Kategori: Politik

Skogsbrand?

Av , , 1 kommentar 0

Det fanns en gång för inte allt för länge sedan ett annat Sverige,  ett Sverige utan kommuner och skolplikt. I detta Sverige levde man ur hand i mun på bondgården. En gång i veckan, varje söndag, så samlades innevånarna i socknen för att gå till kyrkan och sjunga psalmer och be. Detta var dock inte allt man gjorde, kyrkan och socknen blev också en slags samligsplats där man kunde komma överens om olika saker. En historia jag hört var att man gick ihop ett gäng bönder och hyrde in en lärarinna för att ge sina barn en skolgång. På denna tid var inget lika automatiskt som det kan upplevas idag, det var upp till de själva att ordna för sig, annars blev dom utan. Man blev på detta sätt direkt delaktig i skapandet av sin egen välfärd, man såg sammanhanget och nyttan med detta.

Sen flyttar vi fram några år till idag.Jag såg på nyheterna ett rapportage om New York och Brooklyn, där systemet för dagis inte fungerade, det kommunala kunde inte fixa dagisplatser till samtliga. Där hade man nu gått ihop några föräldrar och själva anställt en förskolelärare till sina barn, precis som man tvingades till förr.

Detta vittnar om två saker, dels att systemet inte fungerar så bra som det skulle. Detta är dock ingen ovanlighet, det händer lite då och då, även i Sverige, fast oftast så gör vi inget åt det för vi vet att det ordnar sig.
Dels så visar detta också på något värre, att man inte längre har förtroende för de gemensamma strukturerna som är tänkta att ta hand om oss. Dessa sociala strukturer växer sig allt större, stelare och mer komplexa, likt en igenvuxen skog. Fler och fler börjar ta dessa för givet, och det blir svårare att se sammanhanget då man byggt ett komplext system ivägen, vilket leder till ett urholkat förtroende. Dessutom (gäller inte bara skolbranchen) så försvårar de stora strukturerna för dom små, de blockerar ljuset för nya plantor vid markytan.

Vad behövs för att få bukt på dessa gamla strukturer? En röjning? Gallring? Avverkning? En Skogsbrand?

Skärpning! – en historia om energi och materialflöden

Av , , 2 kommentarer 0

Jag såg en debatt på tv imorse, där dom pratade om utvecklingen sedan efterkrigstiden. Deras tankar var i stil med: Det är våra politiska ideer som skapat välfärden under efterkrigstiden. Dom hävdade alltså att dom enbart med ideer skapat välfärd, att socioekonomiska/politiska ideer är det viktigaste, att ideer och initiativ är det enda som behövs för att skapa en välfärdsstat.

Tala om att vara ute och cyckla

För vad har hänt under efterkrigstiden? Jo vi har med hjälp av billig energi från olja, vattenkraft och senare kärnkraft kunnat öka genomströmmningen av energi – vi har med våra gruvor och skogar pumpat ut ohyggliga mängder material som snurrar genom vårt ekonomiska system. Detta är den största bidragande orsaken till att vårt välstånd ökade. De politiska och socioekonmiska tankarna, ideerna och systemen ligger bara ovanpå och skvalpar, dom ligger där ovan och reglerar litegrann.

Många som tänker som de i debatten ovan- och det är alldeles för många-  tar alldeles för mycket för givet. Dom har sett att vi alltid, under deras livstid och kanske tillochmed under deras föräldrars livstid har haft ett ökande energi och materialflöde i vårt samhälle- utan att riktigt fundera på varifrån det kommer. Detta är oerhört naivt och och okunnigt. För har man ökande energi och materialflöden i ett samhälle är det lätt att få till välfärd, man kan nästan tillämpa vilken sorts ideer som helst. Och tvärtom, har man inget eller ett minskande energi och materialflöde i ett samhälle så är det mycket svårare.

Ingen energi – ingen välfärd, hur bra ideer man än har.

