Några ord om mäns våld mot kvinnor

Av ekergard, 19 september 2022 kl 10:08, Bli först att kommentera

Då och då – senast i en podcast där den amerikanska psykologen J. Michael Bailey intervjuades – har jag stött på påståendet att män är (generellt) evolutionär inställda på att skydda kvinnor och barn, på samma sätt som kvinnor (generelt) är evolutionärt inställda på att vårda,(homosexuella män är – generellt – mer kvinnliga i detta avseende, samtidigt som de har en “vanlig” manlig sexuallitet). Okej, här måste vi hålla två tankar i huvudet samtidigt. Ett, jag är man, jag har ingen förstahandserfarenhet, men jag är också vuxen och du kan inte bli vuxen utan att lära dig att skrämmande många kvinnor har skrämmande dålig erfarenhet av män. Två, jag är fortfarande nyfiken på hur mycket påståendet stämmer? Vågar vi diskutera om resterande män är programmerade att skydda och om det betyder kvinnor ändå kan sova lite lättare?

Jag kan ju skriva ner både ett exempel från mitt eget liv – det ligger i sakens natur att ett exempel man skriver på en blogg är väldigt trivialt – samt ett fiktivt exempel. För mer än tio år sedan hade jag en gamer till granne. Han är säkert världens snällast. Men han brukade skrika åt sin dator och jag var för okunnig om gamer-kultur för att förstå att det var sin dator han skrek åt. Med andra ord, innan jag förstod hur det lång till tänke jag: “Vem skriker han åt? En kvinna? Ett barn?” Och sedan kunde jag undra om det var en macho-fantasi om att skydda kvinnor och barn som fick mig att tänka så? Det fiktiva exemplet är antagligen också mer än tio år gammalt. Serien Bones brukade vara mitt “guilty pleasure” och i ett avsnitt av serien besöker en höggravid Temperance ”Bones” Brennan ett fängelse. Vad jag minns sa hennes man, FBI Special Agent Seeley Booth, givetvis något om att hon speciellt inte i hennes tillstånd fick gå fritt i ett amerikanskt fängelse. Varpå hon svarade att fångarna tvärtom inte skulle kröka ett hår på henne, just för att hon var gravid. I samma ögonblick som hon går i matsalen på detta fängelse reste sig de tre-fyra största och mest skräckinjagande männen sig upp, gick fram mot henne och ställde sig runt henne: “Hon är gravid, ingen j-v rör henne”. Var det genetik som fick dessa fiktiva kriminella män att agera? Ja jag inser att ett problem med exempel är att det antyder att bara gravida kvinnor ska skyddas.

Sedan är ovanstående inte hela historien. Om inte annat kan vi lägga till att män med hög status verkar komma undan. För att titta på internationella exempel, fråga R. Kelly, fråga Roman Polanski. (Och när det gäller att försvara förövare, tror jag inte kvinnor behöver vara helt oskyldiga.)

Spektakulär, självlysande, shark

Av ekergard, 29 augusti 2022 kl 09:35, Bli först att kommentera

Ni vet hur the Simpsons kunde börja ett avsnitt med att familjen hade fått ett felaktigt dödsbesked och sluta med att handla om tennis. Här tänker jag börja med att skriva om en blå nejlika och avsluta med att nämna Broder Daniel. Båda två relaterade till min nuvarande utbildning.

Blå ros framtagen av samma företag som gör blåa nejlikor.

För nästan fyra år sedan skrev jag här om det japanska företaget Suntory och deras genmanipulerade blåa nejlika: Östasiens blå nejlika. I dagarna har jag lärt mig att den blomman faktiskt är laglig i EU. Ni förstår, i grupper under min utbildning till ”akvaponi-ingenjör” har vi någon gång diskuterat utställningar om akvaponi på bl.a. science centers. Akvaponisystem är, med så få ord som möjligt, en kombination av fisk-uppfödning och växtodling. Jag antar att en utställning måste vara spektakulärt, för att få uppmärksamhet. Ett sätt att vara spektakulär skulle vara att till fiskdelen av akvaponin ha en eller flera glofish i akvarium. Jag tänkte mig en ”galactic purple shark”, som förresten inte är en haj och inte heller är självlysande, ”glowing”. Däremot är den ett GMO som lyser under blacklight. Och glofish är populära i USA.

Bild från Glofish.

