Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: barndom

Bra grogrund för framtiden

Av , , Bli först att kommentera 9

På vk.se finns idag en tänkvärd artikel som handlar om att ge barn en bra start i liv och lärande.

Artikeln handlar om något som är gratis och definitivt inte kräver akademiska studier eller statusmarkörer av olika slag.

Det sägs att detta viktiga minskar snabbare i Sverige än i jämförbara länder. Jag vet inte om det är sant, men den i Sverige rätt drastiska minskningen är tydligen påvisad genom forskning.

Jag får inte länkningen att fungera i bloggappen, så du får kopiera och klistra in:

http://www.vk.se/999065/locka-fram-barnens-laslust?mobil

En sista hälsning

Av , , 6 kommentarer 5

Jag har fler bilder som kan visas, men nu räknar jag med att ha frestat tålamodet maximalt hos alla dem som antingen avskyr bilar eller anser att allt sånt är likadant. Fyra hjul, motor och en plåtlåda.

Jag tar det i mina ögon bästa till sist. 60-talarna, de fyrväxlade med 12-voltssystem och B18, om de var original. Sport!

Jag har någon gång yrat om att pappas sista PV Sport var röd, den var vit. Hans kusin Gunnar Åström i Agnäs hade en röd som finns kvar i familjen. Ungefär så här såg pappas ut.

Min "dröm-PV" skulle se ut något åt det här hållet. Antingen original eller lite, lite "förbusad". Som den här, men 5,5 tums fälgar. Ickeoriginal, men tillverkade av fabriken som gjorde originalfälgarna. Visst är väl bulligheten läcker?

Det här skulle jag och Agneta se. (Kännare kan notera den ospruckna överdelen av instrumentpanelen)

Se, vilken rad, vilken prunkande prakt!

Här växlar verkliga skatter ägare. Originaldelar säljs från filten. De säljs ofta som  hundvalpar. Inte bara till ett pris, men till "hem" där man litar på att husse tar väl hand om dem.

Det här är männen (eller de förvuxna pojkarna) som inte bara drömmer, de handlar! De vill, kan, törs och får för frun!

Ett tack till Svenska PV-klubben och Vännäs Motormuseum som möjliggjorde den här upplevelsen! Denna boosterdos av PV-nostalgi.

För vissa tar det tid

Av , , Bli först att kommentera 3

Nu blåser det upp med östliga vindar här i kommentarsfälten på min blogg, så jag måste kasta in några avslutande PV-bilder så att det är klart om det skulle bli full storm.

Den här bilen, snart 60 år gammal, behövde vist lång inkörning.

Mer av samma, men olika

Av , , Bli först att kommentera 3

Sätter in lite fler bilder för medelålders PV-nördar och nostalgiker. Bilarna kommer från hela Sverige.

Tidstypiska attribut. Campingutrustning och transistor.

Är det den här färgen duvgrå som kallas, vad säger experterna?

Det här är en ovanlig PV. P 1900 skulle vara en svensk sportbil inspirerad av Corvette! Plastkaross och PV-teknik. Ingen hit. Det gjordes 68 stycken ibörjan på 50-talet.

Miljöalternativet PV 1965. Konverterad till etanol 1998 och till biogas 2009. Kanske lite svårt att läsa på lapparna, men bilden kan förstoras av den händige.

Allt annat än miljöbil, men kraftfullt. Customiserad PV, iordninggfjord för 30-talet år sedan.

De tidstypiska

Av , , Bli först att kommentera 3

Kastar under dagen in några bilder från den tidigare omskrivna träffen i Vännäs. Det blir mest bilder, för de som kan ha intresse för det här specialområdet.

Mannen påbilden hade parkerat sin PV vid huvuduppfarten till Liljaskolan. "-Är du också intresserad av luftvärnstorn?", frågade han. "-Nej, men av PV:ar", sa jag och han fortsatte att filma det gamla luftvärnstornet vid järnvägen med sin tidstypiska filmkamera. Klottret på betongen är dock inte så tidstypiskt.

Hos den här entusiasten var det mesta "genomfört".

