Etikett: peak oil

Svar till gunnarlittmarck

Av , , 6 kommentarer 1

I kommentarerna på artikeln "Det är nåt som inte stämmer" på Svenska Dagbladet http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2013/04/17/det-ar-nagot-som-inte-stammer/#comment-866767098 skrev jag:

En annan anledning stavas: Peak Oil.
i ca 200 år har vi varje år utvunnit mer energi än föregående, först med kol, sedan olja, och nu sist naturgas. Oljeproduktionen, som står för den största delen av energin, har dock i stort sett stått still sedan 2005, trots rekordpriser och modern teknik. Vi står nu inför ett paradigmskifte, och börjar nå de fysiska gränserna för tillväxt; och fysiska gränser är ju knappast hemmaplan för ekonomer som tror att teknikutvecklingen och substitution ska lösa problemet, precis som dom dom trott tidigare. För frågan lyder, hur ska man med minskade energitillgångar driva på den fysiska tillväxt som krävs för ekonomisk tillväxt? Energi is the name of the game, och våra ledare/ekonomer har ett och annat att lära. Och som en följd av inkompetensen så har vi nu ett ekonomiskt system som ekonomerna inte förstår, vilket tydligt framgår av artikeln ovan…

Som svar fick jag från signaturen gunnarlittmarck (som tydligen togs bort sedan av någon anledning)

Peakoilkatastrof existerar bara för de som är tekniskt okunniga. Märk att det är teknikutveckling som även kommer sänka gludpriset med faktor hundra genom robotiserad gruvdrift från havsbotten, det har startat och alla tekniker inser konsekvenserna. Ekonomin utvecklas som ett resultat av teknikutveckling.
Se här varför olja måste sjunka mot $60/fat, sen vidare ner tills olja åter igen skapar "waste land" då den tränger upp genom jordskorpan.
http://gunnarlittmarck.blogspot.no/2013/04/syntetiska-drivmedel-ger-ett-tak-for.html

Mitt svar på detta kommer nedan:

Man kan ju undra Gunnar Littmark läst om peak oil i en geologibok eller en nationalekonomibok?
Nåväl, tre saker kring peak oil som kan vara bra att känna till:

Flöden
Peak oil handlar om geologi. Det finns en geologisk gräns för hur snabbt oljan kan flöda genom berggrunden, vi snackar alltså på por-nivå. Detta är ett geologiskt faktum. Detta leder till att det finns ett maximalt flöde hur snabbt oljan kan rinna till i ett oljefält, och således ett maximalt flöde per dag i en region, och därför också i världen. Peak oil handlar om hur snabbt vi kan framställa olja, inte hur stora reserver det finns. Hastigheten på detta flöde har i stort sett stått stilla sedan 2005, trots all modern teknologi och höga oljepriser.

EROEI
EROEI står för energy returned on energy invested. I de första oljefälten fanns oljan praktiskt taget vid ytan, och kom ofta upp av eget tryck. Det krävdes då mycket lite energi per varje enhet energi framställd, ibland upp till 100:1, alltså det gick åt 1 fat för att producera 100. Allt efterssom de lättaste fälten producerades först så går EROEI ner, och föll till kanske 30-40:1 på 70-talet, och till kanske 10-20:1 idag. Etanol av majs har ett väldigt lågt EROEI på strax över 1. Ett EROEI under 1 är knappast värt att utvinna, då det går åt mer energi till framställningen än man får ut. Vad är EROEI på robotiserad djuphavsolja? Sen kan man ju undra om det går att driva ett samhälle med mindre EROEI än 5:1, då alltså 20% av all aktivitet går åt till att framställa energi.

Skala
Idag använder vi ca 80 miljoner fat olja PER DAG. Det går framställa olja på alla möjliga olika sätt, men det finns inget sätt som snabbt kan komma upp i de mängder som behövs. Hur många fat framställs med fisher-troph? 1 miljon per dag? 2? Är det rimligt att tro att man kan 40-dubbla produktionen på kortare tid än 20 år?

Nä, som nationalekonomerna inte har förstått, vilket inte är konstigt då teorierna uppfanns vid en tid då energibegreppet inte var påkommet, att energi är den största och viktigaste faktorn som driver vår ekonomi. All form av verksamhet, alltså även ekonomisk verksamhet, kräver energi, mer eller mindre. Och vi kan inte ha ett samhälle med bara lågenergiverksamhet som t.ex. advokater och ekonomer, utan vi behöver mat, bostäder, varmvatten osv vilket är destå mer energikrävande.  Läs gärna boken "Energy and the wealth of nations" som är ganska omfattande och på ett bra sätt talar om sambandet mellan ekonomi och energi. Energi har ju fördelen att vara kvantifierbart och enkelt att räkna på, till skillnad från det nationalekonomerna kallar teknikutveckling. Hur är teknikutvecklingen definerad? Vad är det och hur räknar man på det? Att säga att det är "resten" efter att man dragit bort arbete och kapital i produktionsfunktionen är ju knappast väldefinerat. Dessutom förklarar ekonomernas modell inte t.ex. åren efter oljekrisen 1973 då USA upplevde skakig eller negativ tillväxt, hög arbetslöshet, inflation och budgetunderskott, samt minskad produktivitet. Detta förklaras inte av ekonomernas modeller, men förklaras klockrent om man tittar med ett energiperspektiv. Detta står också utförligt i boken.

