Etikett: Fördomar

Fakta ökar motståndet

Av , , Bli först att kommentera 5

Backfire-effekten: Du tänker inte som du tror. Det är en intressant, och obehaglig teori, som kan förklara en del av det stolleri som pågår runt om i världen. Vi stöter allt oftare på dem. Folk som tror sig ha öppet ett öppet sinne och att de anser sig kunna byta åsikt, om de bara får ta del av övertygande fakta. ”Ge mig ett argument som tyder på att jag har fel”. Men i grund och botten stärks dessa, till synes öppna debattörer, ännu mer i sin uppfattning om de attackeras med ”övertygande fakta”. Men inte tusan ändrar de åsikt – trots dina evidensbaserade argument. Icke! Tvärtom stärks de ännu mer i sin uppfattning!

Omger sig med fördomar
I denna tid ser och hör vi det nästan dagligen; inte minst från somliga politiska företrädare. Att tro på fördomar och lögner ger en fjäder i hatten. Dessutom blir politiken i stort allt mer polariserad. Vi kan numera tala om faktaresistens och det har blivit fult att vara bildad och studerat på hög nivå. Svårigheter att ta till sig fakta, har ofta låst sig vid en värdegrund och delat in världen i svart och vitt. De omger sig med bergfasta, orubbliga sanningarsom egentligen är fördomar och rena rama lögner. De har blivit så kallade ”Backfiremänniskor”. Tankarna far till storljugaren och numera expresidenten Trumf som eventuellt ska ställas inför krigsrätt för att ha uppviglat folk att attackerat demokratins hjärta.

Sekt beteende
Jag stötte på detta fenomen när jag som journalist under mitten av 1990-talet, jag skrev långa artiklar och gjorde en dokumentärfilm om religiösa sekter. Jag fördjupade mig i Livets ord och Hare Krishna, två till synes olika sekter, men i grunden likvärdiga vad gällde deras förhållande mot kritik och fakta. Ställdes minsta lilla kritiska fråga så slöt de sig antingen som musslor, eller så blev somliga vettskrämda och hatiska. De hade fått lära sig under hjärntvätten, att vi journalister var utsända av Djävulen och att all kritik var av ondo. Ja, ibland kan kritik mot sekter stärka deras tro om att besitta sanningen. Sanningen stärker alltså lögnen. För ett par år sen fick jag veta av en maranatamedlem, som räknas till de religiösa sekterna, utpekad som ”Djävulens utsände”.

Högerextrema grupperingar
Det är bara en av förklaringarna till att de högerextrema religiösa ansluter sig en sådan som Trumf. Inte enbart för att han bär omkring på en bibel – han aldrig öppnat – eller är en garant för att slopa aborträtten. Han lockade även till sig anhängare när han hånade och vill förgöra journalister eftersom de sprider ”fake news”. Trots att han så uppenbart ljög under sin period som president, så uppfattades det som sanningar. Ger man sig på de som ska granska makthavarna (till och mördar dem), har man ju också sagt ja till ett auktoritärt system, alltså i förlängningen en diktatur. När företrädaren för världens största demokrati, sänder ut sina reaktionära signaler (osanningar), så inspirerar det onekligen andra länder att använda sig av samma språkbruk. Ljugandet sprider sig som en gräsbrand. Runt om i världen ger sig på sina journalister, den granskande makten som är en förutsättning för en fungerande demokrati.

I Ungern och Polen genljuder åsikter som skulle fått Hitler att jubla. President Orban ger sig på folk som inte är ”äkta ungrare” och talar öppet i rasbiologiska termer. Numera räknas inte Ungern som en demokrati, utan som en auktoritär stat.

Skev självbild
Men borde inte den nakna sanningen till slut segra? Nja … Våra värderingar och det vi valt att tro på, är kopplat till vår självbild, vårt egenvärde, till ens Jag. Det leder till att somliga anser att deras handlingar och falska sanningar hör till den goda sidan. Dessa människor har sedan länge slutat att granska fakta, de avfärdar dessutom fakta (som bara är påhitt). Kritiken uppfattas som en attack mot deras självbild. De kan inte skilja på sak och person – kritik är ett hot – och ger man sig på de religiösa, blir man utsedd till Djävulens hantlangare. Därför kan deras lögnaktiga värld cementeras och späds ut av den ena knäppa konspirationsteorin efter den andra.

Fakta ökar motståndet
Om någon känner att ens självbild attackeras av forskare, journalister, debattörer, så blir sekterna än mer sammanhållna. Ju hotfullare fakta, desto starkare motreaktion. Det ser vi i de grupperingar som vägrar ta vacciner: Studier visar att föräldrarna blir ännu större motståndare till att vaccinera sina barn, när de utsätts för faktabaserade argument. Jag blir uppgiven. Men vi måste nog häva oss upp på tårna och fortsätta kämpa för en värld som bygger på vetenskapens evidensbaserade sanningar, annars kommer jorden att bli platt och vi börjar åter att bränna häxor på bål.

