Edward Riedl (M)

Tidiga betyg

Av , , 6 kommentarer 8

Utbildningsminister Jan Björklund (fp) vill i framtiden se betyg redan från årskurs fyra. Min uppfattning är också att vi borde ha betyg betydligt tidigare än idag. Det skulle fylla flera syften. Dels skulle betyg troligen bli mindre skrämmande för många om de kommer tidigt och dessutom skulle både föräldrar och elever tidigt få en bra bild över hur det går i skolan.

Edward Riedl (M).

Etiketter: , , ,

6 kommentarer

  1. Roland Ch Johansson

    Den fråga som bör komma först är väl: Behöver vi betyg överhuvudtaget? Kanske mindre som urvalskriterium än som studiemotivation och stabiliserande faktor inom undervisningen.
    När vi väl svarat ja på detta kommer vi till frågan om när betygen ska börja utdelas och hur ofta. Jag tror faktiskt man skulle kunna börja redan i förskolan eller åk 1 med att ge ett betyg som är det samma för alla eventuellt med undantag av någon välvillig, kort kommentar.
    På så vis vänjer sig eleverna vid att bli bedömda (välvilligt) och detta hjälper också till att tidigt spåra eventuella hjälpbehov. Det kan inte vara rätt att som nu ge betyg först i åk 7. En hel del elever vet inte exakt vad som förväntas av dem och skärrar upp sig till skräckslagenhet eller förtvivlad aggressivitet.
    Känsligheten över att få ett något sämre betyg än man förväntat sig eller hoppats på accelereras. Det är inte längre riktigt som förr att man i sådan fall ”kavlar upp ärmarna” eller tar en Hermodskusr och försöker komma igen vid nästa betygsättnings.
    Idag ligger fokus mer på ”Varför gav mig inte läraren det betyg jag själv anser mig förtjäna?”
    Det finns länder där man sätter betyg oftare än en gång i terminen. Kanske det är ett disciplinmedel, kanske det är ett sätt för pedagogerna att ständigt ha betygsättningen aktuell och slippa den ibland gigantiska kraftmätningen under stress vid terminssluten. Eller båda delar.
    Minst vid slutet av varje läsår kan jag dock tycka det är rimligt att eleven får något slags betyg för avstämning av hans självuppfattning om sina kunskaper och lärarens.

    Svara
  2. Roland Ch Johansson

    Den fråga som bör komma först är väl: Behöver vi betyg överhuvudtaget? Kanske mindre som urvalskriterium än som studiemotivation och stabiliserande faktor inom undervisningen.
    När vi väl svarat ja på detta kommer vi till frågan om när betygen ska börja utdelas och hur ofta. Jag tror faktiskt man skulle kunna börja redan i förskolan eller åk 1 med att ge ett betyg som är det samma för alla eventuellt med undantag av någon välvillig, kort kommentar.
    På så vis vänjer sig eleverna vid att bli bedömda (välvilligt) och detta hjälper också till att tidigt spåra eventuella hjälpbehov. Det kan inte vara rätt att som nu ge betyg först i åk 7. En hel del elever vet inte exakt vad som förväntas av dem och skärrar upp sig till skräckslagenhet eller förtvivlad aggressivitet.
    Känsligheten över att få ett något sämre betyg än man förväntat sig eller hoppats på accelereras. Det är inte längre riktigt som förr att man i sådan fall ”kavlar upp ärmarna” eller tar en Hermodskusr och försöker komma igen vid nästa betygsättnings.
    Idag ligger fokus mer på ”Varför gav mig inte läraren det betyg jag själv anser mig förtjäna?”
    Det finns länder där man sätter betyg oftare än en gång i terminen. Kanske det är ett disciplinmedel, kanske det är ett sätt för pedagogerna att ständigt ha betygsättningen aktuell och slippa den ibland gigantiska kraftmätningen under stress vid terminssluten. Eller båda delar.
    Minst vid slutet av varje läsår kan jag dock tycka det är rimligt att eleven får något slags betyg för avstämning av hans självuppfattning om sina kunskaper och lärarens.

    Svara
  3. Krister Klermalm

    Först och främst har vi skolplanen om vad eleverna ska kunna under ett viss skolår. Där vi kan finna var eleven befinner sig i sin inlärningsprocess.
    Brister det eller finns det något av funktionsnedsättning av något slag så ska stöd insatser sättas in. Tragiskt nog upptäcks endel försent för detta som bidrar till icke fullständiga betyg i nians utgång.
    I de lägre klasserna har vi kvarts samtal som kan vara en hänvisning om var sitt barn är av kunskapsnivå. Här kan uppmuntrande stjärnor vara stödjande att sporra till bättre inlärning.
    Börja vi här i tidigt stadie så är inte betyg vid årskurs fyra nödvändig än i sjuan. Bättre är då att satsa på pedagogiken och organisatoriska resurser nyttjas bättre.
    En del i det hela är mindre skolklasser så får lärarna mer tid till per elev. Samverkan emellan lärare och övrig personal såsom speciallärare öppnas upp för vuxnas närhet på olika sätt för elevens bästa i skolmiljön.
    Ändrade konstruktion med lärarutbildningen krävs också till bättre pedagogik för att förbättra betygsättning, stöd insatser samt få till fler eleven med fullständiga betyg.

    Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Presentation

Sysselsättning: Riksdagsledamot
Bloggar om: Politik och livet i stort
Bor: Umeå
Familj: Gift och dotter på 12 år.
Dröm: få tid att renovera en gammal båt med dottern och därefter göra en längre resa med hela familjen i densamma.
Bil: Saab 9-5, 2,0T, Biopower.
Fritiden: Arbeta med händerna, friluftsliv på vattnet och läsa allt från skönlitteratur till rena faktaböcker.
Bästa maträtten: Klimp och surkål med skinkstek.
Det bästa med Västerbotten:
Alla driftiga, generösa och fantastiska människor som bor här, och västerbottensosten.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
  • Inga kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se