Jaha, då var det dags igen. Det har uppmärksammats att skolor tycks tolka betygskriterierna olika, och följdaktligen sätter vissa skolor (mest friskolor vad det verkar) höga betyg, medan andra låga betyg. Höga resp. låga jämfört med elevernas resultat på nationella prov. Politiker, lärarfack och andra tyckare är snabba att ropa på fler kontrollorgan, betygsombudsmän och gud vet allt som man vill hitta på.

Alla som följt betygsdebatten i skolan vet att det här är inget nytt. Betygssättning är och kommer troligen att förbli en skitsvår bedömningssport. Men det finns ju betygskriterier kanske du tänker nu, varför följs inte dem? En mycket rimlig fråga. Följdfrågan blir, har du läst några betygskriterier? Läs noga nu, följande är utdrag ur betygsskriterierna på en mattekurs i gymnasiet (eller ja, för alla mattekurser egentligen, det skiljer i innehållsdelen mellan kurserna inte betygskriterierna):

Betyget A:

" Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala verktyg."

Betyget B:

"Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda."

Betyget C:

" Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg."

Betyget D:

" Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda."

Betyget E:

" Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala verktyg."

Glasklart? Inte? Aj, aj, aj, det kanske inte är så lätt att sätta betyg ändå.

Jag betvivlar inte att det sätts systematiskt för höga betyg på sina håll, och ökade kontroller är säkert bra, men det vore nog bra om man jobbade brett och tog sig en titt på om det inte går att skriva både tydligare ämnesinnehåll till kurserna och tydligare betygskriterier.

Men har det så stor betydelse då? För de flesta har det ju inte det. Ett B eller ett C i samhällskunskap kommer inte att ha någon som helst påverkan på resten av livet. Men för andra har det betydelse. I antagningen till attraktiva högskoleutbildningar lottas platser mellan dem som har identiska meritvärden. DÅ har det där B:et eller C:et betydelse. Det är närmast svart humor att det läggs så mycket energi på att det ska vara en total rättvisa i meritvärderingen av gymnasiebetygen och i urvalet till högskolan, när grunden, dvs. gymnasiebetygen i sig, har tillkommit på många gånger luddiga grunder.