Sanningar gör fysiskt ont
Forskningen visar att när vi blir överbevisade, aktiveras samma smärtcentrum i hjärnan skapar fysiska smärtor. Medan står där och levererar argument mot att jorden är rund, har backfiremotståndarens kropp slagit på det nedärvda försvarssystemet (slåss eller fly), och de upplever en livsfarlig attack! De kommer att per automatik att slåss mot dina farliga sanningar – eller stoppa huvudet i sanden och fly. Diskussionen blir till en kamp på liv och död. Du med dina evidensbaserade bevis, dina vidsynta sanningar har i det läget förlorat debatten. Ju fler bevis du lägger fram, desto hårdare kämpar de för sina åsikter. Dessutom är du ju utsänd av Djävulen eller tillhör något hemligt, världsomspännande pedofilnätverk.

Världen håller på att bli galen …

En farlig lögnare.

 

 

Farlig lek med ord

Av , , Bli först att kommentera 7

Börjar med att klaga. Har i snart tre dygn plågats av en pinande huvud- och nacksmärta. Men den håller sakta på att klinga av. Värken är en kombination av lite för flitigt tränande med mina 6 kilos handlar, en timmes röjande i källarförrådet för att återfinna lådan med julpynt. Sedan satt jag i fredags i en nästan tre timmar lång videokonferens och sedan blev det när åtta timmars arbete vid datorn, med krökt nacke, för att fixa till en broschyr åt FoU Panelen. I stort handlar ett sånt jobb om att översätta forskarsspråk till begriplig svenska. Fast det lärde jag mig under åren då jag arbetade som pressinformatör på länsstyrelsen och skulle omvandla obegripliga forskartexter till lockande och begripliga pressmeddelande. Forskare är noggranna typer som ofta skriver ”baklänges”: alltså börjar med det oviktiga och lämnar det intressanta i slutet, dessutom är varje mening byggd utifrån evidensbaserade hårdfakta och om man ändrar för mycket så sabbar man hela andemeningen.

Jag har återigen gått med i FoU panelen. Medlemmarna i panelen har grundläggande kunskaper i forskning, många av oss har en gång pluggat informationskunskap och sedan gått en repetitionskurs i forskarmetodik på ett halvår. Vi är därför väl förberedda att representera brukarintresset. Vi hjälper exv kommunerna med planering, metodval, tolkning och spridning av resultat. Andra kunder är forskare och studenter, men även förvaltningar inom sjukvård, socialtjänst och andra offentliga och privata aktörer inom välfärdssystemet som vill finna stöd i sitt utvecklingsarbete.

Det låter kanske tråkigt, men vi har unika erfarenheter som gör oss speciella. Alla vi i panelen har egna surt förvärvade kunskaper av psykisk ohälsa och många av oss har även en eller flera kroniska psykiatriska diagnoser. Jag har exempelvis bipolär sjukdom.

Det gör att vi har erfarenheter av vårdapparaten och andra offentliga myndigheter som blandas in då vi blev sjuka. Nu sitter vi som medlemmar i en exklusiv och unik forskarpanel – som krossar en av de vanligaste fördomarna: ”De som är psykiskt sjuka är det hela tiden, dygnet runt, året om i all evighet.” Men sanningen är att mellan skoven fungerar vi rätt så normalt. Vi återvänder till våra jobb, vi pluggar, en sån som jag skriver tjocka romaner. Visst, man blir ofta sårbar och har en känslighet som kan trigga igång sjukdomarna, men med åren lär man sig att undvika det som kan göra en sjuk igen.

Dessutom: Man blir inte dum i huvudet av en psykiatrisk diagnos. Våra intellektuella förmågor består, intelligensen är ofta intakt. Däremot kan långvarig sjukdom påverka ens kognitiva förmågor: Minnet blir sämre ofta på grund på försämrad koncentrationsförmåga, orken tryter snabbare, förmågan att skapa strukturer i livet försämras och somliga isolerar sig. Tyvärr så gör omvärldens fördomar (okunskap) att skammen kopplas på och den har lärt oss att skämmas över våra tillkortakommande. Skammen har en förmåga att gnaga sig in i Jaget och ge oss en sämre jag-känsla vilket kan leda till att man har svårt att upprätthålla de sociala kontakterna.

Det är mycket därför som jag återvänt till i Panelen: Jag har behöver utveckla min sociala kompetens och fungera i grupp. Förmodligen har det att göra med isoleringen på grund av pandemin och dess påtvingade ensamhet. Saknar en flock där jag kan känna mig trygg. Tyvärr har min Parkinson ställt till det (ännu mer) i min hjärna som gör det svårt att hänga med i gruppsamtal. Jag fixar att samtala med 3-4 personer per gång, men är det fler så ”släcker” hjärnan ner och jag flyter iväg i fantasier och dagdrömmar, utan att kunna höra vad de övriga talar om.

