Etikett: stollar

Fakta ökar motståndet

Av , , Bli först att kommentera 5

Backfire-effekten: Du tänker inte som du tror. Det är en intressant, och obehaglig teori, som kan förklara en del av det stolleri som pågår runt om i världen. Vi stöter allt oftare på dem. Folk som tror sig ha öppet ett öppet sinne och att de anser sig kunna byta åsikt, om de bara får ta del av övertygande fakta. ”Ge mig ett argument som tyder på att jag har fel”. Men i grund och botten stärks dessa, till synes öppna debattörer, ännu mer i sin uppfattning om de attackeras med ”övertygande fakta”. Men inte tusan ändrar de åsikt – trots dina evidensbaserade argument. Icke! Tvärtom stärks de ännu mer i sin uppfattning!

Omger sig med fördomar
I denna tid ser och hör vi det nästan dagligen; inte minst från somliga politiska företrädare. Att tro på fördomar och lögner ger en fjäder i hatten. Dessutom blir politiken i stort allt mer polariserad. Vi kan numera tala om faktaresistens och det har blivit fult att vara bildad och studerat på hög nivå. Svårigheter att ta till sig fakta, har ofta låst sig vid en värdegrund och delat in världen i svart och vitt. De omger sig med bergfasta, orubbliga sanningarsom egentligen är fördomar och rena rama lögner. De har blivit så kallade ”Backfiremänniskor”. Tankarna far till storljugaren och numera expresidenten Trumf som eventuellt ska ställas inför krigsrätt för att ha uppviglat folk att attackerat demokratins hjärta.

Sekt beteende
Jag stötte på detta fenomen när jag som journalist under mitten av 1990-talet, jag skrev långa artiklar och gjorde en dokumentärfilm om religiösa sekter. Jag fördjupade mig i Livets ord och Hare Krishna, två till synes olika sekter, men i grunden likvärdiga vad gällde deras förhållande mot kritik och fakta. Ställdes minsta lilla kritiska fråga så slöt de sig antingen som musslor, eller så blev somliga vettskrämda och hatiska. De hade fått lära sig under hjärntvätten, att vi journalister var utsända av Djävulen och att all kritik var av ondo. Ja, ibland kan kritik mot sekter stärka deras tro om att besitta sanningen. Sanningen stärker alltså lögnen. För ett par år sen fick jag veta av en maranatamedlem, som räknas till de religiösa sekterna, utpekad som ”Djävulens utsände”.

Högerextrema grupperingar
Det är bara en av förklaringarna till att de högerextrema religiösa ansluter sig en sådan som Trumf. Inte enbart för att han bär omkring på en bibel – han aldrig öppnat – eller är en garant för att slopa aborträtten. Han lockade även till sig anhängare när han hånade och vill förgöra journalister eftersom de sprider ”fake news”. Trots att han så uppenbart ljög under sin period som president, så uppfattades det som sanningar. Ger man sig på de som ska granska makthavarna (till och mördar dem), har man ju också sagt ja till ett auktoritärt system, alltså i förlängningen en diktatur. När företrädaren för världens största demokrati, sänder ut sina reaktionära signaler (osanningar), så inspirerar det onekligen andra länder att använda sig av samma språkbruk. Ljugandet sprider sig som en gräsbrand. Runt om i världen ger sig på sina journalister, den granskande makten som är en förutsättning för en fungerande demokrati.

I Ungern och Polen genljuder åsikter som skulle fått Hitler att jubla. President Orban ger sig på folk som inte är ”äkta ungrare” och talar öppet i rasbiologiska termer. Numera räknas inte Ungern som en demokrati, utan som en auktoritär stat.

Skev självbild
Men borde inte den nakna sanningen till slut segra? Nja … Våra värderingar och det vi valt att tro på, är kopplat till vår självbild, vårt egenvärde, till ens Jag. Det leder till att somliga anser att deras handlingar och falska sanningar hör till den goda sidan. Dessa människor har sedan länge slutat att granska fakta, de avfärdar dessutom fakta (som bara är påhitt). Kritiken uppfattas som en attack mot deras självbild. De kan inte skilja på sak och person – kritik är ett hot – och ger man sig på de religiösa, blir man utsedd till Djävulens hantlangare. Därför kan deras lögnaktiga värld cementeras och späds ut av den ena knäppa konspirationsteorin efter den andra.