Nä, jag kan inte begripa att vi fortfarande styr vårat samhälle med uppenbart felaktiga modeller istället för att använda det mycket mer rättvisande energiperspektivet.

 

 

Evig tillväxt?

Av , , 4 kommentarer 1

Den tillväxt vi har sett under de senaste 50-200 åren har alla kommit från tillväxt i tillgänglig energi, nettoenergi. Först från kol, och sedan under efterkrigstiden från olja. Våra ekonomer har dock ingen koll på de naturvetenskapliga principerna, och inom den ekonomiska läran tillskrivs denna tillväxt i regel teknikutvecklingen och effektiviseringar.

Då förhållandet mellan energi och ekonomi är 1:1, så kan vi inte ha ständig tillväxt utan tillväxt inom energisektorn. Och nu då peak oil är här, så har den globala tillväxten slutat. Viss regional eller tillfällig tillväxt är dock fortfarande möjlig, men i slutet är det hela ett nollsummespel, där om någon ska växa så är det på någon annans bekostnad.

 

Som bilden ovan visar så är vi nu i ett läge där systemet inte längre klarar av att tillgången på energi sjunker undan under dess fötter. Detta kan vi se överallt; Grekland, USA, PIIGS-länderna, osv.

De naiva ekonomerna har som argument att ekonomisk tillväxt alltid kommer fortsätta eftersom minskade resurser skapar incitament att hitta mera. Att ha ett system som så blint litar på att teknikutvecklingen ska rädda oss, utan att veta hur, är knappast ett bra system.

Nu kan dom dock få rätt i sina önskedrömmar, iochmed energikatalysatorn och kall fusion som jag beskrivit tidigare. Denna skulle med råge lösa alla våra nuvarande och kommande energiproblem och trygga förutsättningarna för tillväxt under väldigt lång tid framöver.

Problemet isåfall är bara att att ekonomerna alldrig lär sig, deras blinda tro på teknikutvecklingen kan fortsätta och okunskapen och girigheten kan fortsätta regera.

Så för den sakens skull så hoppas jag att det nuvarande systemet krashar, och att vi kan få fundera ut ett nytt ekonomiskt system. Då skulle vi möjlighet att realisera de ekonomiska reformer som är nödvändiga för ett både för människa och miljö hållbart system, och inte bara blindt dåna vidare mot oändligheten.

 

 

Tysk kärnkraft del 2

Av , , Bli först att kommentera 0

Något som inte riktigt framgick i mitt förra inlägg om tyskarnas kärnkraftsnedläggning, är kopplingen till peak oil.
Peak oil är, som jag tidigare skrivit om, när mängden olja som produceras per dag når sitt max, för att därefter minska.
Enligt internationella energiorganet IEA så har vi passerat peak oil, troligen med flera år. För att citera dess chef, Fatih Birol: “The era of cheap oil is over and will never come back”.  – Tiderna med billig olja är över, och kommer aldrig tillbaka.

Oljan, och därmed också energin kommer alltså bli alltmer otillgänglig, och då också allt dyrare. Därför kommer vi behöva all energi vi kan få för att motverka konsekvenserna av peak oil.
Därför är det dumt att tyskarna lägger ner kärnkraften – Dom lägger ner den i en tid då vi behöver den som mest!

Brasklapp:
Båda dessa inlägg bygger på antagandet att den italienska Energikatalysatorn och kall fusion är något som aldrig kommer att hända. Visar det sig fungera så kommer vi stå inför en revolution inom energiproduktionen, och därmed klara oss bra utan den tyska kärnkraften.

 

Vad är peak oil?

Av , , 2 kommentarer 1

Då jag hörde en student i energiteknik idag säga att hon inte trodde på peak oil, då blev jag upprörd. Därför tänkte jag nu, kanske ännu en gång, försöka förklara peak oil så att det är solklart för vem som helst, även energiteknikstudenter.

Kort sagt så handlar peak oil om storleken på "kranen", och inte så mycket om storleken på "tanken".