Åter till översättandet av forskarspråk till begriplig svenska. Nu är det tänkt att vårdapparaten ska bli kunskapsstyrd, vilket låter bra. Samverkan ska ökas med andra offentliga myndigheter inom välfärden. Däremot blir jag inte klok på att kunskapsstyrd organisation inte ska nya kunskaper, utan endast använda sig av de kunskaper som redan finns. På sikt kan bristen på lärande av nya metoder, idéer  skapa en korkad, gammalmodig koloss på lerfötter.

Genom att arbeta i olika nivåer så ska man skapa nationella behandlingsregler och varje diagnosgrupp ska få en ”värd” som är extra duktiga på en diagnos. Vi som har psykiatriska sjukdomar ska visst få Region Västra Götaland som sin ”värd”. Låter långt bort.

Man infört en ny, märklig, flummig benämning för psykiatriska tillstånd och den växande gruppen som lider av psykisk ohälsa. Alla andra sjukdomar har beteckningar som relaterar till vad lider av. Men vi som lider av psykiatriska sjukdomar har på den nationella nivån klumpats ihop under rubriken: Psykisk hälsa. De har tagit bort ett viktigt o. Vad tusan är psykisk hälsa? Jo, det är ett modeord som jag gissar har lanserats av en rad intresseorganisationer i tron att fimpa ett o, ska minska stigmatiseringen. ”Det handlar om att kunna balansera positiva och negativa känslor, att känna tillfredställelse med livet. [,,,] ”… det är också en tillgång för samhället ur en social och ekonomisk synvinkel.” Det liknar en semantisk lek och språkbruk som riskerar att förminska de hinder och behov som finns.”

Så när jag går till min läkare på Parkinsonenheten så gör jag det som en sjuk patient som är placerad i den neurologiska gruppen. När jag besöker en läkare på psyket för min bipolära sjukdom (som likt Parkinson är en kronisk hjärnsjukdom), så kliver jag in i rummet som en patient som ”lider brist på psykisk hälsa.” 

Använder ohälsa

Psykisk ohälsa är ett etablerat begrepp som folk känner till. Försäkringskassan använder enbart psykisk ohälsa, den grupp som toppar sjukskrivningstoppen med 41 procent. Psykisk ohälsa är också ett samlingsbegrepp för mindre allvarliga psykiska problem: Oro, ångest, nedstämdhet, sömnproblem. Flertalet behöver någon form av behandling. Ca 10 procent i den gruppen har en psykiatrisk diagnos som kräver psykisk vård.

Självklart eftersträvar vi att tillfriskna av alla slags sjukdomar. En cancersjuk vill komma på benen efter en tung behandling och en hjärtsjuk hoppas åter kunna ta sina långa promenader. Har man blivit psykiskt sjuk och inlagd, så är målet naturligtvis att återvända till ett fungerande vardagsliv, med god livskvalitet och balans i livet. Faktum är att de allra flesta med psykiatriska diagnoser som får hjälp, återvänder hem, börjar jobba och med tiden börjar livet att kännas rätt så okej.

Men veckorna man suttit inlåst för att man hallucinerat, så upplever man knappast att man då lider en svår brist på psykisk hälsa. Att psykiskt sjuka behandlas annorlunda och samlas under ett luddigt, smått filosofiskt begrepp som i själva verket en ordlek kan öka stigmatiseringen: Psykiskt sjuka har sedan tidigare fått kämpa mot skammen som uppkommer för att känner sig Annorlunda, eljest, annars. Det kan till och med öka på fördomarna som finns i vårt samhälle. ”Jaså, bror min lider brist på psykisk hälsa. Jaså han är lat? Jag har alltid sagt att han överdriver och rent av inbillar sig saker för att slippa jobba …” 

Listar min lycka

Av , , Bli först att kommentera 4

Vaknar utvilad. Sju timmars sammanhängande sömn tack vare ny sömnmedicin. Två läkarbesök i onsdags, två olika ordinationer vilket tvingade mig som patient att göra ett val. Vad gör man när läkarna vägrar prata ihop sig? Nej, istället kör de i sina hjulspår. Dagens vård. Det är inte klokt. Men jag gjorde ett val och valde rätt. Minns inte när jag senast sov så gott och så länge, som under ett par års tid sovit 2-3 timmar per natt, vilket nu slagit sig på min kropp med sämre diabetes (inre stress), mer värk, sämre Parkinson, uselt minne.

Pigg och alert tänkte jag bjuda på några listor. (Vad nu det ska vara bra för?)

