerar osv. Genom livet skaffar man sig förhoppningsvis ny kunskap och erfarenhet som gör att den omvärdering kan se olika ut från en tid till en annan. Ett arbete som kräver mindre insats i börja men kräver att man funderar på sin inställning under större delen av livet. Man kan lätt då säga att ”jag har funderat så mycket på detta så jag vet vad jag pratar om”.
För min del började jag med första varianten där jag under ett arbete i gymnasiet gick igenom hur partiutvecklingen varit i Sverige. Sen har jag hållit fast i detta, bitvis var jag också mycket aktiv. En period funderade jag allvarligt på att söka tjänsten som SSUs ombudsman i länet. Men när jag flyttade från Vilhelmina gled jag ur det aktiva politiska arbetet. Väl hemma igen upptogs så småningom arbetet. Men under senare tiden när jag såg hur politiken fördes mer från insidan så blev jag mer fundersam och tveksam över mitt val. Det var många timmars funderingar innan jag – med en del uppmärksamhet – hoppade av partiet. Sen tog det ytterligare en tid och många timmars funderande innan jag kände att jag kanske skulle kunna bidra med något i lokalpolitiken och då hamnade jag i det parti där jag nu är. Ett parti där jag känner en annan stämning internt, till viss del i och för sig beroende på att det är ett mindre parti men det är inte hela sanningen, Det finns en mer välkomnande inställning som är svår att förklara i ord utan det är mer en känsla – och känslor är också viktiga i det politiska livet.

Vi kristdemokrater vill med nedanstående styrmodell i fyra punkter, ge ett konkret förslag till ett helhetsgrepp av kommunens ekonomi. Förslaget innebär tillgång till en ekonomisk översikt vid varje tidpunkt där en sådan önskas.

1. Periodisera budgeten och inför reskontrabokföring, d.v.s. bokföringen ska spegla det dagsaktuella läget. Kommunstyrelsen ska i varje enskilt ögonblick ha full kontroll på upplupna kostnader och när som helst kunna ta ut en aktuell resultatöversikt.

3. Tydlig fördelning mellan den politiska styrningen och de verkställande organen. Förvaltningarnas personal ska veta vem de tar sina uppdrag ifrån och till vem de har rapportskyldighet, utan att behöva bekymra sig om politikers gottfinnande. Initiativkraft ska uppmuntras och belönas när det ger resultat.  Allt eventuellt  omstruktureringsarbete ska ha tydliga mål och ingen ska behöva uppfatta godtycklighet i förändrade arbetsuppgifter.

4. Öppenhet och transparens ska utgöra grundtemat i alla sammanhang där inte sekretess måste råda för att skydda tredje person.

Rickard Norberg

Jonny Kärkkäinen

Max Fredriksson

Göran Jonzon

Tittar man på hur olika kommuner styrs och vilket parti som har majoriteten kan vi hitta exempel på kommunalråd av olika partier. Vad är det som gör att vissa kommuner avviker så mycket? Kan det bli en ansamling av vänsterpartister i en kommun med det är moderater i en annan kommun? Nej, det tror jag inte utan det är snarare så att på vissa ställen finns en extra karismatisk person som väljarna får förtroende för och då spelar partitillhörigheten liten roll. Det kommer att handla om en realpolitik och mindre om ideologi. Innan man går till valurnan kan det vara ide att ta sig en funderare på om den man planerar att rösta på verkligen är en person som man tror är den bästa ledaren eller röstar man bara på partiet av rutin?

Det finns flera olika sätt att beskriva en ledarstil och speciellt som politisk vald ledare. Jag har lagt in två olika varianter på sådana beskrivningar. Först STIL och den är ganska lätt att förstå. Jag kan lätt placera in mig själv i lämplig ruta där jag  känner mig hemma men sen kan jag kliva in i andra roller om jag är tvungen med det sker med mer eller mindre obehag.

Det andra exemplet är plockat från Joel D Deluca som gör en indelning i 9 rutor beroende på inställning och hur mycket initiativ man tar. Vill vi t ex ha en person som, enligt hans benämningar, är en Machiavellian, en person som manipulerar och till varje pris ska vinna i varje fråga, eller är det Spekuleraren eller är det Ledaren? Här jag det svårare att placera in mig själv, jag tvekar lite mellan 2-3 olika rutor.