För att börja från början:

Vi kan anta att det finns mycket olja (Hur mycket kommer jag inte skriva om nu). Om vi lyfter blicken från vår lilla planet, till planeten Saturnus och dess måne Titan, så ser vi där att det finns stora sjöar av flytande metan, alltså naturgas. Om vi då gör antagandet att det finns planeter/månar som har sjöar av olja istället, och att universum är oändligt stort, med oändligt antal planeter, så kommer vi fram till att det finns oändligt med olja.

Hur mycket olja det finns spelar dock ingen roll.

Hur mycket olja det finns i universum, på Titan, under arktis isar, i Kanadas tjärsand, i plastavfall, eller i Sveriges skogar, spelar ingen roll, om vi ändå inte kan utvinna den nog snabbt (och gärna så billigt som möjligt). Och det är det peak oil handlar om, utvinningstakt.

Peak oil är alltså när oljeutvinningstakten når sitt max.

Detta är ju såklart en förenklad bild.. Viss korrelation finns ju mellan mängden oljefält och takten man kan plocka upp oljan, men det är alltså i slutändan alltid oljeutvinningstakten som räknas.

Sen om vi ska gå in lite på varför det blir en topp, en peak, så är det för att oljeutvinning i regel ser ut så.

Oljeutvinningstakten i ett fält/område/region följer nästan alltid en "klockformad kurva", likt bilden nedan visar. För en enskillt fält/ett enskilt borrhål så går produktionen ofta upp kraftigt i början, för att sedan plana ut och sedan minska . Då alla borrhåll inte görs på en gång, utan majoriteten sker en tid efter fältet börjat utvinnas, så får man denna form på kurvan. Mycket likt normalfördelningskurvan, som ju ofta finns i många olika sammanhang. Borrar man fler hål snabbare så blir bara kurvan brantare, både i framkant och bak-kant, och man får en högre takt men under en kortare tid.

 

(Nä sen om vi i ett framtida spacesammhälle kanske utvinner olja i takt snabbare än vi kommer göra nu, det återstår väl att se 😉

The human well being equation

Av , , Bli först att kommentera 0

För att bättre illustrera hur viktigt det är med energi så tänkte jag visa the human well being equation, eller välfärdsekvationen på svenska. Kjell Aleklett, professor i Uppsala har kommit på detta koncept. Den ställs upp enligt följande:

 

Human well being/HWB = Food&Water(E) + Economy(E) + Climate(E) + Security(E)

 

Det finns alltså 4 faktorer i denna ekvation: Mat och vatten, ekonomi, klimat och säkerhet. Som ni ser ovan står även ett E inom parantes efter varje faktor. Med detta menas att alla dessa är en funktion av hur mycket energi man stoppar in.  Jag tänkte gå igenom dessa punkter:

Mat och vatten – Det går åt väldigt mycket energi till maten vi äter. En stor del av den energin kommer från olja och gas. Gas är en viktig komponent i konstgödsel, alla jordbrukare använder traktorer, maten ska transporteras, osv. Man brukar säga att det går åt ungefär 7 kalorier energi för att göra 1 kalori mat på talriken. 2000 kcal som är ungefärligt dagsbehov för en person, motsvarar 2,2 kWh.

Ekonomi – Som jag tjatat om tidigare så är kopplingen mellan energi och ekonomi stark. Som tankeexpriment kan man försöka komma på ett sätt att driva ett företag utan att använda någon energi alls – varken direkt eller indirekt, typ driva en korvkiosk på Pluto – det går bara inte.

Klimat – Även klimatet är en funktion av vår energianvändning. De stora mängderna kol, olja och gas vi använder släpper ut stora mängder växthusgaser som värmer jorden och ändrar klimatet.

Säkerhet – Med begränsad energi så får vi en begränsning i den mat och de resurser vi kan använda. Detta kommer innebära högre konkurrens om tillgängliga resurser, vilket ökar risken för väpnade konflikter. Många av de krig som pågått har handlat om olja och andra naturresurser.

Så med en minskande oljetillgång så kommer vi få det sämre på samtliga punkter ovan, möjligtvis med undantag av klimatet – då det inte finns tillräckligt med fossila bränslen för att nå de nivåer som bland annat Al Gore varnat för.

Läs gärna mer om detta här och här.

Boktips: The long emergency

Av , , Bli först att kommentera 0

 

The long emergcy, den långa nödsituationen, syftar på den period av resursbrister och energibrister som vi håller på att gå in i, som jag skulle vilja säga att finanskrisen var startskottet på. Denna period kommer vara något helt annat än den oljerika perioden vi genomlevt de senaste 100 åren, och något vi kommer få vänja oss vid. Vi kommer aldrig tillbaka till dessa rika tider, om inget alternativ till olja hittas, något som då boken skrev inte fanns.

Boken är skriven 2005, men är ändå aktuell. Bland annat så förutspådde han den bostadsbubbla i USA som finanskrisen skulle kretsa kring.