Svårt med lycka
Det är märkligt. När jag ska göra en lista med tio saker som gör mig glad, så kör jag gång på gång fast. Men under hela mitt liv har jag haft svårt att se min egen lycka och att vara tacksam för den. Där finns en känsla av att jag inte gjort mig förtjänt av den. Skulden, skammen.

10 SAKER SOM GÖR MIG GLAD

  • När jag får träffa Lena och min dotter Hanna.
  • En vacker höstdag när luften är hög.
  • När jag efter treårs jobb får hålla i en av mina romaner.
  • När jag träffar polarna och mina läsare.
  • Att dagarna i ända får lyssna på Genesis.
  • När jag läser en bra bok.
  • När jag ser en bra film – utan reklamavbrott.
  • När jag av nån anledning känner mig frisk.
  • När jag mot alla odds orkar med att motionera.
  • När jag får in en extraslant på mitt bankkonto.

TIO SAKER SOM GÖR MIG IRRITERAD

  • Pratakusar som bygger sina åsikter och så kallade sanningar på fördomar och konspirationsteorier.
  • Vardags- och smygrasister som ursäktar sig med: ”Jag är inte rasist, men …”
  • Klimatförnekare som sprider konspirationsteorier för att undergräva vetenskapen.
  • Alla dessa skojfriska typer, som försöker vinna billiga poänger genom att skämta nedlåtande om folk som är eljest, annorlunda.
  • President Trump, som tycks tro att han är alltings mått.
  • Lockropen från bakåtsträvarna om att det var bättre förr.
  • Fördummande Teve-reklam. Alla dessa irriterande avbrott kan driva den bäste till vansinne.
  • Alla dess spelbolag som skapar spelmissbrukare.
  • Treackordsmusik.
  • Bilister som inte vet vad en blinkers ska användas till.

Häpp! Roligare än så här blir det inte.

Färgglada broschyrer

Av , , Bli först att kommentera 3

Blivit förkyld. Ett virusangrepp med muskelvärk och hosta. Inget att göra nåt åt, än att ta det lugnt. Satt igår och förberedde mig inför de föreläsningar som väntar. Två här i Umeå: Bokcirkel 12/2 där deltagarna kan låna författaren och sedan har psoriasisföreningen anlitat mig den 26/2 för att vara underhållande. Ja, det blir väl bara att vara sig själv så börjar väl folk att skatta.

Efter det följer två vanliga biblioteksframträdande där jag ska framträda som författaren till romanen ”Män som spelar schack”. Först bär det av E4 söderut till Hörnefors den 13/3 och sen väntar en långresa på 23 mil enkel väg: Till Storuman lördagen den 21/3. Ett par ströbokningar. Ungefär som det brukar var  ett halvår efter publicering. Då börjar romanen att ”dö”, om ett år är den glömd. Men de tar lik förbaskat drygt 3 år att skriva en roman.

Satt igår och gjorde färgglada utskick till fackföreningar och ABF i grannlänen i hopp om att få loss några framträdanden utanför Västerbotten. Jag må vara ”Big in Vasterbotten”, men är  relativt okänd utanför länsgränserna och att få en föreläsning i Ö-vik eller Luleå är lika otroligt som att få hänga med på en tur till Månen.

Men om din förening skulle vara intresserade av en föreläsning om psykisk ohälsa kan ni få ett smakprov från min broschyr. Tjata sen gärna hos nån som basar över internutbildningen.

Låt oss tala om psykisk ohälsa! 
Boka en som vet.

Psykisk ohälsa är den vanligaste sjukskrivningsorsaken.
Socialstyrelsen beräknar att cirka 40 procent av Sveriges befolkning lever med någon form av psykisk ohälsa. FN:s Världshälsoorganisation WHO säger att psykisk ohälsa är en av de största och snabbast växande utmaningarna mot folkhälsan i världen.

Trots att psykisk ohälsa är så vanligt, diskrimineras människor dagligen. Ofta handlar det om våra fördomar. Nästan var fjärde person säger att man inte kan tänka sig att arbeta tillsammans med någon som har psykiska problem.

Det kan vara din vän, arbetskamrat, ditt syskon som isolerar sig och mår dåligt. Vi måste agera.

Jag har sett båda sidorna

Jag föddes med ADHD men fick diagnosen först 2012. År 1980 kom första skovet av bipolär sjukdom, men diagnosen fick först 2004. Självmedicinering blev till missbruk. Jag vet vad jag talar om. Ta del av mina kunskaper.

Jag anpassar mina föreläsningar efter Era önskemål.
Välj mellan 1 timme, 2×45 min, halv- eller heldag. Detta till ett förmånligt pris

Hösten 2016 släpptes min självbiografi ”Spring Kent, spring”, som handlar min psykiska ohälsa.