Fakta ökar motståndet
Om någon känner att ens självbild attackeras av forskare, journalister, debattörer, så blir sekterna än mer sammanhållna. Ju hotfullare fakta, desto starkare motreaktion. Det ser vi i de grupperingar som vägrar ta vacciner: Studier visar att föräldrarna blir ännu större motståndare till att vaccinera sina barn, när de utsätts för faktabaserade argument. Jag blir uppgiven. Men vi måste nog häva oss upp på tårna och fortsätta kämpa för en värld som bygger på vetenskapens evidensbaserade sanningar, annars kommer jorden att bli platt och vi börjar åter att bränna häxor på bål.

Sanningar gör fysiskt ont
Forskningen visar att när vi blir överbevisade, aktiveras samma smärtcentrum i hjärnan skapar fysiska smärtor. Medan står där och levererar argument mot att jorden är rund, har backfiremotståndarens kropp slagit på det nedärvda försvarssystemet (slåss eller fly), och de upplever en livsfarlig attack! De kommer att per automatik att slåss mot dina farliga sanningar – eller stoppa huvudet i sanden och fly. Diskussionen blir till en kamp på liv och död. Du med dina evidensbaserade bevis, dina vidsynta sanningar har i det läget förlorat debatten. Ju fler bevis du lägger fram, desto hårdare kämpar de för sina åsikter. Dessutom är du ju utsänd av Djävulen eller tillhör något hemligt, världsomspännande pedofilnätverk.

Världen håller på att bli galen …

En farlig lögnare.

 

 

Pesten – rykande aktuell

Av , , Bli först att kommentera 4

Nobelpristagaren Albert Camus roman ”Pesten” från 1947, har blivit rykande aktuell. Nu har den blivit svårt att få tag i …Har folk börjat hamstra Camus: Femton ”Pesten” och en kubikmeter toapapper … Även i Frankrike och Italien är varenda bok slutsåld.

Ett litet virus och vi människor, Skapelsens krona, faller ihop i chock och panik. Herregud, vi är dödliga!

Hoppet står till människan
Men precis som Camus tror jag på människan. Visserligen finns det somliga som (på fullt allvar) menar att vissa djur är klokare än människan. Varför har vi då inte sett till nån hund, katt eller rent av en apa som experter under alla dessa presskonferenser.

”En kamp för mänsklig värdighet”
”Pesten” är en tidlös roman som rent filosofiskt skildrar solidariteten som en revolt mot tillvarons meningslöshet. Den tidens existentialism lyser igenom, den som Sartré lanserade.  ”Livet kan få mening genom upproret; kampen för mänsklig värdighet”, som Camus skrev.

Ondska och okunskap
Isolerade från omvärlden är invånarna utlämnade åt varandra och åt skräcken. Läkaren Bernard Rieux, tar upp kampen mot pestens härjningar. Den är aktuell sin beskrivning om människans förhållande till det onda; om underkastelse och feghet, om ansvar och mod. Humanitärt tänkande, solidaritet och engagemang mot inskränkthet och egoism. Det är därför väldigt viktigt med förändring. Livet kan få mening genom upproret; kampen för mänsklig värdighet.

Farliga stollar
Detta känns ju rysligt aktuellt med dagens klimatförnekare och inskränkta typer. Såg här om dagen en republikan i USA som på fullt allvar menade att coronaviruset var något som Demokraterna hittat på … Okunskap är farligare än man tro – särskilt med en viss Trump vid rodret i USA. Camus menar att människan måste vakna upp och bryta sig ur det meningslösa mönster vi lever i.

Kloka citat av Camus:

  1. ”Att ge allt i nuet innebär att man gör vad man kan vid varje tillfälle. Alltid enligt det som vi vill ha. Det är så vi konstruerar vårt öde, genom att fokusera på varje situation och försöka ge det bästa av oss själva.”
  2. ”Att inte vara älskad är en enkel otur; det sanna nederlaget är att inte älska.”
  3. ”Varje gång en man är kedjad i världen, är vi kedjade med honom. Frihet måste finnas för alla eller för ingen.”
  4. ”I vinterns djup lärde jag mig till slut att det finns en oövervinnerlig sommar inom mig.”

