Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: veteranbilar

Grannen med elakaste uppsynen

Av , , 5 kommentarer 3

Det är en Mavoffochev från tidigt 50-tal som man får se några gånger per år.

Närmare bestämt är det en Ford Anglia som delats på mitten, breddats 10 cm och sedan fått motor från Chev, stolar från Mazda och axlar, bromsar och framvagn från Volvo. Att få till det hela tog betydligt fler timmar än det tar att säga. Grannen började i slutet på tonåren och var "färdig" strax efter.

Tillsammans med ägg-husvagnen som hör till är ekipaget en vacker syn om man är lagd åt det hållet.

Husse själv har inte alls någon elak uppsyn.

 

 

 

 

Grus-Kalle

Av , , 6 kommentarer 0

 

Näst sista bilden från Motormuseet.

Det här är en speciell PV. Inte för att det var i den här Thomas Rådström började sin karriär på allvar. Nej, för att den tidigare var Grus-Kalles rallycross-bil.

Vaktmästaren på Liljaskolan, Roland "Grus-Kalle" Brändström, byggde ihop den 1983, nästan 20 år efter att 40-talskonstruktionen PV gått ur produktion. Med den här gammelbilen sopade Grus-Kalle banan med många av Sveriges namnkunnigaste förare. Han dominerade tidvis ett par av de nationella serierna som kördes, t.ex. Volvocupen. 

Det störde inte lite att en norrländsk "Mulle-Meck" i veteranbil regelbundet spöade dem som körde moderna bilar med fabriksstöd. Man förbjöd hans innovationer eftersom och han modifierade PV:n efter de nya reglerna. Bilen som Grus-Kalle för övrigt sa var Volvos enda sportbil!

Hur fick alla "underdoggars underdog" namnet Grus-Kalle? I början av sin karriär kom han oanmäld till en tävling i en grusgrop. Han körde skjortan av alla och ingen visste vem han var. Speakern gav den okände i PV:n namnet Grus-Kalle.

Tyvärr dog han för tidigt, men det var inte motorsportens eller bilarnas fel.

Den här tycker jag var fin

Av , , Bli först att kommentera 0

Den här lastbilen har byggts ihop av föreningens medlemmar. Man har gjort det utifrån diverse "boss och skräp" som vi vanliga knappt skulle se vad det en gång varit. En lastbil på tidigt 30-tal var ingen stor sak.

Man har fått en del priser på utställningar för den här. Det kan man förstå. Lastbilen körde på sin tid ut bensin vissa dagar. Sedan togs tanken av och så körde man oljor på fat, kanske till samma ställen.

Förr var saker inte lika rationella, men på ett sätt säkert lugnare.

 

Tips för en regnig dag

Av , , Bli först att kommentera 0

En sådan dag åker man till Vännäs. En av sakerna man kan göra där är att gå på Vännäs Motormuséum. Detta idealistdrivna ställe är absolut värt ett besök.

Man hittar inte bara bilar,utan en massa saker som flyter, flyger, rullar, bullrar eller bara finns. Vi som nått högre åldrar kan få nostalgikickar och minnesbilder bara av att stå vid lanthandelsutställningen en stund. Till och med smakerna kan komma tillbaka ett ögonblick.

En intressant sak är att man blivit klassade som försvarsmuséum och får vara med och ta emot saker från försvaret. Det man skulle behöva är en hangar till, eller två. Man har mycket saker man inte kan visa nu.  Hangaren är näst äldst i Sverige och det dräller inte av sådana. Råkar du ha en som du inte längre använder på tomten, så ring Leif Johansson på Degermyr!