”Öppet, ocensurerat och oerhört angeläget innehåll som är mästerligt välskrivet. 5 poäng av 5 möjliga.”
/Katharina Jacobsson BTJ

BOKA:
[email protected]
070-299 36 80

Webb: kentlundholm.com

Hör av er! Alltid redo!

Tärande ensamhet

Av , , Bli först att kommentera 4

Får frågan då och då: ”Kent, varför är du så öppen om dina tillkortakommanden? Är du inte rädd för att ditt öppenhjärtiga bloggande en dag kan vändas emot dig?” Jo, emellanåt är jag livrädd. Men ofta rycker jag bara på axlarna och svarar med ett svagt leende på mina bleka, torra läppar: ”Jag skriver för att jag kan!”

hands-2906458_960_720

Våga vara sårbar
Genom att visa mig sårbarhet kan jag bli den jag egentligen är. Dessutom krävs det mod att vara sårbar. Jo, det finns en risk att man misslyckas och att man då blir djupt sårad. Dessutom är jag en berättande människa, som dagligen försöker formulera min värld. Jag vill försöka förstå den och sedan visa den för andra och mig själv. Om den är beboelig. I detta evighetsarbete tvingas jag vara ärlig och sann – och dessutom, om jag har tur, hjälper jag kanske en medmänniska i nöd. Min historia kan däremot aldrig bli ett facit som andra kan skriva av. Vi är unika som själva måste finna svaren, för att våga be om hjälp när världen kantrar.

Många föreläsningar
På denna blogg har jag metodiskt skrivit om dessa ämnen och skaffat mig en rätt så stor läsarskara. Jag har även kuskat runt som föreläsare under åren 2016-17 och talat om psykisk ohälsa och missbruk, med min självbiografi ”Spring Kent, spring!” som underlag. Jag har även haft en del uppdrag av föreningen ”Hjärnkoll”. Föreningen består av föreläsare som alla har en personlig erfarenhet av psykisk ohälsa. Folk som vet vad de talar om.

flower-887443_960_720

Många fördomar
Tyvärr finns det mängder myter och fördomar kring så väl psykisk ohälsa som missbruk. En återkommande fördom är att vi med en diagnos, skulle gå omkring och vara galna precis hela tiden, dag som natt, vecka efter vecka intill livets slut. I själva verket är det så att de flesta psykiska åkommor kommer i skov. Man är sjuk i en period, sedan kan man vara besvärsfri i flera år. Fördomarna består av lika delar okunskap och rädsla. Nog tusan har dagens kriminalromaner och deckare bidragit till den statiska bilden av psykiskt sjuka mördare; en konstant, helggalen psykopat som på en kafferast hinner dräpa en hel by. Han är så galen att han inte ens märker när polisen genomborrar hans kropp med ett tiotal kulor.

sea-2915187_960_720

Den tärande ensamheten
Även om jag har ett stort behov att vara för mig själv, inte minst för mitt skrivande, så måste jag erkänna att det under de senaste åren börjat kännas allt mer ensamt. Om det beror på att jag numera har färre riktigt nära vänner, eller på mina kroppsliga åkommor, stroke och Parkinson som gjort mig bensvag och rädd, det kan jag inte svara på. Men i mina tysta rum tar ensamheten allt större plats. Den håller på att bli tärande. Detta är dubbelbottnat. För min självkänsla har ju samtidigt ökat med åren, med eller utan stöd från omgivningen – ensam eller inte. Jag har så saktat börjat tycka om den flintskallige tjockisen jag varje morgon möter spegeln inne på toa; den sjuklige mannen som lever sitt liv här på Pig Hill i Umeå. Och framför allt: Jag har blivit av med skammen. Man ska inte behöva skämmes för att man drabbats av en sjukdom.

hand-3978193_960_720

Tack till Er läsare
Vill passa på att tacka ER som troget läser min blogg. Har DU liknande problem så får ni gärna höra av dig, så kan jag kanske vara till nån hjälp. I varje fall som vägvisare. Kom ihåg: Första steget till ett tillfrisknande är att erkänna problemet, att kapitulera inför det faktum att du förlorat kontrollen över drogerna – och sedan be om hjälp.

För övrigt så kan man inte supa bort enbart EN av känslorna, typ rädslan. Hela känsloregistret sopas med bort och lämnar kvar ett svart hål inom en – och en egoist som kan byta bort sin morsa mot ett helrör brännvin.