Men sanningen är väl att en person inte kan ta alla roller men flera roller kan behövas. Om vi skulle ha en person som är inkännande och mjuk så kanske han/hon skulle vara en mycket dålig förhandlare och då kanske det behövs en person som är dominerande och handlingskraftig. Med andra ord ser varje klok ledare till att ha ett team runtomkring sig som kan fylla olika funktioner. Det behövs även folk som kan vara kritiska mot det som görs vilket är en oppositions uppgift i en demokrati. Om man bara omger sig med ja-sägare kan det gå lika illa som det gick för President Kennedy och grisbuksinvasionen – men det är en helt annan historia.

Från början hade jag tänkt mig denna serie i 4 delar men det blir en 5e del också. Denna del kommer att handla något om åtgärder kopplat mot en partiideologi. Som ny medlem har jag insett att KDs ideologi egentligen är ganska okänd. Partiet har mest betraktats som en hang-around till moderaterna. Den del jag tänker utgå ifrån är det som i partiprogrammet har den svårförståeliga benämningen subsidaritetsprincipen. Mycket förenklat kan man säga att det handlar om att beslut ska tas på lägsta ändamålsenliga nivå och att högre nivåer har en skyldighet att stötta.
Politiker ska inte vara och pilla i detaljer utan måste ha fågelperspektivet över hela kommunen. Med ett fågelperspektiv kan man inte heller ha koll på alla detaljer i verksamheterna. Den kollen ska de som utför själva jobbet ha eller ett grodperspektiv om man vill kalla det så. Men det innebär också att man har ansvaret för det man ska ha koll på. Men för oss som har nån typ av ledarutbildning medför det även en annan sak, kombinationen krav, kontroll och ansvar gör plötsligt att arbetet utförs effektivare, det finns beskrivet i den bild jag hade i en tidigare blogg ”jag – profitören del4”.
Varje nivå i kommunens verksamhet måste alltså ha koll OCH ansvar för sin del. Har man som exempel det ekonomiska ansvaret för nån del av kommunal verksamhet har man skylldighet att se till att budgeten hålls men samtidigt måste man också få de verktyg som behövs. Jag har inte riktigt koll på vad man kan få ur ekonomi(data-)systemet i varje given stund. Jämför jag med min tid som kyrkonämndens ordförande så kunde man där ganska snabbt få fram att ”just nu har vi förbrukat 32% av budgeten för konfirmation” för att ta ett exempel. Liknande sätt måste ske i kommunal verksamhet. Men ser man på den dåliga budgetföljsamheten har jag svårt att tro att det är möjligt idag. Det finns beskrivet fyra punkter här: vilhelminabloggen.com/ordning-och-reda/ om hur det skulle kunna gå till.

Så var vi framme i del 4 av min blogg-serie. Det blir inga nya diagram utan det blir mina högst personliga funderingar runt de siffror jag plockat ur de senaste 11 årens årsredovisningar. Jag tror inte man kan plocka ut detaljer hur som helst och sen få förklaring på hur situationen ser ut. Allt som händer i kommunen är beroende på vad som hänt tidigare, och naturligtvis även vad som händer i riket och omvärlden. När Åke säger att borgarna lämnade efter sig en skuld från sin mandatperiod så har han rätt. När Maria påpekar att vänsterblocket skulle haft en förlust under denna period om inte borgarna lagt grunden till AFA-återbetalningarna så har hon rätt. När Åke säger att vi har en god soliditet har han rätt. I stort sett kan man visa på siffror som pekar på sin egen ståndpunkt och ha rätt – det gäller bara att välja lämpliga siffror och sen sitter man som väljare och funderar på vem som ljuger eller inte.
Det är först när man ser en mer långsiktig översikt som man kan börja se olika tendenser. Den utförsbacke som resulterade i det stora underskottet 2008 började redan 2005 och man var då alldeles för sena att dra i handbromsen – vi får komma ihåg att då var en global ekonomisk nedgång. Men det borgerliga styret lyckades vända den trenden till 2009 men sen har vi en nedåtgående trend igen som lindrats genom de två återbetalningarna från AFA, återbetalningarn som grundlades i föregående mandatperioden.
Låneskulden har också skjutit i höjden, den dagsaktuella skulden lär enligt uppgift ligga på 59 miljoner men det är först vi årsslutet vi kan se årets totala skuld, senaste definitiva siffran är från föregående bokslut där skulden var 65 miljoner. Om Ni läser Göran Jonzons blogg misstänker han att de lånade pengarna egentligen, till en viss del, används till sånt som borde härröra till driftskostnader och inte investeringar. Jag misstänker att han har rätt, jag är också ganska säker att man från socialdemokraterna inte håller med i den analysen.
När det gälller soliditeten så är det ingen omedelbar risk men det räcker med att titta på diagrammet för att se en oroväckande trend. Med nuvarande minskningstakt går vi under kommunens mål om 5-6 år.
Men det allra största problemet vi har är den urusla följsamheten mot budgeten. En följsamhet som med åren blivit sämre och sämre. Det blir en omöjlig situation för en kommunledning. Budgeten är en av de absolut viktigaste styrdokumenten i kommunen (egentligen i vilket företag som helst). Får man inte ordning på det kan hela kommunfullmäktige ta ledigt kommande mandatperiod. Under de senaste 10 åren lyckades faktiskt de borgerliga med det under 2 av sina fyra år men vänsterblocket endast 1 av sina 7 år. Och när jag visar på det får vi ytterligare ett exempel på vad man kan visa och argumentera för genom att välja rätt siffror ur statistiken.
Oroande är att de allra flesta kurvorna pekar åt fel håll. Oavsett vem som kommer att få makten kommande period så kommer det att krävas åtgärder och inte bara med tanke på nästa bokslut utan för många år framåt.

