alla tankar går till Thomas och Anna i denna stund! I fredags förlorade mina vänner sedan 20 år och nya grannar Thomas och Anna sitt yngsta barn. En liten pojke som alltid skrattade och inte ens hunnit lära sig att gå. Alla vi som är föräldrar känner igen den där isande känslan i magen när barnen helt plötsligt är försvunna. Alla grannar och hela samhällets samlade resurser sökte febrilt i flera timmar efter honom. Jag och flera andra dök och sökte i älven – runt bryggorna och i vassen. Andra sökte i husen, skogen och överallt där ett barn kan gömma sig. Som vi kämpade. Jag kan inga ord som kan lindra Er sorg. Jag kommer istället att fortsätta sparka in dörren hos Er och göra allt jag kan för att vara en av alla era vänner som hjälper er i denna stund och förhoppningsvis kan få er att känna glädje igen någon gång i framtiden. För det förtjänar ni och era barn.

Edward Riedl