© Kent Lundholm

Tips, hjälp? Skriv till mig: [email protected]

Beställ min nya roman: ”Män som spelar schack”

 

 

Nya perspektiv

Av , , Bli först att kommentera 4

Suttit och skrivit på tok för länge och för ofta, men har hamnat i ett superfokus där texten tycks vara färdigtänkt och klar. Det är bara att skriva ner den. Det som skulle bli en novell, blir en roman. Är redan uppe på 150 sidor. Låter kanske galet, men inte värre än de som tvångsmässigt tränar löpning varje dag för att i framtiden plåga sig genom ett maratonlopp. Skillnaden är väl att den notoriske löparen får en bättre kondis.

person-110305_960_720

Ibland kan det råda brist på perspektiv, då man får problem med att se världen på nåt annat sätt än genom sina egna ögon. I själva verket måste man då och då ta ett kliv åt sidan och tänka förutsättningslöst. Det är så lätt att skaffa sig förutfattade meningar om hur andra människor är. Då har det också börjat strula med ens empatiska förmåga. Vi blir fördomsfulla och intoleranta. Vi blir förbannade på främlingar, misstror andras åsikter, medan vi gör oss själva till ”alltings måttstock”. Brist på perspektiv går ofta armkrok med fanatism och främlingsfientlighet.

Vi tycks leva i en allt mer trångsynt värld och det har säkert att göra med rädslan som smugit sig in. Om vi hotas eller tror oss vara hotade, är det lätt att vi gör världen svart/vit; antingen eller, och börjar tycka att JAG är viktigare än VI. I brist på perspektiv blir vi rädda för förändringar, vilket leder till att vi inte skaffar oss nya erfarenheter, nya perspektiv. Vi blir till dömande och fantasilösa varelser. Vi blir helt enkelt dummare.

Piller

I morgon måste jag ut ur huset. Ett trevligt besök på apoteket väntar. Ska hämta ut fem mediciner som tagit slut – men den sjätte får jag inte hämta i morgon. Nix. Den har en läkare spärrat till på torsdag. Då krävs alltså ett nytt besök på apoteket. Visst är det väl ändå knäppt?

För övrigt funkar kroppen riktigt bra. Händerna darrar mindre, benen känns starka. Däremot sover jag som en kratta. Fyra timmar förra natten.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Topplista över glädje

Av , , Bli först att kommentera 3

Vaknar trött. Klockan är sex och jag börjar jakten på ett recept. Hamnar hos en automatisk telefonsvarare som lovar att jag ska bli uppringd vid ettsnåret. Det går åt en hel del tid och ork för att få tag i de mediciner jag måste ta. När jag väl fått ett recept, är det dags att åka till apoteket och hoppas att de har medicinen i sitt lager.

Idag tänkte jag bjuda på några listor. Satt och skrev på dem under helgen och kunde konstatera att det var lättare sagt än gjort. Nåväl ni får väl läsa vad jag kommit fram till. Kanske kan det inspirera er att göra egna tio-i-topp-listor – eller att sucka uppgivet.

anger-794699_960_720

10 SAKER SOM GÖR MIG IRRITERAD

  1. Pratakusar som bygger sina åsikter och så kallade sanningar på fördomar. (I dessa tider tycks okunskap vara en fjäder i hatten.)
  2. Vardags- och smygrasister som ursäktar sig med: ”Jag är inte rasist, men …”
  3. Klimatförnekare som sprider konspirationsteorier för att undergräva vetenskapen.
  4. Alla dessa skojfriska typer, som försöker vinna billiga poänger genom att skämta nedlåtande om folk som är eljest, annorlunda. (Ett fult sätt att sparka neråt – på de som redan ligger.)
  5. President Trump. Mannen med det överdrivna handslaget, som tycks tro att han är alltings mått.
  6. Lockropen från bakåtsträvare om att det var bättre förr. (Gäller det även jämställdhet och den medicinska kunskapen?)
  7. Fördummande TV-reklam. Alla dessa irriterande avbrott kan driva den bäste till vansinne.
  8. De utlandsbaserade spelbolagen som flyr skatten och som håller på att skapa en armé av spelmissbrukare. (Förbjud dem att annonsera.)
  9. Treackordsmusik. (Att lyssna på blues är lika tråkigt som att ligga på en surmyr och sola.)
  10. Alla dessa diagnoser. Ibland blir jag förbannad över mitt eget öde och de diagnoser jag under åren samlat på mig.

Svårt med lycka
Det är märkligt. När jag ska göra en lista med tio saker som gör mig glad, så kör jag gång på gång fast. Det är nog så att jag hela mitt liv haft svårt att se min egen lycka och att vara tacksam för den. Där finns en känsla av att jag inte gjort mig förtjänt av någon lycka.

Jag har ofta beskådat världen med kritiska ögon, vilket i och för sig var en god egenskap under mina år som journalist. Men i övrigt? Dessutom har jag levt med devisen: Om jag är för glad, om jag njuter för mycket, så sänker jag garden och riskerar en rejäl käftsmäll. Tror att det är mitt bipolära liv som präglat mig att resonera på det sättet. Är man en aning för mycket uppåt (hypoman), så resulterar det i ett fall ner i en mörk, smärtsam och livsfarlig bipolär depression. Så var ju livet fram till dess jag fyllde femtio och till slut fick rätt diagnos och rätt medicinering.