*

För övrigt har vår langare här på Pig Hill, Bov Berra, börjat sälja limpa (svart) utanför Coop för femhundra spänn styck. Alltså inte cigarettlimpor, utan i detta fallet en glutenfri limpa bakad med majsmjöl.

Bov Berra köpte helt sonika varenda jävla limpa på Coop och säljer dem sedan ute på parkeringen: ”Limpa, prima limpa! Ha limpafest till helgen!” viskar han när man passerar.

Han funderar även på att ge sig på toapapper, men tycker att just det är ett skitjobb – under hans värdighet. ”Författarn, va tror ru om Försvarets ärtsoppa, den på burk?”

 

© Kent Lundholm

2020-03-17

 

 

 

 

 

 

Ett gigantiskt Bullerbyn

Av , , Bli först att kommentera 3

I går var det kortbyxeväder. På himlen syntes bara några enstaka blomkålsmoln. Till det kan tilläggas att jag om aftonen bar en tunn brynja och en vit sjömanshatt på flintskallen. Jag tog mina stavar och lät Lena visa mig in i den trolska skogen intill Anderstorp. Det blev trots allt 5000 steg – men då har jag inte räknat in promenaden vi tog i Nordanåparken under firandet av Nationaldagen.

Ett tämligen stilla firande – men det passade mig perfekt: Det var varmt, gemytligt och lagom festligt. Det var helt befriat från hysteriska hurrarop för vårt lands förträfflighet, inte heller hördes några hysteriska tal om att staten måste dela upp oss i VI och DOM. Inga stollar och skinnskallar hördes ropa i kör om att vi måste stärka våra nationella gränser och kasta ut alla muslimer, att vi måste krossa det vänstervridna public service, och ovan på det låta konstnärer, författare, museer klara sig utan bidrag

TJ-illustration3-stillbild-SDochNMR-hatkarlek-1600x900-c-default

.Även om vi i Nordanåparken var befriande från detta trams, så det precis nu, i dessa tider, som ”gapatrastarna” och deras svans av  gnällspikar vill förändra, förmörka och rasera vårt land. I täten har vi Storstollarna som har för vana att klä sig i folkdräkter och lustiga hattar för att påvisa att ALLT var bättre förr i tin. Sedan klär de snabbt om till dyra kostymer med vitskjorta och slips och går som vanliga män in i maktens boningar. De tycks tro att allt blir bra, bara vi backar bandet. Går inte det finns det ju alltid järnrör att tillgå …

I huvudet på en Stolle:
”Låt oss återvända till de röda stugornas tid, då vi använde träplogar och ardennerhästar för att odla svenska potatisar, då vi byggde våra egna utedass med fogsvans och rubank. Låt våra blonda barn gå barfota längs evighetslånga och kurviga grusvägar. Vi ska bygga ett gigantiskt Bullerbyn; befriat från allt som är underligt, främmande, skrämmande – ja, precis allt som är eljest.”

 Vi måste vara på vår vakt. Vi får inte låta nationaldagsfirandet ockuperas av stollarna och låta fanan kidnappas av de brunklädda Högerspökena.

lenakent
Lena och Kent firade nationaldagen på ett alldeles lagom sätt.

Sol och värme. Sommartider. I dag blir det tur ner på stan för att köpa en födelsedagspresent till Mor Gunhild som fyller år på måndag. Sedan blir det väl att lapa sol och avsluta dagens med en kvällspromenad.

För övrigt är bokomslaget nästan klart. Romanen ”Män som spelar schack” kommer att synas. Hoppas att folk läser den också.