Jag kunde fantisera ihop en utställning med nämnda fisk tillsammans med en stickling av en björk. Vi är ändå björkarnas stad och en universitetsstad, såklart vi, i Curiosum science center ska driva upp en björk i bajs från en GMO-fisk. Nej allvarligt. Det är mer eller mindre omöjligt att importera glofish till EU. Däremot har jag nu lärt mig att nämnda nejlika från Suntory som sagt var faktisk är tillåten här. I teorin skulle den kunna vara med i en utställning, om man vill ha uppmärksamhet.

Annars är ovanstående på ett annat sätt ett problem med denna utbildning. Utbildningen handlar inte om att förbereda oss för en industri som finns. De säger åt oss att skapa en industri som inte finns. Det hela påminner mig lustigt nog om Broder Daniels låt Whirlwind. Låten handlar väl egentligen om olycklig kärlek men har också det enkla budskapet: ”I dream a dream that can’t come true”. Vad lärarna säger åt oss är att drömma ihop en industri, drömma ihop företag och om jag ska göra något sådant har jag svårt att se hur drömmen skulle vara realistisk. I värsta fall lär man sig bara att man inte får importera glofish till Europa. Visst i teorin kan vi lära oss genom att ”dream a dream that can’t come true”. Åt andra sidan kan det vara frustrerade. När jag var i mina sena tonår upptäckte Broder Daniel hade det möjligtvis sin charm att drömma drömmar som inte kunde bli verkliga. Hur det är nu är en annan fråga.

För skojs skull kan jag i för sig nämna att det finns människoskapad spektakulär fisk som inte är framtagen med genteknik. Här är en video med en flowerhorn,framavlad i Asien.

Mal, märkligt & matfisk

Av ekergard, 8 augusti 2022 kl 09:59, 1 kommentar

En enda gång har jag, i en fiskdisk här i staden, sett de afrikanska fiskarna niltilapia och clariasmal till försäljning. Det anmärkningsvärda är att de var svenskodlade. Jo att föda upp afrikanska fiskar i detta land, i denna frusna norden, behöver inte vara så märkligt, som det låter. Eller ska vi säga inte behöver vara så upp åt väggarna som det låter? Saken är väl att fisken föds upp i RAS, ”recirculating aquaculture system”, inomhus. Fiskodling har både globalt och här ökat så mycket att kuster och vattendrag så att säga håller på att ta slut. Ett sätt att öka produktioen är att flytta fiskodlingar långt ut i haven. En annan lösning är att odla fisken på land, inomhus. Som jag förstår är det ungefär så här, om du i RAS-system vill odla t.ex. abborre eller gös trivs de också i varmt vatten, så då kanske du lika gärna kan föda upp dessa afrikanska fiskar som växer mycket snabbare än abborre och gös. Därmed inte sagt att jag är hundra procent säker på att afrikanska fiskar på land är framtiden för den “blåa näringen”, vattenbruk.

Jag har faktiskt ett eget foto på clarias i ett akvarium, men det blev så dåligt att jag istället kan posta en bild från wikimedia.

För övrigt om just clarias-malen. Detta är Norrland, om vi ska äta afrikansk mal ska vi då äta den som clarias-palt? Eftersom mal är “catfish” på engelska och palt antagligen kan översättas med “dumplings” sökte jag på “catfish dumplings”, jag hittade bara ett recept och det var med jäst deg, något som jag antar man inte kan ha i en norrländsk palt?

Bild från sidan i länken.

Fiskar, framtid, fadäs

Av ekergard, 1 augusti 2022 kl 10:14, Bli först att kommentera

Bilder på mitt hemmabygda akvaponiska system.

Saken är att jag först ville ha små cicklider från Tanganyikasjön i akvariet, så kallade snäckskalslekare av arten Neolamprologus multifasciatus. Därför är det hela inrett med ciklid-sand och snäckskal. Planen var att kombinera dessa snäckskalslekare med tatsoi-kål. Med risk att låta lite eljest kändes det charmigt att låta Afrika möta och Asien på det sättet. Jag får erkänna att det numera är svårt att vara optimistisk över världen, men det har väl läge funnits en förhoppning om att Afrika ska vara det nya Asien och 100-miljoner afrikaner ska lämna extrem fattigdom, precis som 100-tals miljoner asiater har. Att framtiden tillhör både asiatiska tiger-ekonomier och afrikanska lejon-ekonomier. Att det finns kogalesiska kvarter i Kina.

