Dalen-silly, lagbygget och lite reflektioner

Jag har tyvärr inte tillgång till mina anteckningar eftersom jag är på resande fot, men förhoppningsvis missar jag inte att ta med några silly-nyheter som florerat. Håll till godo, det har hänt en del intressant sedan sist!

Jag avslutar även dagens inlägg med lite reflektioner över herrarnas lagbygge i nuläget.

 

Viktiga förlängningar

Elsa Frisk och Linnea Nylén har förlängt en säsong vardera med Dalen.

Frisk är enligt tränare Claes Bredemo en spelare med fart i spelet och ett riktigt bra skott, en spelare som växte under den senare halvan av säsongen som varit (källa: http://www.ibkdalen.se/?n=1322).

Nylén beskriver tränare Christer Jernberg som en spelare som tagit stora kliv framåt under säsongen som varit och som förväntas fortsätta den positiva utvecklingen även framöver. Även Nylén har ett riktigt bra skott och Jernberg siar att Nylén kan bli en av superligans bästa backar i framtiden. (källa: http://www.ibkdalen.se/index.php?n=1318).

Både Frisk och Nylén uttrycker stark kämpaglöd och lär bidra med viktig energi och vilja till ett Dalen som vill revanschera sig efter den tuffa säsongen som varit!

 

Erfaren poängspelare

Dalen har även presenterat en riktigt intressant värvning, det är den återvändande Frida Eriksson som bland annat hunnit med spel i både Dalen, Iksu och Team Thorengruppen.

Eriksson beskrivs som en drömvärvning av Urban Karlsson, hon är precis en sådan spelare laget behöver både avseende hennes egenskaper och hennes erfarenhet (källa: http://www.ibkdalen.se/?n=1320).

En spelare med rutin som vet hur man gör poäng, det känns förstås som en mycket viktig och intressant värvning för Dalen efter att lagkapten Amanda Öhman meddelat att hon lämnar Dalen för spel i Kais Mora. Dalen har ett relativt ungt lag, det lär sålunda bli viktigt att få in erfarna spelare som Eriksson som kan hjälpa till att leda laget och utveckla de unga talangerna.

 

Spännande återvändare

Dalen har även gjort klart med två andra återvändare, det gäller målvakten Maria Häggström som senast spelade i Iksu ungdom, samt Maja Nilsson från Riksinnebandygymnasiet.

Maja beskriver målvaktskamraten Maria som en stabil målvakt med grymma utkast. Maria berättar att Maja har riktigt bra spelförståelse och är duktig på att prata på banan vilket gör det lätt att spela med henne.

Urban Karlsson tror att både Maria och Maja kommer fortsätta utvecklas i Dalen och kommer att bli bra superligaspelare (källa: http://www.ibkdalen.se/?n=1325).

 

Boxplayspecialisten

Henrik Sjöström, en spelare som vuxit fram som så mycket mer än en boxplayspecialist, har förlängt tre säsonger med Dalen. Känd för sina kvaliteter som skottäckare har Sjöström trots skador under säsongen visat en imponerande jämn nivå där han blandat mogen spelförståelse med oräddhet och skicklighet i närkamperna.

Om jag endast fick välja ut en förmåga Dalen som lag verkligen besitter så är det just förmågan att utveckla skickliga backar. Visst, många nämner Linköping och deras basketlånga monsterbackar, men jag imponeras något partiskt faktiskt ännu mer av Dalen som trots att få trodde på lagets backar inför exempelvis förra säsongen, alltså säsongen då Dalen gick till semifinal, överbevisade alla som tvivlade och hela innebandy-Sverige fick upp ögonen för försvarsspecialisten Lukas Harnesk och fysiskt orubblige Mattias Ljunggren med det fina skottet.

Under säsongen som varit var det Viktor Nystedts tur att hamna i rampljuset efter hans minst sagt imponerande uppvisningar i boxplay. Lägg därtill att han utvecklat en stor trygghet och jämnhet i spelet i övrigt och ingen tvivlar väl på att hans roll i Dalen blir ännu större inför den kommande säsongen nu efter att Patrik Suchanék lämnat för spel i Helsingborg.

Nästa säsong tror jag att vi kommer få se Henrik Sjöström och Ludwig Svensson ta ytterligare kliv framåt på backsidan och det ska bli väldigt spännande att följa deras utveckling!

För mer information om förlängning, se http://www.ibkdalen.se/?n=1323

 

Det aktuella lagbygget (herr)

Jag fick frågan på twitter om hur jag ser på lagbygget för närvarande. Jag försökte kort redogöra för detta, men twitter är inte det bästa mediet för ett sådant utlägg. Jag ska därför försöka plåttra ner lite av mina tankar kring detta här, men det lär nog ske lite förändringar allt eftersom silly season ger sig till känna.

Kärnan i laget, som jag känner till den i nuläget, ser ut ungefär såhär:

 

Målvakter:

Måns Parsjö-Tegnér

Tobias Svensson

Fredrik Hörnkvist

Backar:

Mattias Ljunggren

Mattias Wallgren

Lukas Harnesk

Viktor Nystedt

Henrik Sjöström

Ludwig Svensson

Pär Forsman

Centrar:

Ketil Kronberg (kan även gå forward)

Jonas Svahn

Marcus Berglund

Anton Åkerlund (kan även gå forward)

Forwards:

Johan Eriksson (om han väljer att förlänga/fortsätta)

Patrik Rokka (kan gå back, men ska gå som forward!)