För övrigt

 

Stollar och gnällspikar

Av , , Bli först att kommentera 2

Gick stavgång till den glest besökta vallokalen uppe på Grubbe – inte ens en politisk politruk stod utanför och försökte tvinga på mig valsedlar. Trist. Öken. Trots det röstade jag. Min samhälleliga plikt var gjord. Vad gör man inte för vårt demokratiska samhälle. Egentligen borde det vara något slags straff för de latoxar som inte ids rösta. Kanske är jag orättvis, då valdeltagandet i Sverige ökat från förra EU-valet från 51,0 till dagens 53,3 procent. I EU-valet 2004 var det bara 37,9 procent av svenskarna som röstade. Uppgifter från alla EU-länder utom Storbritannien visar att 51 procent röstade, jämfört med mindre än 43 procent i hela EU i förra valet. Jo, men fortfarande är det bara hälften som röstar.

flag-3370970_960_720

Vilka vann då? Här i Sverige vill Centern mena det, men mest högljudda är nog SD, som fick 15,4 procent och fyra mandat. Återigen blev de tredje största partiet i ett svenskt val. Runt hela Europa blåser bruna högervindar och fortsätter det så här torde Högerspöket få majoritet i de kommande valen till EU-parlamentet.

Redan nu hör vi en lång rad stolligheter från Storstollarna, ivrigt påhejade av en kader av gnällspikar.

Sosseblocket minskar, medan de Gröna runt om i Europa har gått bra och växer. Vuxit har även den liberala gruppen, dit de svenska liberalerna tog sig med nöd och näppe. Nu kan arbetet i parlamentet rulla vidare ytterligare fem år – då vi får rösta igen (i varje fall hälften av de röstberättigade).

2019 IIHF Ice Hockey World Championship, day 14, quarterfinal, Finland - Sweden

Följde vare sig valvakan eller hockeyfinalen. Jag sov sockersött på soffan. Men – jag HAR röstat och höll sedan tidigare på Finland i finalen mot de högfärdiga kanadensarna. Heja Finland, som visade att god lagmoral och en gnutta sisu är nog så viktiga egenskaper, än att hämta hem ett gäng trötta och överbetalda NHL-proffs.

Blåser kallt där ute, trots att termometern visar på styva 10 plusgrader. Än får vi vänta på den torra, varma sommaren. Som vanligt kommer väl värmen i augusti. I denna kylslagna försommar kan ett fotbad få andliga dimensioner.

För övrigt så torde det största och svåraste IQ-testet vara livet självt.

© Kent Lundholm

Orättvisor skapar missnöje

Av , , Bli först att kommentera 3

Hälsat på min kusin käre Rikard idag. Fin väg via Vännäs och med full fart mot Bjurholm i 120 km/h – men sedan drabbades jag av en rad Déjà vu upplevelser. Det var när jag (inte långt från tätorten Vännäs med sina asfalterade, breda gator och vägar) fick växla ner och ratta fram längs en lerig spårig väg, med uppskjutande tjälskott, stenar, gropar. Min nytvättade Skoda liknade snart en skogstraktor som grävt i surmyren. Under vårförfallet i Baklandet, var det vissa dagar som bussen inte kom sig uppför bergen, då fick vi ungar kliva ur (om vi hade tur hade mor satt på oss stövlar, men det hjälpt det inte alltid). Leran var djup och med flurp så fylldes stövleln med lera. Eller när bussen slog mot något av själskotten så att vi ungar lättade från sätena och slog skallarna i taket. Jag tänkte under min färd till kusin Rikard: ”Har det inte hänt mer vad gäller vägunderhållet sedan 60-70-talen?

1200

”Ändå är vägen för tillfälligt helt okej”, sa min kusin. Själv tyckte jag att det påminde om att ha kört på ett pärland. Minns ju hur det var i Baklandet där folk till slut vande sig, gav upp, blev tysta och slutade till och med att gnöla när de kört sönder sin andra bil på ett år under ett års pendlande längs pärlandet. Men det var då. Tror att folk numera är benägna att slåss för sin rätt till en väg utan tjälskott och leriga gropar.

skylt-3185552_2048_1152-1

Kusinen berättade att skogsbolaget avsagt sig skötseln och överlåtit den till kommunen – som genast prioriterade bort mängder av vägstumpar i kommunen, för att istället satsa på vård och omsorg. Något helhetsgrepp tycks inte finnas, utan sektor ställs mot varandra.Folk som bor på landet får klara sig själva.De får rent av skylla sig själva.

”Så om nåt ska bli gjort med er väg, så får ni kosta på det själv?” frågade jag. ”Jo, så är det”, svarade kusinen lakoniskt och kastade en blick över ängarna och skogen.

