Edward Riedl (M)

En ansvarsfull statsminister

 

 

Det är mycket tråkigt att det femte jobbskatteavdraget kanske måste vänta ytterligare en tid. Inte minst eftersom det både skapar jobb och ökade marginaler i plånböckerna hos vanligt hårt arbetande människor. Men en ansvarsfull regering och statsminister måste givetvis prioritera välfärd och ordning och reda i offentliga finanser.

Edward Riedl (M).

Etiketter: , , , , ,

8 kommentarer

  1. Ante Jahansson

    Vad har hänt. Du påstod att jobbskatteavdragen gav mer pengar till staten, gäller det inte längre?

    Varför gav tidigare jobbskatteavdrag högre skatteintäkter?

    Varför ger det 5,e jobbskatteavdraget inte högre skatteintäkter?

  2. Lennart

    ”Ordning och reda i offentliga finanser” är i din värld detsamma som att orättvisor och ojämlikheter ska bestå. Ordning och reda i min värld är att alla människor värderas lika (bl a i skattehänseende). Reinfeldts mantra om ”ordning och reda” är i själva verket en oförskämd omskrivning av att pensionärer även fortsättningsvis ska beskattas högre än löntagare.

  3. Edward Riedl

    Svar till Ante Jahansson (2012-01-12 08:02)
    När fler arbetar och betalar in skatt även om den är något lägre ökar skatteintäkterna vilket vi också sett. Men marginaleffekten är avtagande desto lägre skatten blir. Dessutom har alla våra skattesänkningar varit fullt ut finansierade (utan att räkna in effekter av just skattesänkningen). Det är klokt och ansvarsfullt. Därför får också nästa steg i jobbskatteavdraget vänta tills dess den kan finansieras fullt ut.

  4. Edward Riedl

    Svar till Lennart (2012-01-12 09:37)
    Det du glömmer är att pensionärer betalar mindre i skatt med alliansregeringen än med den gamla socialdemokratiska regeringen.

  5. Krister Klermalm

    Att enbart fokusera på de så kallade – av moderaterna – ”vanligt hårt arbetande människor” med jobbskatteavdragen, är snedvriden politik för gemene var enskildes frihet, skyldighet och rättigheter. Att ytterligare ska genomföras när det finns utrymme för reformen, på visar det om en fortsatt cynism till de som har funktionshinder, är sjuka och arbetslös, om barns rättigheter, med äldres välmåenden, mfl.

    Jag frågesätter vilka egentligen är de helt vanligt hårt arbetande människor. Inte är det hos de som har fått ökade marginaler i plånböckerna – vilka jobb har egentligen skapats av den reformen?
    De orimliga direktiven hos AF ihop med ”Fasena” kväver den egna ansvaret till ett jobb med stöd insatserna från AF för arbetstagaren och arbetsgivaren. De som står längs bort arbetsmarknaden har inte fått det ekonomiskt bättre.

    Vi har en oansvarig regering och statsminister som inte prioterar välfärden med humana värdena. Trots en god vilja med att säkra offentliga finanser i balans med ordning och reda. Så hjälper det inte på långsikt även när riskerna ökar och marginaler minskar, här vid överväxling följa med av åtgärder att dämpa risken. Det ger med sig av ett mer långsikt skadeverkan på arbetsmarknaden.
    Strukturerna är avgörande roll här.

    Just detta har redan hänt på arbetsmarknaden av ett mer långsikt skadeverkan, vid olika omgångar. Bland de senaste är det som har hängt med ända tills idag – krisen ifrån början av 90-talet.
    Desssa personer som inte har kommit in på arbetsmarknaden då, lär inte med dagens jobbpolitik á arbetslinje skapa förutsättningar att dessa får sig riktiga faktiska jobb med Fasena eller andra åtgärder. Fel fokus och riktning.

    fortsättning följer……

  6. Krister Klermalm

    föregående kommentar…..

    Till skjutning med resurser i välfärden behöver vi göra och av väl-ståndet i sig ska också göras åt. Placera rätt i investeringarna där det ger mer effekt, på humana och sociala tillväxten så växer även de kapital förmögenheterna. Detta ger långsiktigt mera en stabilare omvärld och varmare samhällen. En stor framsteg till detta är att Sverige som föregångs land, börja med att skriva in FN konvention-ena i Svea Rikes Lag.

  7. Krister Klermalm

    Det står tydlig i den svenska skollagen att det är en indi-vidrättslig lagstiftning och måste också följas som en sådan. Att varje elev ska så långt som möjligt och att nå kunskapsmålen med stöd och stimulans att utvecklas.

    Det är ett brott mot skollagen, när en elev misslyckas med att nå målen så är det även ett misslyckande för samhället. Kostnaderna är enormt stora, vi vet hur mycket det är för en elev som inte klarar skolan.

    12,5 miljoner får samhället betala för varje individ som inte klarar skolan och kan etablera sig på arbetsmarknaden. Visar studier från forskningsinstitutet SEE.
    En miljard är prislappen på 80 individer som kostar oss mång speciallärare till att avbryta tidigt en negativ utveckling och ge fler elever självförtroende och möjlighet att lära.

    Här ska staten av säkerhet ge medel om investeringar som lönar sig långsiktigt till kommunerna och ägare till fristående skolorna. Det är mest effektiva och kostnadsbesparande vi kan ägna oss åt är med tidiga insatser.
    Tillsammans med forskningen kan vi hitta former för detta. Det har Sveriges elever rätt till.

    Det är väl dokumenterad i kopplingen mellan skolresultat och psykisk hälsa. Dåliga prestationer i skolan leder till en signifikant ökad risk att drabbas av bland annat missbruk och psykisk sjukdom samt psykofysiologi konsekvenser senare i livet.

    Även andra lagar är en individrättslig lagstiftning där det också måste följas som en sådan. Socialtjänstlagen är en sådan som bryts ofta mot, som där dessutom är nedkränk-ande skriven och berövar sin egna ansvarstagande roll.

    Lika mycket råder det inom Arbetsförmedlingens väggar med dess ineffektiva direktiv och inbromsningar till tillväxten i vårt land. All byråkrati och vanvård inom andra områden som för ensamstående förälden såsom i äldrevården.

    fortsättning följer……

  8. Krister Klermalm

    ……föregående kommentar

    Vad kostar all sådan för samhället att betala också för varje individ som inte etablera sig på arbetsmarknaden, möjlighet att lära och integrera sig, att vara en del av samhällslivet. Här ska staten investera som lönar sig långsiktigt.

    Som det är nu är det ineffektiva och kostsamma satsningar som görs. Dagens välfärd systemen måste kompletter med forskningen och FNs konventioner skrivs in i lagen.
    Det har Sveriges medborgare rättfärdigande rätt till.

    Det råder en klar samband mellan självförverkligande och psykisk ohälsa. Understimulerande stress och bryåkrati ökar också risken att hamna i hemslöshet och får psykofysiologi konsekvenser under olika livssituationer.

    Regeringen kostar 12,5 miljoner oss per år och individ.
    Det gällde enbart en förlorad elev! Vårt välstånd sinar ut fortlöpande tillsvidare med denna regering. Vad gör du själv åt saken!?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.