Etikett: bestämsjälv

Esbati visar V:s människosyn!

Av , , 9 kommentarer 6

Klass mot klass. Människa mot människa.

Vinnarna i paradgrenen att ställa grupper mot varandra torde mest troligt gå till Vänsterpartiet. De har emellertid fått vandra fritt i analysmetoden och blivit rumsrena bland gemene svensk. Tydligast kan Vänsterpartiets människosyn skönjas i ungdomsförbundets politik och kampanjarbete. Det är gamla nidbilder om företagare som målas upp som tjocka direktörer, rika som skor sig på fattiga och arbetare som är underkastade arbetsgivare.

I söndagens SVT-debatt om arbetsmarknaden aktualiserades åter denna typ av uppdelning och fördomsfulla hållning till människor och jobb.

Vänsterpartiets företrädare Ali Esbati, som uppmanade folk att ”röka ut överklassen”, sa då såhär på frågan om RUT-avdragets existens:

”Jag tycker att det är fantastiskt att vi har en integrationsminister som det första han tänker på när han tänker på invandrarkvinnor är att de ska jobba i rika människors hem. Det du säger är att vi inte bara ska acceptera att de stora klyftorna leder till att fler skaffar sig tjänstefolk, vi ska dessutom subventionera det med statliga medel.”

Esbati pratar alltså om ett avdrag som möjliggjort för exempelvis pensionären och barnfamiljen att få hjälp i hemmet.

Esbatis formulering reflekterar helt och fullt det förakt som vänsterpartiets ideologi ger uttryck för. Det är en syn på människor där några anses mer värda än andra beroende på vilket yrke de har och vilka arbetsuppgifter som utförs. Det är en sorglig syn som borde förpassats i graven med Marx.

Men jag har en uppmaning till Vänsterpartiet. Ring gärna upp de företag som startat upp och expanderat tillföljd av RUT-avdraget. Fråga tanten eller farbrorn som känner att inte orken räcker till för att städa lägenheten. Fråga gärna de som fått sitt första jobb genom reformen och som dagligen får hjälpa andra människor med för dem viktiga saker. Ring upp och fråga ifall de ser sig som tjänstefolk! Och när ni liks är på gång, ring hemtjänst-personalen i kommunen och fråga dem med.

#bestämsjälv 

– Vilket syn vill du ha på företagande och arbete?

Ni skapar inte jobb S!

Av , , 1 kommentar 11

Om politiker kunde skapa jobb i den utsträckning som Socialdemokraterna (och självklart Vänsterpartiet) anser skulle det knappast behövas några företagare. Politiker skulle bli de nya entreprenörerna. Precis som Socialdemokrater i dagens VK försöker påvisa.

I klassisk socialistisk anda haglar nu ”jobblöftena” från Socialdemokraterna.  Med en trollstavs magi ska sysselsättning ”garanteras”, nya jobb ”skapas” och pengar tas från skattesänkningar till ”fler sjuksköterskor”. Som ett brev på posten levererar de fram 20 000 nya traineeplatser i omsorgen till en summa pengar som får vem som helst att klia sig på huvudet.

När politiker lovar att skapa jobb genom att förflytta pengar från det privata till det offentliga ska minsta lilla kritisk ådra pulsera av skepticism. Det är sådana politiker som gärna använder ”subventioner” när människor och företag får behålla mer av sina egna pengar. Precis det gör företrädarna för Socialdemokraterna i Västerbotten idag.

Artikeln är väldigt klassisk. Märkliga samband, motsättningar och dikotomier används. Det är restaurangmomsen företrädarna vill åt. Det helt ologiska scenariot man försöker bygga upp är att valet står mellan billigare mat på krogen och fler jobb. Det är en mycket förenklat resonemang som inte har något med varandra att göra.

Den kortsiktiga effekten av sänkt krogmoms har bidragit till 4000 nya jobb och sänkt priserna med runt 4 procent. Effekterna förväntas bli över 6000 nya jobb och ännu lägre priser. Läs här och här. Därtill visar Skatteverkets rapport att reformen lett till ett minskat fusk motsvarande 700 miljoner kronor (!). Jobben har dessutom gått till de som står längst från arbetsmarknaden, vilket i sammanhanget, är kanske bland det viktigaste. Restaurangbranschen är ett första jobb för många och en mycket viktig väg in för att lära sig arbetslivets gång. Socialdemokraterna förslag är till stor del jobb för utbildade, inte för de långt från arbetsmarknaden. Det kommer slå direkt mot de som redan nu har det tuffast.

Men det nämns inte. 

Istället ska pengarna tas från företagarna och placeras i händerna på Socialdemokrater (och miljöpartister och vänsterpartister?) som ska anställa folk i offentlig sektor.