Förstår du? Okej, kanske inte. Jag kan i och för sig också nämna att just kongoleser i Kina nämns i ett kapitel i den belgiska journalisten David Van Reybroucks bok Kongo. När det gäller cikliderna hör det också till saken att jag bygger en nedskalad version av den akvaponin mina kurskompisar i Stockholm byggde, de använde Malawi-ciklider, jag planerade för dessa mindre Tanganyika-ciklider. (Tilapia som nämndes i mitt förra inlägg är också ciklidarter*.) Förresten mina kollegor i Stockholm hyr ut sitt akvaponiska system och i den tjänsten ingår också skötsel. Men nu är det dags att gå vidare. Ungefär fem minuter efter att jag planterat min tatsol-kål kom jag på problemet med mitt upplägg, nämligen att kål trivs i lägre temperaturer medan N. multifasciatus lever i tropiska Afrika och är anpassade till varmt vatten. Jag hade som sagt var planterat fröer men jag hade inte köp fiskar. Filtret i mitt akvarium höll fortfarande på att bygga upp rätt bakteriekultur. Därmed tänkte jag att jag istället för snäckskalslekarna skulle köpa en vanlig guldfisk till akvariet. Guldfiskar kommer ifrån Kina, så då skulle systemet bli Asien möter Asien. Nåja, du kanske ser att fisken på fotot inte är en guldfisk. De skarpögda och kunniga ser att de är snäckskalslekare. Jo, jag struntade i min fadäs och bestämde mig för att det trotts allt inte behöver vara perfekta förhållanden för kålen. De får anpassa sig till lite varmare vatten än vad de skulle föredra. Detta är min första akvaponi, om detta är det största misstaget jag gör, får jag vara nöjd.

Sedan det är kul att ha systemet hemma, men jag skulle vilja snygga till det och göra som mina kollegor i Stockholm och hyra ut systemet. Om inte annat är det bra med pengar och vi försöker öka medvetenheten om biologiska system. Jag får fråga mig själv om jag kan tänka mig åka runt och ta hand om akvaponisystem? Just det en annan småsak, blomlådan med leca-kulor är av polypropen. Vad jag kan förstå är det ett material som det är svårt att limma fast grejer på. Limmet som behövs verkar kosta hundratals kronor. Men andra ord, bara värt det om jag kan tjäna pengar på systemen. Eller så var det en fadäs att använda en blomlådan i den typen av plast.

* Min populärvetenskapliga bok från 1988 säger att ciklider tillhör ordningen abborrartade fiskar och: ”kännetecknas av att att de har en näsöppning på varje sida av huvudet och två sidolinjer på varje kroppssida. (Själv kan jag bara se en sidolinje, men detta inlägg riskerar redan att vara rörigt.)”

Eljest, ekonomi, exotisk frukt

Av ekergard, 25 juli 2022 kl 10:12, Bli först att kommentera

Jo, om jag satsar på att här uppe odla bananer skulle jag väl ändå vara lite eljest? Och jag får erkänna att jag först skrev ”excentrisk” inte ”eljest”, men eljest är väl ett bättre ord? Tillbaka till bananer, här är mitt foto på en bananplanta i den biodom som återfinns på Berga naturbruksgymnasium, Västerhaninge.

Det är vanliga bananer, kanariebananer, som ätes, inga prydnadsbananer. Förutom tropiska växter: bananer, kaffe, guava, vanilj och mycket mera ingår i systemet – i detta artificiella kretsloppet i biodomen – en fisktank med den sydamerikanska pacu samt den afrikanska fisken tilapia (närmare bestämt niltilapia Orechromis niloticus). Båda två matfiskar. Vattnet från tanken pumpas till grusbäddar där nämna tropiska växter odlas direkt i fiskbajs. Med andra ord, de odlar bananer i akvaponi.

Själv har jag aldrig gillat bananer, så en bananodling var inte min första ide när det kommer till dagdrömmar om en eljest odling. När jag funderade på ett motsvarande spektakulärt system med akvaponi tänkte jag först odla sommarmalört (Artemisia annua) eftersom den användes för att ta fram en nobelprisbelönad upptäckt: malarialäkemedlet artemisinin. Fast sedan visade det sig att de idag tar fram läkemedlet med ”genetic engineered bacteria”, inte malörtsarten. Om jag vill ha ett spektakulärt akvaponiskt system får jag istället odla grödor och fiskar modifierade till att vara självlysande. Detta är något jag nämnt ofta och man får fram självlysande organismer genom att introducera GFP. Metoden att använda GFP, green fluorescent protein, belönades med nobelpris sju år innan artemisinin.