POLITIKER: Orättvisor skapar missnöje, som skapar fler orättvisor, och det skapar i sin tur en hel kader av ilska gnällspikar som lite lättvindigt börjar söka orsaker långt utanför politikens rågångar. Sånt kan komma i årets valresultat där Storstollarna tackar för missnöjet och pekar ut vilka som egentligen bär hundhuvudet för landets alla oframkomliga grusvägar. Självklart! Skyll er själva!

Förövrigt så måste vi erövra rätten att klaga. Det finns ju onekligen dåliga vägar och ibland även uselt väder. Tyvärr kan vi inte åstadkomma  förändringar med enbart positivt tänkande. Om vi säger ja och amen till allt, så kan vi lätt bli tjänare och undergivna människor.

 

IT-kriget hotar

Av , , Bli först att kommentera 2

Sovit ut till 07.30. Det var välbehövligt. Ser på termometern inne i köket att kylan gett vika. Sex minusgrader är helt okej. Det blir kanske rent av en promenad mitt på dagen? Måste ta mig i kragen, då min kondis är i botten, men så har jag också varit liggande till och från under fem veckor i flunsa och ett flertal förkylningar. Jag är inte helt återställd, men det går åt rätt håll. Storhopen av de jag känner verkar ligga nerbäddade tillsammans med flunsan.

epost mm

IT-kriget blir allt mer påtagligt och kanske ska vi frukta det mer än ett konventionellt krig med bomber och granater. Tänker på ryssarnas strategi att hacka sig in på ”idiotsäkra” ställen i USA och droppa ”sanningar” så att Trump kunde bli president. Har de på detta vis även hjälpt andra högerpopulistiska partier i världen, är det så att SD och Åkesson kommer att får rysk hjälp vid nästa val? Visst låter det overkligt. Men under många år har ryssarna använt samma metoder i Georgien, Moldavien och de baltiska staterna, länder i deras närområden. Onekligen måste vi börja utbilda minst lika många IT-soldater som de som vaktar vid våra gränser. Ett krig tar snabbt slut ifall fienden lyckas slå ut Internet och mobilnätet, vilket skulle innebära att vi skulle tvingas börja kommunicera med hjälp av brevduvor och röksignaler. I det läget är bara för den lede FI att låta tanksen rulla in över våra gränser – och vips så är vi en satellitstat i ett förmodat Storryssland.

hjältar

Vi lever i en tid då stollarna tar makten på allt fler positioner i allt fler länder. De har gjort en dygd av att själva inte läsa böcker, att inte ha studerat på högre nivå utan istället skaffat all sin visdom genom att ha studerat vid ”Livets hårda skola” (och i den skolan gavs inga lektioner i historia eller samhällskunskap). I stället driver dessa stollar fram ett förakt mot kunskap och då i synnerhet mot journalister och författare. Nu är det dags att ”vanliga” människor får ta makten. Hos samtliga partier hörs allt oftare att vi måste lyssna mer på ”vanliga människor” – men ingen har kunnat definiera vad som är en ”vanlig” människa. Men det anser sig stollarna veta – och kanske är det så trist att många av de vanliga människorna är kärnväljarna hos SD, alltså missnöjda, arbetslösa, medelålders män på landsbygden. De män som blev kvar när kvinnorna drog till stan för att utbilda sig och se världen. Misstänker att fler åsidosatta, missnöjda grupper med tiden kommer att ansluta sig extremhögern, inte för att det gynnar dem utan mer för att få tillhöra en ”stark grupp” och på så sätt själva känna sig starka. Kom ihåg att våld är den maktlöses språk och att ett orättvist och ojämlikt samhälle föder skam och frustration. Så det bästa motvapnet mot stolleriet torde vara att bygga upp en stark välfärd, satsa mer på utbildning och skaka fram jobb på landsbygden och i storstädernas förorter.

För övrigt är empati och tacksamhet inget som är oss givna, utan något vi ständigt måste öva på.