Skit samma. Tar mig samman och skriver en ny lista. Nåt måste väl göra mig glad.

heart-1450300_960_720

10 SAKER SOM GÖR MIG LYCKLIG

  1. När jag får träffa Lena och min dotter Hanna.
  2. När morsan ringer och frågar hur jag mår.
  3. När jag får hålla händerna kring en av mina nya romaner.
  4. När jag träffar polarna. (Antingen i bokcirkeln Bokpratarna eller på tisdagens Gubbfika).
  5. Att lyssna på Genesis. (Den progressiva gruppens sagomusik ger mig lust och stimulerar fantasin).
  6. När jag läser en bra bok. (Torgny Lindgren, Slas, P O Enqvist, Göran Tunström).
  7. När jag ser en bra film – utan reklamavbrott. (Fanny och Alexander, Suger Man, The king’s speech).
  8. Vid ett besök i kulturvärlden. (Konstutställning, teater, opera).
  9. När jag mot alla odds orkat med att motionera. (Minsta lilla promenad är en seger).
  10. När jag får in en extraslant på mitt bankkonto. (Är fattigpensionär.)

För övrigt så hamnade en av mina romaner, ”Vedtjuven”, som trea på Adlibris tio-i-topp-lista över de böcker som sålt bäst i Västerbotten.

© Kent Lundholm

Gnällspikar och stollar

Av , , Bli först att kommentera 3

Dagens gråtunga väder skapar ingen som helst julkänsla. Plusgrader, duggregn. Noll snö. Det är väl därför som jag inte hämtat julpyntet. Vanligtvis brukar jag plocka fram ljusslingorna, de blinkande småtomtarna, ljusstakarna, minikyrkan den första advent. Det är en tradition – samtidigt som det finns en trend vad gäller mitt julfirande. Känner inte längre av den där kittlande magin. Tyvärr.

Santa's sleigh on Moon background

Jag blir så trött på alla fördomsfulla människor. Fördomar är en blandning av myter och förutfattade meningar om hur andra är. Lägg till brist på kunskap och det leder oss till människor som helt enkelt är trångsynta. De saknar förmågan att se ett problem från andra perspektiv – eftersom de bär på sanningen. Världen är svart/vit. Dessa människor anser sig vara alltings måttstock och därför är alla andra underlägsna, mindre värda.

Gnällspikarna, stollarna är inte lätt att undvika. Att bemöta deras åsikter är inte lätt. Allt det man säger ger dem bara mer kött på benen. Mothugg mot deras SANNINGAR är bara  ett bevis på hur rätt de har. Vi lever i en obehaglig tid.

För övrigt är texter människans verk. Det finns inga skrivna texter ute i skogen.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Full gas eller tvärnit

Av , , Bli först att kommentera 3

Blåsigt väder idag. Vaknade tidigt för att åka till hälsocentralen och lämna en del blodprover – men så somnade jag om. Försent. Får bli ett uppdrag för morgondagen. Periodvis i mitt liv drabbas jag av igångsättningsproblem. En mur av oro och ångest ställer sig i vägen för det som måste bli gjort. I dag. Det blir förstås ett misslyckande som lämnar ytterligare sår i själen.

Efter att ha skrivit om min psykiska ohälsa i självbiografin ”Spring Kent, spring!” får jag rätt så ofta frågor om åkommor som Bipolär sjukdom och ADHD. Många av frågeställarna försöker även att sätta ord på ”röran i sitt liv” genom att skriva biografier. Uppmuntrar dem att fortsätta. Om man inte tar makten över sin egen berättelse, så gör nån annan det.

KentÖvik

Kort om ADHD

Hyperaktivitet med uppmärksamhetsstörning är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som påverkar förmågan att fokusera och koncentrera sig på en specifik uppgift. Man har även en överdriven aktivitet och impulsivitet. Kort uttryckt: det kan emellanåt gå fort och fel. Något som bland annat kan drabba kontakterna med andra människor. Det innebär att man kan ha olika problem i vardagen. En vanlig svårighet är att man lätt blir störd av att vara i röriga eller stökiga miljöer, och att det är svårt att komma igång med vissa uppgifter, om de inte känns motiverande, eller att det är svårt att bli klar med det du håller på med. Alltså: En usel förmåga att hantera gas- och bromspedalerna. Antingen blir det full gas – eller en rejäl tvärnit.

ADHD debuterar i barndomen och kvarstår under tonåren och upp i vuxen ålder i 40 till 70 % av alla fall.

