Den blocköverskridande överenskommelsen om pensionsystemet gör att bromsen i ATP-systemet slår till vid nyårsnatten. Vissa belackare menar nu att det är alliansen som sänker pensionerna vilket är helt fel. I takt med en allt äldre befolkning och allt färre som arbetar kommer pensionerna att fortsätta sjunka till mycket lägre nivåer om inget görs.

Alla partier var överens om att pensionssystemet skulle ha en rimlig bärighet vilket enkelt uttryckt innebär att det blir (med viss eftersläpning) direkt avgörande för pensionernas storlek hur många som arbetar och betalar in skatt. Så alliansregeringens jobbpolitik är den säkraste garanten för att pensionerna långsiktigt inte skall urholkas. För jag har inte hört Mona Sahlin (S) säga att hon vill göra om pensionssystemet. Jag har inte hört henne berätta hur hon tänker sänka skatten för pensionärerna.

Det troligaste scenariot med en eventuell s-regering är att de som arbetar för kraftigt höjda skatter vilket direkt uppfyller s-löftet om lika skatt mellan pension och lön utan att pensionärerna får det bättre. Problemet med en jobbfientlig politik är att pensionerna då fortsätter urholkas eftersom nivåerna i utbetalningarna är direkt kopplade till hur många som arbetar och betalar in till systemet.

Allt gott åt alla alltjämt. När det låter för bra för att vara sant så är det troligen alldeles för bra för att vara sant. Tänkvärt innan rösten förslösas på de röd-gröna i valet 2010.

Edward Riedl (M).