Igår kunde man läsa i samtliga dagstidningar att det förekommer att studenter kommer in på lärarutbildningar med det minimala resultatet 0,1. Det faktumet säger i sig absolut ingenting, varken om statusen i läraryrket, eller att vi kommer att få undermåliga lärare i framtida svenska skolor. Jan Björklund uttalade sig snabbt och sköt floskler från höften, den mest intressanta var att införa minimiresultat på högskoleprovet för lärarutbildningarna.

Snacka om att angripa "problemet" på fel ställe. Jag skulle snarare vilja lyfta fram frågan om det ens är ett problem ur samhällssynpunkt. Vilka som kommer IN på en utbildning är helt oväsentligt, det väsentliga är att det kommer UT tillräckligt många med tillräckliga kunskaper. Om utbildningen har ett sådant upplägg att de som kommer ut kan anses vara lämpliga lärare är det väl en bra bit på väg. Nu är det ju visserligen inte bra ur personlig synvinkel för studenter som påbörjar utbildningar som de sen inte slutför, och för all del inte ur samhällsekonomisk synvinkel heller.

Rektor Astrid Söderbergh Widding vid Stockholms Universitet bloggar om frågan och påvisar dessutom att de låga meritvärdena för att komma in uteslutande finns i fallet med högskoleprov, och inte betyg. I betygsgrupperna ÖKAR dessutom konkurrensen om platserna. Avhoppen är också större bland de som antagits baserat på högskoleprov. Det skulle stödja inställningen att andel platser som tillsätts på högskoleprov kan minskas snarare än att införa någon fånig under poänggräns för högskoleprovet.