För några dagar sedan fick jag det här mejlet till ”min” adress undisclosed-recipients:;. Skatteåterbäring från Tyskland? Jabaa!
——————————————————————————————————————-
Etikett: Brattsbacka
Vardagssnäll
Jag har alltid haft problem med dagar typ Alla hjärtans dag. Och det beror inte på jag har dåligt samvete för att gårdagen blev en vardagslunk utan inköpta blommor. Jag missar nämligen oftast almanackans (och även handelns) inprickade godhetsdagar. Jag tycker det är viktigt att göra varje dag till en bemärkt dag genom att tänka efter hur man beter mig mot sina närmaste. Ärligt talat har man väl tagit till en blomkvast någon gång för att döva sitt dåliga samvete, men jag har bestämt mig för att ägna resten av min jordevandring till att göra allt för att vara till hands för människor i min omedelbara närhet.
Utanför denna sfär, t.ex. bland politiker och tjänstemän kan det därför bli tufft när jag upptäcker att de inte klarar av att ta ansvar för sina uppdrag. För till syvende och sist hänger mycket på att även dessa människor gör sitt yttersta för att mina närmastes tillvaro ska bli så dräglig som möjligt.
Gomorron!
100-årig toppdesign
Den här oljekannan har via min mor hamnat hos mig. Morfar Valle har med spretig handstil ingraverat sitt namn i botten och eftersom han efter att ha börjat med trafikbilsrörelse 1921 (med en brun Alfa Romeo inköpt i Stockholm) och strax därefter startade sin verkstadsrörelse kan den underbart vackert designade oljekannan vara framtagen för snart 100 år sedan. Nog har jag sett varianter på små oljekannor tidigare, men den här tar designpriset. Pipen är dessutom räfflad och har en gles och mycket behaglig gängstigning. Synd bara att tiden runnit förbi många av dessa gamla skönheter, jag tror t.o.m. dagens symaskiner är smörjningsfria. Den platsar dock bra på hyllan bland andra mer moderna rariteter.
Skurksamhället
Varför händer inget trots att vi varje dag blir så påtagligt påminda om hur vårt land långsamt förvandlats till ett skurksamhälle? Under senaste årtiondet har en del ”bättre folk” som tidigare tidigare kunnat hållas tillbaka av den förda politiken lyckats vrida klockan tillbaka till tiden före den stora demokratiseringen av Sverige. Nu betraktas det återigen som legio att sko sig på mindre bemedlade människors bekostnad. Devisen ”satsa på dig själv” fungerar nämligen allra bäst om man kommer från miljöer där man redan från början begåvats med en ordentlig insats. Det är också en av anledningarna till varför den demokratiska skolan är satt på undantag. Det ”fria” skolvalet innebär nämligen att elever från enklare förhållanden inte får likvärdiga kunskaper som de elever som hamnar på de utvalda skolor deras välutbildade föräldrar omsorgsfullt valt ut åt dem.
Det tydligaste exemplet på förmögenhetsförskjutning är iallafall det nya pensionssystemet. Högern har tydligen aldrig kunnat smälta att underklassen beretts möjlighet till en rimlig pension efter 67 års ålder. Deras bärande ideologi förespråkar att företagare har rätt att utnyttja ”sin” arbetskraft till max och det vill säga intill döden. Med det nya pensionssystemets möjligheter till tricksande där man via kontakter och ett virrvarr av fondval kan tillskansa sig stora ekonomiska fördelar gentemot den som varken har tid eller ork att göra pensionsaffärer kommer urholkningen av de sistnämndas pension att innebära att de i framtiden tvingas till ett betydligt längre arbetsliv vilket naturligtvis är ett av målen med pensions”reformen”.
Gomorron!
Wow!
Föraren i nybitvargen undvek skickligt att vräka in vägskrapet i uppfarten genom att helt enkelt vända på bladet. Det är faktiskt ett bra tag sedan jag såg en äkta bitvarg i byn och på den tiden manövrerades maskinerna manuellt. Det är förmodligen senare års digitalisering som möjliggör att föraren snabbt kan vrida på verktygen under ”magen”.
Den magkänsla jag har som pensionär här hemma i köksfönstret bjuder hela tiden nya överraskande insikter och nu börjar det faktiskt kännas att även jag vänt blad…
Gomorron!