Fredrik Edholm

Övrigt:

Utöver dessa spelare finns det ett flertal intressanta namn i IBF Dalen som spelar i allsvenskan norra nästa säsong. Jag vågar dock inte i detta läge spekulera i vilka av dessa som eventuellt kan komma att få möjligheten att prova på spel i SSL, men jag tror att vi lär få se en eller annan forward ta klivet upp nästa säsong.

 

Reflektioner över de respektive lagdelarna

Om jag börjar med målvaktssidan så kan jag inte annat än uttrycka hur enormt bra det känns med Måns Parsjö-Tegnér som väktare av Dalens målbur. Förutom att han har en extremt hög högstanivå har han även bevisat under de två senaste säsongerna att han besitter en jämnhet som få kan matcha.

Med Parsjö-Tegnér kan Dalen gå hela vägen till ett SM-guld, om han håller sig hel och frisk. Här måste jag dock uttrycka viss reservation över att jag inte vet hur beprövad unge Tobias Svensson är, eller huruvida Fredrik Hörnkvist fortfarande över tid skulle kunna upprätthålla det fina målvaktsspel han visade mot exempelvis sista matchen mot Falun denna säsong.

På backsidan känns det riktigt tryggt med en bred och tuff backuppsättning med både spelare som kan beskrivas som defensivspecialister och andra som även kan prestera framåt (om Dalen vågar släppa lite på handbromsen nästa säsong).

Viktiga nycklar utöver att fortsätta utveckla de yngre backarna är här att även ta till vara på den imponerande snabbhet och lurighet Viktor Nystedt besitter och även nyttja och uppmana Mattias Ljunggren att skjuta, skjuta och skjuta! Där har Dalen ett offensivt vapen som heter duga, vilket laget inte riktigt lyckades använda sig av under säsongen som var. Att spela med defensiva monster som Lukas Harnesk och Mattias Wallgren bör ge de offensivare backarna lite mer frihet att kunna vara kreativa.

Bland centrarna har Dalen, som jag ser det, fyra skickliga centrar i Svahn, Kronberg, Berglund och Åkerlund. Jag tror att vi till följd av den tunna forwardssidan lär få se Kronberg agera forward nästa säsong.

Kronberg har fina kvaliteter både som center och forward och kan med hans enorma fysik och spelsinne leda vägen för sina lagkamrater. I nuläget känns det ganska väntat att vi får se en ytterst toppad förstaformation med Svahn, Kronberg och Patrik Rokka, men det kan förstås ändras under försäsongen. Det känns nämligen i nuläget lite tunt på forwardssidan i andra och tredje formationerna i sådana fall.

Som märks ovan har Dalen inte allt för många forwards i nuläget. Det är vad jag vet fortfarande oklart vad som händer med Johan Eriksson och med dessa förutsättningar har Dalen eventuellt möjligen endast två eller tre forwards att bygga kring.

Det är inte nödvändigtvis något negativt, Dalen har duktiga erfarna spelare som kan hjälpa eventuella nytillskott, eller yngre spelare som får chansen att kliva fram, att hitta rätt i laget och utvecklas.

Dalens offensiva spel var även något som hackade lite under säsongen som var, men detta beror i mina ögon inte alls på de forwards som fanns i laguppställningen, utan snarare på att Dalen aldrig riktigt hittade sin identitet.

Ja, vad var egentligen Dalens signum säsongen 2016/17? Laget gick ut starkt under säsongen och visade ett fint offensivt spel med kontrollerade anfall och bollrull. Både Fredrik Edholm och Patrik Rokka visade sig tidigt i poängprotokollen.

Sedan blev det successivt kämpigare och anfallen fallerade, Dalen stoppades ofta på mittplan och det var sällan i samma match som mer än en formation presterade framåt. Här började något av en identitetskris och Dalen gick allt mer åter till att förlita sig på det fina försvarsspelet.

Här menades det dock på många håll att Dalen klassiskt ”parkerade bussen” och levde på sina kontringar, men jag är inte riktigt nöjd med den beskrivningen. Dalens kontringsspel var rostigt och inte alls det där fina tveklösa blixtsnabba kontringsspelet som varit Dalens signatur en längre tid.

Jag upplevde det ofta så att Dalen vanligen drog det kortare strået i början av matcherna och tvingades kriga sig tillbaka från underlägen och annat. Dalen visade upp ett imponerande spel i sex mot fem och återhämtade sig många gånger bra, men frågan var om Dalen inte satte sig lite i dessa lägen på grund av den stora försiktighet i anfallsspelet man uppvisade under stora delar av matcherna.

Först mot slutet av säsongen började vi känna igen Dalen med en lite tydligare spelidé – hugg direkt på alla misstag motståndarna gör!

Min stora fundering inför nästa säsong är vilket slags Dalen vi kommer få se – men oavsett om Dalen strävar efter en mer offensivt ledande innebandy, eller att leva på en stark defensiv och kontringar, är det i vart fall uppenbart för mig att laget måste hitta identiteten, spelidén, och vara övertygade och tro på den för att laget ska kunna nå hela vägen till finalen och guldet.