Rädda mäns våld

Av , , Bli först att kommentera 2

Vi människor kan bli mentalt anfrätta av oro och rädsla. Det skapar bitterhet och girighet, ger oss ångest och gör oss elaka. I slutänden gör det oss sjuka.  I vissa grupper finns ett förakt för svaghet och ur detta skapas rädslan för att uteslutas, att sparkas ut ur det sociala sammanhanget – om man inte ”ställer upp”. I sådana grupper kan trycket få somliga att göra de mest knäppa saker – allt för att inte bli hånad och förlora ansiktet. Jag tror att makt och rädsla spelar stor roll för gruppdynamiken för de män som begår gruppvåldtäkter och som nu ger sig på flickor i offentliga sammanhang, som under förra sommarens festivaler. Vi kan slå fast att män i alla tider varit ”duktiga” på att vara medlöpare, att hänga på vilka stolligheter som helst. Det räcker med att någon pekar med hela handen, så ställer sig många av männen i raka led och marscherar iväg till vilket krig som helst. Ibland skulle man kunna tro att manligheten är en slags kollektiv sinnessjukdom.

mänsvåld

Men. Vi får inte glömma att de manliga stollarna en minoritet av oss män. De flesta av oss män är inte kriminella, de flesta av oss slåss och våldtar inte. Men som vanligt så är det stollarna som syns och hörs. Det som är skrämmande är den kvinnosyn som vuxit fram, där våldet är en springande punkt hos de män går samman i grupp för att våldföra sig på kvinnor. Människor i grupp kan utföra de mest fantastiska saker genom att tillsammans få godheten att blomma – eller bli en ansiktslös mördarmaskin med ett kollektivt Jag, där ingen tror sig behöva ta ett enskilt, moraliskt ansvar. I denna framväxande subkultur så är det inte enbart ett kvinnoförakt som är bärande, utan jag tror som där finns ett brett förakt för svaghet och för det annorlunda. Och det bottnar i rädsla och rädda människor kan ibland bli riktigt farliga.

Kylan börjar ge med sig. Detta faktum har gjort att mina rum börjat bli något varmare. Min hyresvärd var förbi i går och skruvade bort termostaterna från några av mina element, så nu är det hela 18 grader i köket. Senare idag ska jag till ögonmottagningen och fota ögonbottnarna och testa synen. Efter fotograferandet brukar man vara ”blind” någon halvtimme. Lite obehagligt. Att inte kunna se. Att vara helt beroende av sina inre bilder.

Ska skriva idag. Dels på min kommande roman, dels på en monolog för teaterscenen. Ständiga projekt. Men – framåt, alltid framåt. Sedan är det klart med släppfesten av ”Spring Kent, spring!” Den går av stapeln den 30 mars på kafé Pilgatan. 70 personer kan rymmas där. Tror nog att jag kan fylla kaféet med vänner och bekanta. Lite pirrigt är det nog. Vet ännu inte hur jag ska presentera boken, hur jag ska tackla ämnet. Men det ska nog gå bra. Bokens huvudperson är ju han som står på scenen.

För övrigt är det en röst att vi alltid kan börja om.

 

Godhet kan provocera

Av , , Bli först att kommentera 4

Fortsatt grått utanför mitt fönster. Var som vanligt uppe i ottan och har hunnit lämnat några blodprover, och fick sedan efter tolv timmars (plågsam) fasta äntligen tugga i mig ett par rostade frallor och dricka en balja lut; rykande, sotsvart kaffe. Fortsatt stel i nacken och går ännu omkring med känslan av att nån jävel ”bytt ut min skalle”. Om en meteorolog skulle ha försökt beskriva min situation: ”Ett lokalt åskoväder med intensivt störtregn. En kallfront drar åt nordost.” Väntar således på uppehållsväder.

hand

Det tycks vara så att vissa provoceras av godhet; av människor som ideellt arbetar för att hjälpa andra, som ställer upp i ur och skur utan att förvänta sig att få något tillbaka. Dessa människor misstänkliggörs, rent av hånas av somliga och anklagas för att göra gott av egoistiska skäl. Jo, det är stollarnas nya strategi. Att ge sig på det som är gott. Kanske är det så att alla goda människor får dem att känna sig underlägsna? För någonstans, även hos ”mörkermänniskorna”, finns ju vår gemensamma moraliska kompass, den som pekar ut riktningen och säger åt oss att det är vår förbannade plikt att hjälpa de som hamnat i nöd. Men vi har sett det förr. Stollarna tar allt mer plats – samtidigt som åskådarna på läktarplats låter stolleriet fortgå.

För övrigt kan civilisationens fernissa vara ytterst tunn.