När ska vi sluta ta detta för givet? Ett bra ställe att börja på att jobba med dessa frågor är i skolan. För mig är det ett mysterium att vi inte har "hållbar utveckling" på schemat i grundskolan, att man inte får lära sig om energi och materialflöden och dess påverkan och inverkan på våra ekosystem och vårt ekonomiska system. Lika så på ekonomutbildningarna på högskolan bör man införa lite hållbar utveckling och ekologi eller industriell ekologi på schemat, särskilt som våra ekonomer ofta blir våra makthavare och beslutsfattare. Vi lever inte frånkopplat från vår planet, vi kan inte uppföra oss hur vi vill utan att ta konsekvenserna för vad vi gör, vi kan inte tro att ekonomisk tillväxt ska vara frånkopplat från miljökonsekvenser, vi kan inte bara öka energi och materialflöden genom vårt samhälle utan att tro att det kommer få konsekvenser, vi kan inte bara hoppas på att naturens känsliga ekosystem pallar med allt vi gör.

Vi är en del av det globala ekosystemet och det är dags att vi börjar agera så också.

Förstatliga skolan

Av , , Bli först att kommentera 0

Kommunerna snålar in på lärarlönerna. Ofta så hamnar lönen precis på minigränsen i löneavtalet. Detta trots att lärarna är bland den viktigaste yrkesgruppen för Sveriges framtid.

Detta innebär en risk för Sveriges framgångar i framtiden.

Nu är det så att staten delar ut direktiven för hur skolan ska styras, medans kommunerna har det ekonomiska ansvaret. I många av våra kommuner har man ofta svåra budgetbeslut att fatta, och då hamnar ofta lärarlönerna långt ner på prioriteringslistan.

Detta är ännu ett exempel på suboptimerning. (Suboptimering är en term inom företagsekonomin där en del av ett företag gör ett beslut som är bra för den enskilda delen, men dåligt för företaget som helhet.)
Det som är ett bra beslut för en del av landet, kommunen, blir dåligt för landet i stort. Just suboptimeringen är ett stort problem idag, och genom att förstatliga skolan, kan vi komma ifrån det. Då blir de som betalar och de som bestämmer samma instans, och man kan se saker utifrån ett större perspektiv än kommunerna kan då dom beslutar om viktiga frågor för skolans del, till exempel lärarlönerna.

Vi behöver ha bättre personer som lärare. Ett sätt att få till detta är att öka statusen på läraryrket, och ett sätt att göra detta är att höja lärarlönerna.

Sluta med suboptimeringen – börja återförstatliga.

Individualismen – the rant

Av , , Bli först att kommentera 1

Dagens samhälle, särskilt moderaternas, bygger en människosyn på att alla människor är starka och drivna.

Men hur sant är det?

Jag tänkte nu orera och gräva lite i detta högst icke-politiskt-korrekta ämne. För för att anta att alla människor inte är starka, är ju att säga att människor är svaga. Och ingen människa är väl svag och orkeslös?

Om du frågar 1000 socialarbetare och vårdanställda om alla människor är starka, kloka och drivna så är jag övertygad om att du får ett skratt och ett nej till svar. Ta pensionssystemet som exempel. Då dagens sammhälle tar för givet att folk är starka, drivna och engagerade så har man infört ett system där folk själv ska gå in och styra sin pension. Dock så visar det sig att 7/10 inte kan göra ett bra val. Det finns followers och do’ers, och jag skulle tro att 7/10 är followers och 3/10 do’ers. Problem uppstår om man antar att alla är do’ers, något som håller på att hända.

Männsiskan, i alla dess former, är inte i fokus i dagens sammhälle, idag handlar allt om pengar och ekonomisk tillväxt. Jobben är viktigare än människan i moderaternas sverige, man ska jobba till varje pris. Systemet skiter i om folk mår dåligt eller är sjuk, det ska tjänas pengar.

Pengar ja. En mycket stor andel av våra chefer är ekonomer. Men hur mycket kan våra ekonomer om ledarskap? Förr i tiden var var och varannan chef reservofficer. Detta är något som knappast förekommer bland handels/stureplans-bratzen idag som växt upp i omvärldsavskilda bubblor på östermalm, och som kommer bli våra framtida ekonomer och därmed också chefer.

Ekonomistyrning är ledarskap för dom fega och svaga. Visst att siffror är viktiga, men tittar man bara på siffror och det som går mäta så missar man ofta saker. Det är mycket enklare att jämföra siffror än att jämföra det som inte går att räkna i kronor och ören. Ju fler perspektiv och saker man tänker på inför ett beslut, destå bättre beslut, som jag beskrivit i en post tidigare.