I den 3e inlägget har jag gjort kurvor med ”nettokostnaden andel av skatteintäkterna” och ”soliditeten”. Båda anges i procent och det gäller som tidigare för perioden 2003-2013. Det första är är alltså ett mått om vi förbrukar mer pengar än vad vi har i skatteinkomster. Den ska ligga under 100% annars använder vi mer pengar än vad vi har och det skedde under 3 av dessa 10 år. Helst borde den väl ligga en liten bit under så att det finns nån marginal.

Soliditet är ett mått hur stabilt ett företag (eller kommun) kan anses vara eller med andra ord betalningsförmågan på lång sikt. Ett exempel är om man har en god soliditet finns chansen att få lägre ränta på ett lån eftersom långivaren/banken tar en lägre risk.  Målet för Vilhelmina är att det skall ligga över 67% vilket vi gör. Men att notera är att det en utförsbacke även här om man ser på de senaste 10 åren där det 2003 låg på 79%. Även om det inte är oroande just nu så kan man inte luta sig tillbaka lugnt, den nedåtgående trenden får inte fortsätta hur länge som helst.

Det som även ibland används i argumenteringen är likviditet som är betalningsförmågan på kort sikt eller med andra ord de pengar man har på bankkontot eller i kassakistan. Dom pengar man behöver för att klara räkningarna för stunden. Målet för kommunen är att den ska vara minst 30 miljoner vilket inte uppnåddes under 2013 då den låg under detta mål under 8 av årets månader. Men det är ett mått som säger mindre om styrningen av en kommun, det säger mer om hur ekonomiavdelningen hanterar räkningar och det vore inte alltför stort problem att låna upp pengarna för att fixa till den siffran även om det naturligtvis inte är att rekommendera.

I mitt andra blogginlägg har jag gjort ett diagram visar på investeringarna (netto) och låneskulden. Fortfarande är det perioden 2003-2013  Under den senaste mandatperioden har låneskulden skjutit i höjden ordentligt. Från att vi legat runt 10 miljoner (med en en svagt minskande trend) under många år är vi nu skyldiga ca 65 miljoner kronor. Ibland är man tvungen att göra det när det är saker som vi måste ha och som är viktiga att vi får idag och inte kan vänta tills man sparat ihop de pengarna. Det är enkelt att förstå om man jämför med sin privatekonomi om man t ex tänker på ett husköp. Frågan vi ska ställa oss är om vi fått det vi förväntat av de lånade pengarna eller ha de gått till driften?

En intressant sak man kan se av diagrammet är att tidigare har låneskulden alltid varit lägre än investeringarna, investeringarna har gjorts till stor del med egna medel samtidigt som man kunnat amortera av lånen, men nu har kurvorna bytt plats.

Oavsett om det var nödvändiga investeringar eller inte så innebär det att vi använt pengar som måste betalas tillbaka i framtiden.