Nej okej, för landets självförsörjningsgrad kan vi ju ändå tänka oss att växthusodling av bananer inte är dumt. Vi importerar mycket bananer, varför inte odla några i en vinterträdgård? De har väl också fördelen att bananplantor ger mycket kalorier. Så om jag hade pengar skulle jag låta bygga en vinterträdgård på min uteplats och föda upp niltilapia och odla bananer i fiskbajset. Vi lever i en ekonomi som är avancerad nog för både eljest och spektakulära idéer, som att odla bananer 63 grader norr. Om ekonomin i framtiden inte kommer att vara lika avancerad – ni vet vilka katastrofer vi kan ha framför oss – är självförsörjningsgrad egentligen ett annat ord för att producera mer kalorier, igen varför inte en vinterträdgård med bananer och matfisk? Fast det kan naturligtvis finnas invändningar …

Radikal modifiering, rikingar och ris

Av ekergard, 18 juli 2022 kl 09:54, Bli först att kommentera

Jag har någon gång i denna blogg nämnt Bill and Miranda Gates foundation. Tänker på gången jag läste om deras initiativ till att ersätta konstgödsel, egentligen kvävedelen av konstgödsel, med kvävefixerande bakterier. Bill and Miranda Gates foundation stödjer också risforskning. Två gånger har jag gästbloggat på engelska och en gång handlade det om just risforskning som bl.a. Gate foundation finaserar: How gentically modifided rice could save the world. Tydligen vill Chan Zuckerberg initiative inte vara sämre. De investerar också i forskning på ris. Ris som ska ta upp mer koldioxid ur atmosfären än vad vanligt ris gör. Intressant.

Annars, på tal om ännu mer radikal modifiering/förädling av växter. Har någon sett netflixs The future of plants? Det är ett avsnitt av serien The future of … som tar upp krukväxter. Jag får erkänna jag var lite rädd för att se det avsnittet. Jag tänkte mig jag skulle bli avundsjuk på de människorna som får leka med gener och ta fram nya krukväxter med nya egenskaper. Jag saknar både utbildning och kan bo på fel kontinent för att få syssla med sådant. Bryssel har hårda lagar. Nåja, avsnittet var i mitt tycke lite väl ytligt och spekulativt. En kvinna i serien sa något i still med att i framtiden kommer en del människor att bo i växter. Om vi bortser från sagor, stötte jag på den iden redan 2013, fast då i en serietidning. Serien Ballistic (illustrerad av samma man som illustrerade Transmetropolitan) beskriver en framtid där bioteknik har utvecklats så mycket att en lösning på hemlöshet är att plantera ett frö, som sedan växer upp till ett hus. Alla idéer har redan tänkts ut förut, antagligen i en serietidning.

Skugga, sol & snåttren-protein

Av ekergard, 11 juli 2022 kl 09:57, 1 kommentar

Mer om min hydroponiska odling av hjortron, fast först om hjortronens fysiologi. Och jag kan nämna att all information kommer ifrån försäljaren och från en bok från 1960-talet:

Matts Bergmarks böcker är intressanta, men det är en annan historia.

Vilda hjortron är tvåbyggare, de har plantor av båda könen. Dessa odlade hjortron är däremot tvåkönade och självpollinerande. Detta är alltså anledningen till att det, även om du äger marken, inte är en bra ide att gräva upp hjortron i det vilda och plantera i trädgården. Mitt förra inlägg om hjotronplatorna tog upp att de gillar sur miljö. Något annat att nämna är att de ska växa i skugga eller halvskugga. Jag placerade mina längst in på min uteplats och ordnade lite extra skygga med några andra krukväxter. Krukväxterna jag ställde kring hjortronen var en papagojeblomma och en av mina Inga edulis (Ice cream bean) som jag i sin tur har låtit en sojaböna (sort ”Fiskeby V”) ringla sig runt. Här upptäckte jag att jag slarvat med utskolningen. Alla tre växter fick brända blad. Ingen jättestor grej, och inte direkt relaterat till hjortron, men i alla fall något att nämna.

Inga edulis och papegojablomma med solblekta blad.