Och det är det enda Socialdemokratisk jobbpolitik kokar ner till. Höj skatterna på vanligt folk, ta mer pengar från småföretagen och lägga dem på offentliga jobb. Men för att välfärden ska bli bättre måste kakan vi äter på bli större. Det blir den endast om vi har bra villkor för företagande som genererar mer skattepengar som sedan kan fördelas i välfärden. Istället minskar kakan om kostnaderna för välfärden vältras över på företagen som får sämre förutsättningar att konkurrera. Det är varken en jobbpolitik, eller en hållbar sådan, värd namnet.

#bestämsjälv

– Ska politiker eller företagarna skapa jobben?

 

Lokalföretagare ryter ifrån!

Av , , Bli först att kommentera 10

Idag skriver ett flertal lokalföretagare i Umeå om farhågorna av ett regeringsskifte, som skulle innebära höjd restaurangmoms och höjda arbetsgivaravgifter för unga. Det är förstås bara några av förslagen som direkt skulle slå mot de undertecknades branscher och som innebär sämre förutsättningar för unga på arbetsmarknaden. Indirekt skulle den splittrade rödgröna koalitionens skattehöjningar på arbete, kapital, drivmedel, RUT-företag, vinstförbud för välfärdsföretag m.m även innebära negativa konsekvenser för Sveriges konkurrenskraft, antalet jobb och den välfärd vi vill finansiera.

Det är bra att fler ur verklighetens folk nu debatterar och visar på vad förslagen får för konsekvenser. Det borde fler göra. Här nedan finns dagens debattartikel inklistrad!

#bestämsjälv

– Vilka förutsättningar vill du ge unga på arbetsmarknaden?

 

Något av det bästa med våra jobb är att vi kan erbjuda unga människor jobb i en bransch som växer mer än alla andra. Vi ser hur människor, varav vissa aldrig tidigare haft ett arbete, utvecklas och växer med uppgiften.

Många lär sig att bli ansvarstagande och serviceinriktade individer. Vissa av dem stannar och utvecklas i branschen och kanske gör karriär i restaurangnäringen.

Andra tar med sig sina erfarenheter och söker sig vidare till en annan bransch. I ryggsäcken har de med sig erfarenheterna av att vara en del av en arbetsplats, att bemöta människor och att ta ansvar för sig själv och andra.

Det är ovärderliga egenskaper som vilken arbetsgivare som helst efterfrågar. Och ovärderliga erfarenheter för den unga individ som vill försäkra sig om att inte hamna i utanförskap och arbetslöshet.

Besöksnäringen, där restaurangnäringen är en viktig del, utgör en av de viktigaste tillväxtnäringarna.

Och den växer stadigt tack vare de förbättrade förutsättningarna som råder i dag.

Det är här som alltfler jobb skapas

I dag är det samma moms på köttbullen som rullas i våra restaurangkök som det är på den fabrikstillverkade köttbullen i butiken. För oss är det självklart att det ska vara så. För oss är det obegripligt att vi riskerar att bestraffas med en högre momssats för att vi anställer människor som serverar köttbullen.

Vi verkar i den bransch som fortfarande har de minsta marginalerna och de tuffaste förutsättningarna när man ska nyanställa eller investera i verksamheten.

Båda politiska blocken betonar vikten av att människor arbetar för att vi ska kunna bekosta vår välfärd, med ambitiösa mål inför 2020.

Men är det då verkligen rätt metod att dra undan mattan för de företagare som har möjlighet att skapa dessa arbeten?

Anders Alfredsson
Allstar och Invito, Umeå
Gunnar Bäckström
Hotel Uman, Umeå
Mia Karlsson-Jonsson
Rex, Umeå
Anna Larsson
Nygatan 57, Skellefteå
Petter Thylin
Tapas, Umeå
Birgitta Wikström
Hotel Botnia, Umeå

Westerlinds långa näsa

Av , , 5 kommentarer 12

”Hans blir inlåst i en bur och Greta får jobba som slav under tiden de båda göds upp för att bli mat åt häxan.”

Så summerar Folkbladets vikarierande ledarskribent Linda Westerlind retoriskt branschorganisationen Visitas kampanj Dubbelstöten. Kampanjen som syftar till att lyfta farhågorna vid borttagandet av den sänkta krogmomsen och sänkta arbetsgivaravgifterna för unga.

Vänstern i Sverige har gått i taket och kallat kampanjen för skräckpropaganda. På Nyheter24 försökte man slå hål på kampanjen genom att kika i årsredovisningar för ett företags antal anställda och under Almedalen blossade missnöjda vänsterröster upp igen då Visita uppmanade Stefan Löfven att förklara effekterna av att höja avgifter och skatter igen.

Nu tar ledarskribenten på Folkbladet upp kampanjen igen. Eftersom argumenten är påfallande osynliga byggs retoriken upp med sagan om Hans och Greta som utgångspunkt. Genom att ta till halmdockor får hon citatet ovan att verka som slutstationen av Visitas kampanj. Genom att skapa en dikotomi mellan lägre avgifter för att anställa och arbetstrygghet målar hon upp hur Visita skulle stå för oreda på arbetsmarknaden.