Strömavbrott
Här sitter vi för andra gången idag och ugglar utan elektricitet. Det är då en djävla tur att Alliansen inte hunnit sälja ut Vattenfall till riskkapitalister, för isåfall hade det förmodligen gått samma väg som det gått med Televerkets rättvisemärkta telefonledningar sedan Telia tagit över ruljansen. Än så länge åker Vattenfalls hjältar ut i snöyran för att lokalisera och åtgärda problemen med nedfallna elledningar. Ledningarna ut till glesbygden är med all säkerhet lika olönsamma som de telefonledningar Telia är på väg att skrota. Så det är bara för oss här ute att hålla tummarna för en vänstermajoritet efter valet i höst. Annars blir det förmodligen sista gången Norrfors församlingssal är vår vallokal. Bygdens krympande skara röstberättigade kommer att vara alltför fåtalig och därmed tillräckligt olönsam för att det ska anses motiverat att betala en heldagshyra under valdagen…
Verklighetens folk…
Onsdagen bisarra händelse fick mig osökt att tänka på hur det kan vara för den som tillhör Verklighetens Folk. Här kommer en True Story från de inre delarna av Nordmalings kommun:
Vid samtalet med kommunens omsorgssamordnare för två veckor sedan bestämdes att vi skulle träffas här hemma i Brattsbacka kl 10.30 onsdag den 5 januari. Ämnet för mötet var planering inför framtiden för min 91-åriga svärmor. Onsdag morgon satt därför jag, min hustru Britta och min svärmor med spänd förväntan prydligt uppradade och väl förberedda i kökssoffan väntande på tjänstemannen. Men – klockan gick och efter över en timmes väntan kändes det inte helt fel att ringa kommunen och efterhöra om mötet av någon anledning blivit uppskjutet. Så var det dock inte, men svaret som kom från den berörda handläggaren var helt bisarrt.
På Brittas fråga varför damen ifråga inte dykt upp kom det oväntade svaret med stor bestämdhet från tjänstemannen: ”Men, jag har ju precis besökt din mor”. En mycket förvånad Britta förnekade naturligtvis att någon tjänsteman besökt oss, men trots detta hävdade handläggaren bestämt att hon precis träffat modern personligen.
”Men hör du inte vad jag säger, vi har inte haft något besök här idag, varför skulle jag då ha ringt och undrat var du tagit vägen?” svarade en mycket irriterad Britta. Men trots detta vidhöll handläggaren att hon har varit ”däruppe” och intervjuat en äldre kvinna i det stora vita hus på höger sida av vägen som vi anvisat samt att den äldre kvinnan bekräftat att hon var den person som skulle utredas. Damen hade dock å det bestämdaste avböjt någon som helst hjälp från kommunen.
Vem handläggaren träffat och vilka eventuella beslut som togs under detta möte förtäljer dock inte historien eftersom socialtjänstens handläggare är belagda med tystnadsplikt. Svaret på varför hon inte hittat rätt hus på onsdagen fick vi svar på vid mötet vi hade följande dag. ”Det var nåt krångel med GPS:en, men nu har jag ställt om den” var hennes förklaring.
Idag är det lill-vår
Nu är lillvåren här. Vägarna kantas av det underbart vinröda björkris som förebådar våren. Lövens knoppar sväller sig för var dag allt större för att senare plötsligt brista och släppa fram det lilla olivgröna skrövel som visar oss att sommarens grönska nalkas.
Inne i ”knopphandsken” väntar lövet otåligt på att släppas ut i solljuset.
Miljarder håriga ”rumpor” bresar oblygt i vägrenarnas björkridåer.
En egen ljusfestival!
Utan möjlighet att närvara vid Umeås stora ljusfestival vid invigningen av Kulturhuvudstadsåret fick vi ändå bevittna ett enastående ljusspel här hemma i Brattsbacka denna kväll. Gatlampan nedanför vårt hus hade nämligen godheten att lysa denna gudabenådade afton liksom för att göra oss delaktiga i grannkommunens festligheter. Det är inte alla kvällar glödlampan fungerar, på sin höjd ett par timmar per dygn och företrädesvis nattetid och vid samma tidpunkt vi sover som allra djupast. Detta vet vi tack vare det svaga sken från lampan som har kunnat iakttas mellan kl 2 och 5 på natten i samband med att någon i huset råkat vakna och tittat ut genom fönstret.
Därmed utgör denna kväll på något sätt en milstolpe även för oss trots att vi saknades vid älvbrinken i Umeå.
Gonatt!
Ikea like stort som inne’skifte!
Svärmor (91 år) tittade storögt på min dataskärm där vk.se idag presenterar fakta om Ikeas satsning på Teg. ”Behövs det verkligen fler affärer i Umeå?” blev den första kommentaren från glesbygdsdottern. Men siffror som 51.000 (kvadratmeter) eller 29 (hektar) berättar inte så mycket om storleken på det nya handelsområdet när man inte har något att referera till. Men så kom jag på att vi har ett utskifte med en yta på 28 hektar. När jag påpekade detta ramlade den så kallade tjugofemöringen ned och då gick det upp för henne hur enormt stor affär det här handlar om. Hon resignerade inför jämförelsen och varför skulle hon inte göra det? Har man under ett långt liv handlat i tur och ordning på lokal lanthandel utan snabbköp (ca 25 kvm), i en varubuss (ca 8 kvm), sedan ICA Norrfors (kanske 120 kvm) och nu Westmans Livs i Agnäs kan det vara svårt att greppa en handelsyta med samma areal som ett helt innerskifte!
.
Senaste kommentarerna