Sen idag så är tendensen att man man outsourcar för att spara pengar. Detta är inte bra, då man förlorar heltsperspektivet, begränsar antalet perspektiv man har på en fråga, och inbjuder till suboptimering. Suboptimering är en term inom företagsekonomin där en del eller sektion av ett företag tar ett beslut som är bra för den enskilda delen, men dåligt för företaget i stort. Så har det blivit i sammhället idag, ta friskolorna som exempel.

Vidare kan man också se moderaternas skattesänkningar som en sorts suboptimering. Man för över det ekonomiska ansvaret på den enskilda individen, och förlorar därmed den helhetssyn som är nödvändigt för att få ett så bra samhälle som möjligt.

I dessa tider med liberala strömmningar så minskar också tilltron till våra myndigheter. Ju mer man kan ta för givet destå mer känner man att man inte behöver den välfärd som vårt sammhälle förser oss med.

Men vi måste hjälpas åt. De senaste 50 åren så har vi haft en kraftigt ökande välfärd, som berott på en kraftig ökning av energitillgången. Detta har gjort att vi kunnat ta en massa saker för givet, men i takt med att energitillgången och därmed också välfärden minskar så kommer vi bli allt mer beroende av varandra, och tvingas hjälpas åt för att inte förgås.

Hoppas vi inte hinner förändra och anpassa vårt samhälle till en mer individualistisk infrastruktur innan kriserna sätter in och vi inser att vi behöver varandra.

 

 

Smakförstärkare är bra

Av , , 2 kommentarer 0

I MAX nya hamburgare, som dom säljer som världens godaste hamburgare, har dom Umamidressing. Vad är då Umami, om inte en smakförstärkare. Samma smakförstärkare som bara för ett tag sen utskälldes i media, och många produkter stolt märkte sina förpackningar med "nu utan smakförstärkare" och likande.

Denna utskällning av smakförstärkare, och egentligen många andra tillsatser, är helt irrationell. För varför har man smakförstärkare och andra tillsatser?

När vi gick från att odla vår egen mat till mer industriell odling och tillverkning så var smakförstärkare och andra tillsatser ett sätt att förhöja kvaliten på maten. Den räcker längre, smakar bättre, och ser bättre ut. Allt detta är ju bra saker. Visst att det kan bli för mycket, men därför finns livsmedelsverket till, för att skydda konsumenterna för skadligt mycket "kemikalier" i maten.

Särskilt i en värld med mindre energi kommer det vara viktigt med bra och hållbar mat. Ett sätt att göra detta är med tillsatser, t.ex så att maten håller sig ätbar längre så att vi inte behöver slänga lika mycket. I en värld med mindre energi och peak oil, kommer vi, utan nån revolution i energiförsörjningen, även nå "peak food quality" inom kort, alltså den punkt då vår mat blir sämre och sämre och mer och mer omständig. Smakförstärkare kommer bidra till att släta ut denna utveckling.

Så att vara mot tillsatser i maten är bara dumt, och byggt på irrationell rädsla, på samma sätt som motståndet mot GMO, genmodifierade organismer…. men mer om det i ett annat inlägg.

 

Peak oil konferens i stockholm

Av , , Bli först att kommentera 0

Kjell Aleklett, en professor i Uppsala, som är kanske den största i Peak oil-kretsar pratar på ett seminarium anordnat av miljöpartiet om peak oil, vad det är och vad det betyder för Stockholm. Han säger bland annat att både matfrågan, ekonomin, klimatet och säkerheten beror på energi. Kul också att frågan börjar komma in på den politiska arenan. Mycket sevärt!

Skulle vara intressant att veta vad peak oil innebär för Umeå, och om politikerna har koll på detta. Jag tycker det är något man borde ha koll på innan man säger att Umeå ska växa med 100%.

2 dollar i timmen

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag ser på uppdrag granskning nu, och jag ser på det hela med ett energiperspektiv.

Att filipinarna inte tjänar mer än drygt 2 dollar per timme, är för att det inte finns energi till det. Det finns inte nog med energi till att producera mer saker så att alla på hela jorden ska ha råd att leva som vi, alla kan inte ha lika många prylar/mat/välfärd som vi, därför blir inte lönerna så höga som här.

