V 38 Ett år går fort

En vecka med nätter hemma. Vi har ofta sena (18-19) middagar så att man ska hinna samlas ihop. Det är både trevligt, roligt och viktigt att få en stund allesammans. Man får en lägesbild från skola och jobb, man har ju alltid något/ någon man träffat att dela med sig om. Är vi hemma tillsammans så brukar vi, Lotta och jag laga maten tillsammans – oftast. De är trevligt och vi får en stunds vuxensnack innan barnen kommer ner, de bor uppe och vi nere. Uppe finns det tv-spel, cromcasts och deras egna rum, lyckats fixa 4 sovrum uppe. Men de yngre delar tv-rum. Nere finns ingen tv, skönt tycker vi. Däremot en bokhylla efter en vägg som det ständigt skiftar innehåll i.

Arbete i olika delar av Västerbotten. En hel del fackligpolitisk samverkan. Nu efter semestrarna så finns det folk att skicka ut och bemanna dessa aktiviteter. Lönerevisioner, försäkringsinformationer och arbetsmiljöverksamhet är delar där jag håller i trådarna och som alltid är aktuellt att jobba med. Människor upptäcker att det finns samband mellan vilken politik som förs och hur deras vardag formas, ur detta blir det många diskussioner. Men vad kan man göra för att göra skillnad då? Jo använda sin demokratiska rätt och gå och rösta för hur man vill ha styrningen fyra år framåt, snart val.

I arbetslivet måste man ha en tydlig planering, det underlättar även i privatlivet.

Men på båda ställen så gäller det att ha råvaror, material för någon sorts grund vid sin sida. I mitt arbetsliv är de flesta dagar olika, allt går inte att förbereda.

Hemma så ser vi alltid till att det finns basvaror hemma, att det är varmt och att tvättmaskin funkar och att någon finns som en trygghet att fråga, prata med eller bara vara hos. När man bor i en by så måste man ha en längre planeringshorisont. I arbetslivet så gäller det att planera så det finns utrymme för det oväntade som kan dyka upp, tid eller andra alternativ.

”att bara titta på vägen gör att du missar det vackra bredvid”