The long emergency är också lång. 300 sidor liten engelsk text, den tog sin tid att plöja igenom, och är man  inte väldigt intresserad så är det inget jag rekomenderar.

Själva konceptet "long emergency", alltså en tid med sociala, ekonomiska, politiska,  och andra svårigheter, blandat med klimatförändningar,  i takt med att vi blir allt fler som ska dela på allt mindre resurser tror jag är ganska rätt. Men utvecklingen kan ändras, om man ser den nya utvecklingen inom fusionskraften, där "cold fusion" kanske inte är så långt bort.

Billig energi är den största faktorn i det som kommer ge upphov till "the long emergency", men med billig energi från fusionskraft så kommer det troligen bli mer av ett "short emergency". Dock är vår matförsörjning mer hjälpt av billig olja och gas än den är av el. Så det är troligen inom matförsörjningen nödsituationen kommer bli som störst, något som vi redan märkt av i bland annat egyptien.

Så min bedömning är att vi kommer få en period av olika mer eller mindre allvarliga "nödsituationer", men inte så lång och djup som denna boken vill mena på. Dock tror jag att mänskligheten mår bra av att sudda ut, vända blad och börja om på nytt, och göra oss av med gamla ohållbara vanor och system – och där kan en mer eller mindre lång nödsituation kan göra det möjligt.

Peak oil konferens i stockholm

Av , , Bli först att kommentera 0

Kjell Aleklett, en professor i Uppsala, som är kanske den största i Peak oil-kretsar pratar på ett seminarium anordnat av miljöpartiet om peak oil, vad det är och vad det betyder för Stockholm. Han säger bland annat att både matfrågan, ekonomin, klimatet och säkerheten beror på energi. Kul också att frågan börjar komma in på den politiska arenan. Mycket sevärt!

Skulle vara intressant att veta vad peak oil innebär för Umeå, och om politikerna har koll på detta. Jag tycker det är något man borde ha koll på innan man säger att Umeå ska växa med 100%.

The long emergency – den långa nödsituationen

Av , , Bli först att kommentera 0

I en artikel i New York Times intervjuar dom Richard Heinberg om "Peak everyting", alltså "produktionstoppen för allt". Han säger där följande:

“The real upshot is — the strong likelihood is — we’ll have less energy in the future, and it will be more expensive energy. We’re really looking at a different kind of society,” at least for the next 20 or 30 years before new breakthroughs emerge, he said.

Han säger alltså att det är mycket sannolikt att vi kommer ha mindre energi i framtiden, och att vi kommer få vänja oss med en helt annan sorts samhälle.

Jag kan inte annat än att hålla med. Vi är redan på väg mot en värld med mindre energi, något som märks på bland annat bensin och elpriset. Kärnkraftskatastrofen i Japan gör ju inte saken bättre, inte heller uteblivna veteskördar i ryssland , oroligheter i mellanöstern osv.

Han säger även i citatet ovan att det kommer ta lång tid att få till en övergång. Denna tid från nu egentligen till dess att alternativen kickar in kommer närmast kunna likna med en enda lång nödsituation – the long emergency. Det började 2008 med finanskrisen, och jag bedömmer det som mycket troligt att vi kommer få uppleva fler kriser av motsvarande storlek inom en nära framtid.

Hur förberedd är vi egentligen?

Nordsjöns olja

Av , , 2 kommentarer 0

I Nordsjön hittade man olja på 1970-talet. Detta innebar stora rikedommar för de två största länderna, Norge och Storbrittanien. Denna stora inkomst är dock på upprinningen. Norge producerade och exporterarde som mest olja ungefär kring år 2000, därefter har det bara gått utför.

 

 

 

Det har varit likadant för storbrittanien. Oljan medförde en kraftig ökning av den ekonomiska aktiviteten i landet, och järnladyn Tatcher kunde åter bringa välstånd i landet. Sedan ett par år sedan är dock storbrittanien beroende av oljeimport, då dom konsumerar mer än vad dom producerar. Dom är väldigt beroende av gas, både till uppvärmning och till sina kraftverk, och var nära vårvintern 2010 att tvingas ransonera.

 

 

Även om det finns oljeproduktion, är det inte säkert att det finns oljeexport. Detta är inte så bra för Sverige som inte har någon egen produktion. Mer om detta i kommande inlägg.

Presentation

Vad är det här då?

En blogg där jag försöker förklara och analysera olika risker som vi står inför, främst inom energi och ekonomi-området.

Vem är du då?

Jag är en Civiliingenjörsstudent från Umeå som till hösten börjar Masterprogrammet i teknik och hållbar utveckling på KTH. Jag har ett stort intresse för de händelser vi nu ser i vår omvärld, med dyrare energi, mindre matproduktion, ökande skuldberg, osv. Jag tänkte här titta på vilka följder detta har, både globalt men även lokalt.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se