Sedan hjortron förökar sig med rotstockar. Som lekman/nybörjare har jag ingen aning om mina plantor kommer att göra så i mitt system. Man kan hoppas, det skulle vara kul att få mer plantor, men det är inget jag räknar med. Istället kan jag posta dessa foton, samma hjortronplanta den 25/06 respektive 10/07, det är ändå en viss skillnad. Det växer.

Annars kan man spekulera om vad man kan göra med skörden. Eller jag kan skriva lite om hjortron. Senaste gången jag var på Stockholms central såg jag en funktionell dryck med hjortronsmak. Om vi har energidrycker och sk funktionell dryck med hjortronsmak är nästa steg en proteinbar med hjortronsmak. Fast det är inget du kan tillverka själv. Om jag får några bär tänker bjuda på de, som de är. Ingen anledning att processa de.

Ljus sommarnatt, lux och limitation

Av ekergard, 4 juli 2022 kl 09:58, Bli först att kommentera

I kungens tal på stadens 400 års firande var väl den enda personen han nämnde – förutom hans föräldrar samt farfar – Emmanuelle Charpentier? Vårt statsöverhuvud hade träffat Charpentier på sin senaste besök i staden. Hon har också upplevt våra sommarnätter. Ni vet man kan mäta ljustyrka i LUX med appar till mobilen. I odlingssammanhang är det intressant eftersom växter behöver minst 1000 LUX, så länge natten är över 1000 LUX borde växter växa även på natten? Var var jag? Just det, Emmanuelle Charpentier, jag har ett skämt om att jag har nämnt henne så många gånger i denna blogg att jag borde skaffa en tatuering av henne. Alt. tatuera orden ”clustered regularly interspaced short palindromic repeats”*. Men om jag ska vrida om detta inlägg till att handla om mig själv, ännu mer än att bara nämna hypotesiska tatueringar. Här är en video med Charpentier då hon pratar om begränsningar.

Om jag hade tänkt mer rationellt om mina begränsningar finns det några saker i livet jag inte skulle ha gjort. Eventuellt inkluderar det även denna blogg. Vem är jag att försöka inspirerar läsare att söka sig till Life science? Inspirera till mer nobelprisvinnande forskning? Nästa vecka ska jag tillbaka till basic och uppdatera om min hjortronodling.

Nåja, för att byta ämne. Den andra staden jag då och då besöker numera är Norrtälje. Norrtälje fyller också 400 år i år – de har sloganen: ”Då, nu och framåt”. Inget fel med Norrtälje och folk där nere har varit väldigt vänliga mot mig. Det som kan kommentarers är att nog är det mer kaxigt att ha sloganen: ”Nu firar vi 400 år av tjafs”? Vi behöver inte berätta för andra eller för oss själva att vi har en dåtid och ett nu och att vi blickar framåt. Vi vet redan det. Vi kan spendera en ljus sommarnatt åt att tjafsa om t.ex. begränsningar eller hur många Lux en sommarnatt har.

* CRISPR, makromolekylen som nobelpristagarna inte upptäckte, men genialt nog föreslog kunde användas till att editiera genom.

Hjortron, hemmabyggen & hydroponik

Av ekergard, 27 juni 2022 kl 09:54, 1 kommentar

Nu har jag fått klart säsongens andra provisoriska hemmabygge. Jag är egentligen inte ett fan av hemmabyggen. Om jag bygger något är risken att det inte blir speciellt snyggt och inte fungerar speciellt bra. Fast rent teoretiskt kan jag ändra mig i framtiden. Nackdelen med hemmabyggen är redan nämnd, fördelarna är att man får vad man vill ha och man slipper handla från t.ex. den Seattle-baserade digitala försäljningenjätten som numera även finns i Sverige. Hur som helst är detta ett hydroponiskt system där jag odlar fyra hjortronplantor.

Planen var från början betydligt fler plantor men jag skalade ner det hela. Dels bestämde jag mig för att börja smått, dels, vilket också förklarar systemets provisoriska natur har det hela att göra med hur svårt det är att beställa bra komponenter. Det kan ha att göra med leveranskedjorna men jag har, i skrivandet stund väntat i över en månad på den utrustningen jag behöver. Förutom då leverankedjorna kan problemet vara att jag nyligen har flyttat. Adresseendring och eftersändning verkar inte vara prioriterat, posten tar över 10 arbetsdagar för att nå fram till mig*.