Här en lista från webben Doktorn.com med typiska symtom:

  • Svårt att koncentrera dig och har många tankar och idéer i huvudet på samma gång.
  • Svårt att komma igång med uppgifter.
  • Svårt att komma ihåg långa instruktioner.
  • Kan ha svårt att skapa ordning och struktur omkring dig.
  • Svårt att passa tider.
  • Glömmer eller tappar ofta bort saker.
  • Vanligt att skjuta upp saker tills det blir försent.
  • Jobbigt att skriva eller läsa.
  • Göra saker ibland utan att tänka efter före.
  • Stort behov av att röra på dig.
  • Vara orolig, ha ångest eller ha svårt att sova.
  • Trött av att umgås länge med andra.
  • Svårt att reglera ditt humör.
  • Kan vara extra stresskänslig.
  • Svårt att vara flexibel. Att vara flexibel handlar om att klara en förändring, när något inte blir som du har tänkt.

Som med många diagnoser är symtomen, eller tecknen, varierande från person till person. Viktigt att veta är att man föds med ADHD.

skam

Det finns en rad missuppfattningar om vad Adhd är. En av de vanligaste är att barn och vuxna med Adhd inte skulle vara lika smarta som andra. Fel, fel. Många ADHD-barn är jäkligt smarta. Det är också vanligt att människor med ADHD är särbegåvade och blir mycket duktiga på vissa områden. Det är inte ovanligt att de är rysligt kreativa.

Alla med ADHD är olika. En del är utåtriktade och sociala medan andra är mer introverta. Vissa är passiva och har svårt att komma igång med saker, medan andra får mycket gjort om de väl är motiverade.

Kom ihåg: Barn och ungdomar med diagnosen ADHD löper överhängande risk att bli missbrukare som vuxna. Studier visar att varannan vuxen med ADHD utvecklar missbruk.

För övrigt är fördomarna kring psykisk ohälsa det som skapar de djupaste såren.

Beställ ”Kent spring, Kent!” Länk >>>

Tid för läkning

Av , , Bli först att kommentera 3

I morgon är tiden häruppe i Saxnäs över. Vädret har skiftat mellan sol och brinnande lövträd och snöblandat regn med kraftiga vindar. Men vi har varit ute varje dag och rört på fläsket.

saxnäsvyfatkent

I onsdags valde vi simhallen på Saxnäsgården där vi simmade lugnt och sen värmde oss i bastun. Jag har sett resan hit, stipendiet, som en rekreationsresa för att förbättra min hälsa som med åren blivit riktigt usel – inte minst vad gäller min galopperande diabetes med ständigt höga blodsockervärden. Det verkar som om insulinet inte vill bita längre. Ska till en diabetesspecialist nästa vecka för att få veta om det finns andra tillägg eller nyare sorter av insulin. Jo, jag är orolig att jag tillhör gruppen män med kroniska former av psykiatriska sjukdomar som får sina liv förkortade med 20 år.

skammen

Det finns alltså en grupp bland psykiskt sjuka som dör i förtid av somatiska sjukdomar som stroke, hjärtinfarkt. Orsaken är att man i den gruppen fått mindre somatiskt vård än andra grupper, vilket lett till högt blodtryck, höga blodfetter och i förlängningen diabetes. Många mediciner som ges till psykiskt sjuka leder ovillkorligen till snabb viktuppgång och då ökar blodtrycket. När jag 2004 fick diagnosen bipolär sjukdom, gjorde medicinerna att jag gick upp dryga 20 kg på sex månader – och ökningen bara fortsatte. Då fick jag min diabetes. Stroken slog till hösten 2015.

På grund av min försämrade hälsa har jag blivit tvungen att tacka nej till ett jobb vid Socialpsykriatriskt kunskapscentrum – trots att jag behöver varenda krona jag kan tjäna in. Att verka som Kulturman är sannerligen inte lukrativt, men nu måste hälsan gå före allt. Jag har ju ett par-tre berättarföreställningar att ro i land och slutförandet av romanen. Måste frigöra tid till motion och viktnedgång – sen måste jag kanske inse att jag inte orkar dra in 6000-7000 kr i månaden för att kompensera bortfallet från sjukersättningen. I så fall blir jag pensionär och drar mig undan från den världsliga scenen.

sunset-1207326_960_720

Har märkt en förändrad attityd mot mig som person sedan jag öppet berättade om min psykiska ohälsa i min självbiografi ”Spring Kent, spring!” Medan jag bland ”vanligt folk”, de jag möter under mina föreläsningar, känner värme och förståelse och att flertalet känner sympati för den kamp jag utkämpat och i nutid utkämpar – märker jag hur dörrarna stängts till de rum där den ”politiska och kulturella eliten” håller till. Märkligt. Men jag hade det på känn redan innan utgivningen av boken. Det finns så många fördomar kring psykisk ohälsa som lever och frodas medan de gror i rädsla och okunskap.

För övrigt så består visdom mer av nyfikna frågor än av de svar man får.