Duett i Vännäs

Av , , 2 kommentarer 2

Några bilder där laståsnan i PV-familjen syns. Mer och mindre.

Återkommer med fler bilder en annan dag.

 

Massiv boosterdos nostalgi

Av , , Bli först att kommentera 4

I veckan som gick var det mycket som hände medan jag var hemma i Vännäs några dagar. En sak var att Svenska PV-klubben hade sin sommarträff hos  Vännäs Motormuseum.

De som känner mig väl vet att jag är svag för dessa svensk bilindustris semlor från utvecklingsoptimismens tid. Känslorna beror främst på att jag vuxut upp i "PV:ar". Först liggandes i bakfönstret, färdig att skjutas som en projektil fram genom rutan vid en eventuell krock. (Det var inget unikt, fråga andra reliker som är fyllda 50) Sedan ofta ståendes på kardantunneln medan pappa Tore sladdade längs grusvägarna. Ibland inpackad bland tält, sov-och matsäckar på resor i Norge och Danmark. Några gånger på riktigt busiga turer där mamma inte var med och la förnuftets sordin på tillställningen. En där hemligstämplingen inte hävs förrän 2024. För pappas ryktes skull har jag satt 60 år på den turen.

Pappa Tore körde under den stora "bönhustiden" extremt mycket som ofta anlitad predikant med obefintlig förmåga att säga nej. Bland det bästa jag visste var att få följa med på turerna. Man träffade massor med folk, det hände saker och man fick åka bil. Någon sällsynt gång fick man en "parisare".

Atmosfären bland "Nådens barn" upplevde jag generös, glad, fridfull och livaktig. När jag tyckte att pappa talade för länge hände det i 3-4-5-årsåldern att jag provade med ett högt "Amen" eller två. En gång sa jag riktigt högt när han slutat: "Det var då inte för tidigt!".

Bilarna nöttes friskt och byttes rätt ofta, det blev 9 stycken PV totalt. En orimlig andel av hushållinkomsten gick till bilen och pappa var usel på att skriva reseräkning. Hans bokskrivande under de här åren finansierade stora delar av bilköpen, men det var ändå mer än spännande för mamma att få det att gå ihop.

Min första bil var också en PV. Trimmad och lätt hemmacustomiserad av bröderna Thorén i Bjurholm. Inköpt för 4500 i god tid innan 18-årsdagen. Oj, vad mamma fick åka runt i den under de tre månader som man "övningskörde" då.

Upplevelsen att nu se alla de fina bilarna på PV-klubbens träff kan inte beskrivas för normalt fungerande och fullt rationella människor. Det luktade barndom i bilarna, den omisskännliga PV-doften verkar alltid sitta kvar. Jag såg människor, ansikten, situationer och min pappa.

Oj, jag som bara tänkte visa några bilder. Nu blev jag för lång och personlig igen.

 

Att låta barn vara barn

Av , , 6 kommentarer 6

Att små flickor för sig själva provar på att vara stora, klär ut sig på olika sätt och spacklar på lite som det blir, det hör väl till.

När butiker, tidningar och andra media gör små vuxna av barn och mer eller mindre sexualiserar dem – då blir det snabbt obehagligt. Den här bilden från morsdagsreklamen i Paris tycker jag kvalar in bland de obehagliga. Överreagerar jag?

Jag tycker barn ska få vara barn så länge de bara får.

Tänkte återkomma med lite andra bilder från Europa om det blir tid. Några med vackra motiv, andra vardagliga eller obehagliga, men på ett annat vis. Eventuellt på resebloggen.

 

6 kommentarer
Etiketter: , ,

Kungen i lådan

Av , , Bli först att kommentera 2

Här sitter dagens födelsebarn i sitt rike. Minns du? Lekens värld där du bestämde omständigheter och skeenden, i alla fall när du lekte ensam.

Ibland försökte man väl vara kung när man var flera också. Med varierande konsekvenser, i regel konflikter.

Livet var nog ingen lek då heller. Tårarna var äkta, även om de var snabbt övergående.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,