Och sålänge som energin är så ojämt fördelad så kommer folk arbeta för mycket mindre löner. Jämför med Sverige för 100 år sen; mycket mindre tillgänglig energi -> mycket lägre löner/mindre prylar/mindre välfärd. Sen kom energiboomen som möjliggjorde vattenkraften och kärnkraften och allt annat som möjligjort vårt välstånd – och våra höga löner.

Fler borde titta på fler frågor ur ett energiperspektiv.

Medborgarförslag: Trådbussar

Av , , 1 kommentar 0

De senaste åren har oljepriset ökat i stadig takt. Efter att den senaste finanskrisen dragit ner oljepriset, så följer nu oljepriset den ekonomiska återhämtningen uppåt igen.

Därför vill jag nu föreslå att vi i Umeå påbörjar en övergång till en mer hållbar kollektivtrafik som inte är beroende av fossila bränslen, genom att utreda vilka kostnader och konsekvenser en investering i trådbussar skulle ha – det första steget i denna övergång.

Trådbussar, till skillnad från spårvagnar, har den fördelen att ha mycket lägre investeringskostnader, men samtidigt drivas av elektricitet, och ha mångsidigheten som bussar medför, till exempel med möjlighet till hybriddrift.

Elektricitet är något som finns gott om i här i norrland, med våra många vattenkraftverk, och med en stadigt ökande skara vindkraftverk. Därför anser jag att en elektrifiering av några av de större busslinjerna här i Umeå skulle bidra till ett bättre Umeå, även på lång sikt!

En övergång till ett hållbart samhälle kommer att ske, så låt oss här i Umeå påbörja övergången nu – i egen takt – för att inte sedan bli tvingade av ett ökande oljepris.

Tack

 

Sänka elskatten är dumt

Av , , 1 kommentar 0

Maud Olofsson funderar nu på att sänka elskatten.

Detta hävdar jag är helt jättedumt.

Ett högt pris på el och energi är ett uttmärkt, om inte det bästa, sättet att få ner vår energikonsumption på. För ju mer vi får ner vår energikonsumption, ju lättare får vi i den övergång till hållbara energikällor som vi kommer mer eller mindre tvingas till i framtiden.

Detta gäller ju alltså även el, trots att vi i sverige får mycket av vår el från vattenkraft och liknande. Tänk också på att elmarknaden är avreglerad i europa, så ökad elkonsumption här ger ökad anledning att ha kvar dom dyraste kraftverken, dvs kolkondenskraftverken i tyskland.

Tänk på det nästa gång ni installerar en värmepump eller elvärme.

RIT-avdrag

Av , , Bli först att kommentera 0

Trots att jag är emot RUT-avdraget, då det slår hopplöst snett och gynnar dom rika på bekostnad av de fattiga, så hävdar jag att ett RIT-avdrag vore bra. Det är alltså ett avdrag för IT-tjänster i hemmen.

För när fler och fler myndigheter och tjänster finns ute på nätet, nu senast med försäkringskassan som stänger alla sina vanliga kontor, så behövs att man från statsmakterna styr upp i IT-träsket.

Då internet skall förbli fritt och öppet så anser jag att man inte ska jobba på att göra internet i sig säkrare, utan att göra användarna säkrare, en sorts bottom-up approach. Och då kan ett RIT-avdrag vara en bra idé. Då får den enskilda hemanvändaren hjälp med det som kanske är svårt, som backuper, antivirus och liknande.

Jag vet av erfarenhet att väldigt många har en dator hemma, men är hänvisade till kunniga vänner och bekanta om datorn krånglar, då det är dyrt och krångligt att laga den i butik eller motsvarande.

Att fler och fler tjänster och möjligheter flyttar ut på internet är något bra. Det minskar resandet, pappersanvändningen osv. Detta kommer vara oss mycket behjälpligt vid en övergång till ett mindre resursanvändande och mer hållbart sammhälle. Dock måste man ju se upp med säkerheten, och där kan ett RIT-avdrag  vara en del av lösningen.

Därför tror jag att ett RIT-avdrag är en mycket bra idé. Kanske något för IT-hantverkarna eller liknande kedjor att satsa på?

/Före detta IT-hantverkare

Debattinlägg