Detta system bygger på pump och slangar som jag köpte för nio år sedan och problemet är att de kopplingarna jag gjorde läcker. Jag har beställt bättre grejer, men de kommer som sagt var inte. Just nu går det bra eftersom jag bundit ner slangen över bädden, där det inte gör något att det droppar.

Något som är specifikt med hjortron är att de växer i väldigt sur miljö. Därmed är en hydroponi med hjortron ett tillfälle att jobba med pH-skalan. På utbildningen lärde vi oss att fosforsyra används till att reglera pH i hydroponiska system, det har bonusen att fosfor är ett viktigt näringsämne för växter**. Jag beställde fosforsyra på nätet, men nej den har inte heller kommit. Tillslut kom jag på att jag kunde leta på just nätet efter alternativ och jag läste att det går att sänka pH i en hydroponi med ättiksyra. Jag följde det rådet. Jag hade tänkt att odla mina hjortron i en lösning på maskkompost-te och fosforsyra, istället växer de nu i en lösning med mineralnäring och ättiksyra. Just det, mineralnäringen sänker också pH så jag slipper göra hela sänkningen med ättiksyra. Dessutom, även om jag kan köpa maskkompost i trädgårdsaffärer vill jag vänta med det. Tidigare nämn beställning till hydroponin innefattar också maskkompost. Får se när den dyker upp. Om någon vill ha värdena kör vattenverket upp kranvattnet till pH 8. Kranvatten plus hydronäring blev ~ pH 6.5 och med ättika fick jag ner pH till ~4.5.

Annars kan man spekulera om vilka organismer om lever i denna syra miljön. Har jag i hydroponin organismer som gillar syra, så kallade acidofiler? Nåja, en annan historia.

* Det vet jag eftersom jag tänkte köpa en laddare till telefonen och gick till en butik i byggnaden som inte heter "Dystopia". Försäljaren erbjöd en laddare gratis om jag bytte abonnemang och just då orkade jag inte säga emot en försäljare. Mitt gamla abonnemang stängdes av tio arbetsdagar efter det, men jag hade fortfarande inge fått ett nytt kort på posten när abonnemanget stängdes av. </span>

** För eventuella naturvetare som vill repetera, eller andra intresserade, ingår fosfor i fosfolipider, i nuklidsyror och i ATP.

Kostsamma misstag, ice cream bean

Av ekergard, 14 mars 2022 kl 10:00, Bli först att kommentera

Någon sade att “det är bättre att lyssna på den sträng som brast än att aldrig spänna sin båge”. Jag har under åren skrivit mer än ett inlägg om att odla växten Ice cream bean, Inga edulis, till försäljning. Jepp försäljningen, vet inte hur jag ska kommentera att jag “gav bort” min “affärsplan” i blogginlägg. Jo, just det, jag ville bygga upp intresse. Tyvärr har också odling av dessa glassbönor lett till kostsamma misstag. Är kostsamma misstag en sträng som det är bättre att höra brista än att inte pröva?

Detta är också relaterat till min utbildning, akvaponi-ingenjör, eftersom jag har provat att odla ice cream beans hydroponiskt. Eller om jag ska hitta en mer långsökt koppling. Just nu har vi en kurs i projektarbete. Några projekt jag har varit med i – ibland i periferin i bland mer centralt – har varit med Kulturverket i Umeå. En sak Kulturverket gjorde var att fråga skolbarn om framtidens mat och skolbarnen föreslog bl.a. Coca-Cola-träd. Coca-Cola-träd – glass-träd, inte helt olikt.

Nåja, om mina misstag. Förhoppningsvis skulle mina kostsamma misstag kännas lite bättre om jag sålde några plantor. Jag har lagt upp en annons på tradera, länk, och kommer att lägga upp fler.

PS. detta inlägg kan precis som mitt förra inlägg beskrivas som “lyxproblem”, i alla fall jämfört med Ukraina. Samtidigt kan det mycket väl finnas något universellt här. Stress leder till misstag, misstag leder till stress, som leder till fler misstag … ända fram och över randen för kostsamma misstag. För övrigt förra inlägget nämnde också föreställningen Level 7 på NorrlandsOperan. Vad jag inte visste då jag skrev inlägget var hur fantastiska eleverna på musikalakademien var. Jag hade ännu inte sett de uppträda.
.

Ekergårds fisk och grönt