Den är en mycket ful retorik och ger lite till diskussionen om hur fler unga ska kunna ha ett jobb att gå till.

För det första så har alla företag anslutna till Visita kollektivavtal. Med en googling var den nöten knäckt. För det andra har Visita och kampanjen om dubbelstöten inget med arbetsvillkor att göra. Den syftar helt och fullt korrekt till att belysa hur en bransch, som består av 40 procent ungdomar under 25 år, kommer påverkas av högre kostnader för att anställa unga och för att sälja sina varor.

Precis som Westerlind skriver har många unga en svag ställning på arbetsmarknaden generellt. Men det är just därför riktade åtgärder gjorts för att skapa bättre konkurrensförutsättningar för den här gruppen, genom minskade arbetsgivaravgifter. Just därför har en bransch som är vägen in för många unga också fått lägre moms. Westerlind och vänsterkooperationen får också gärna förklara varför tillredning av mat ska beskattas högre än försäljning av råvarorna till den samma? Ge företagare förutsättningar för anställda. Då kommer anställningarna också!

Den svartmålande och osanna retoriken får mig att tänka på sagan om Pinocchio. Ni vet han som får längre näsa för varje gång han far med osanning. Det kanske vore en saga för Westerlind att läsa.

#bestämsjälv

– Vilka förutsättningar vill du ge jobbskaparna?

En fråga till Jonas Sjöstedt!

Av , , 4 kommentarer 16

”Vi vill ge anställda makt att ta över”

Så beskriver vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt förslaget om att förbjuda vinst och tvinga fram personalkooperativ. Personalkooperativ som innebär att varje anställd blir delägare i företaget. Det är tydligt att retoriken syftar till ställa företagen mot personalen som två motpoler. Klassisk socialistisk retorik således. Det är också tydligt att förslaget tar sikte på lyfta fram att det trots vinstförbud kommer att finnas >valfrihet<, förklädd i olika driftformer.

Entreprenören Dan Olofsson ställer i Di fyra frågor till Jonas Sjöstedt. Frågorna är mycket relevanta och sätter fingret på realismen och vad vänsterns politik på området egentligen leder till. Frågorna är om vem som ska ta förlusterna, vilka som ska stå för investeringarna, om helheten är fullt finansierad och hur framtidens utmaningar för vården ska finansieras när Vänsterpartiet nu vill stänga ute privata investerare.

Dan Olofsson hade egentligen bara behövt ställa en fråga. Vem ska bära eventuella förluster?

För det är häri pudelns kärna ligger. Om personalen ska ta över verksamheten kommer de även stå för risken ifall verksamheten inte går plus. Då måste det täckas upp av personalen. Det är även dem som ska stå för investeringarna. Och om inte, är det då skattebetalarna som ska stå för notan? Hur många kommer vilja gå in med eget kapital som undersköterska?

Förslaget från Vänsterpartiet innebär mest troligt att skattebetalarna får täcka upp det som privata pengar nu investeras i, och att alla vård blir helt offentligt styrd igen. Istället för en mångfald av aktörer och driftformer kommer Vänsterpartiet att återföra besluten till kommunens politiker.

Det skulle innebära att stora investeringar som det här , det här och det här inte kommer bli av eftersom det inte finns riskvilligt kapital som kan göra större investeringar. På vilket sätt bidrar det till en bättre vård och omsorg att stänga ute en stor del av samhället?

För frågan om vem som bär förlusterna (risken) är också den centrala för att förstå hur Sveriges äldre, men även skolelever, ska få uppleva högre kvalitet i framtiden. Det är också en central fråga för människors möjligheter till att bestämma själv vem som utför dessa samhällstjänster.

Om ingen vågar ta risken med att investera pengar, inte får göra vinst på pengarna och sedan inte kan bära eventuella förluster återstår bara kommunen och staten som garant. Det innebär i praktiken att skattebetalarna får stå för hela kakan. På vilket sätt blir det bättre, Jonas Sjöstedt?

#Bestämsjälv 

– vilket Sverige vill du bo i?

Blir det inga privata aktörer i Umeå?

Av , , Bli först att kommentera 8

Har idag inne min kontrareplik till Eva Andersson (S) och Åsa Bäckström (V) replik Nej till vinster i vården.

 

I en replik i VK (16/7) bemöter Eva Andersson (S) och Åsa Bäckström (V) min kritik om de ideologiska skygglappar som styrde beslutet att överta vårdboendet Skräddaren från Carema. Jag välkomnar att de ansvariga nu träder fram från den långa tystnad som rått efter att de negativa konsekvenserna blivit kända.

Skribenterna listar fem motiv till varför beslutet var ”rationellt”. Andersson och Bäckström menar att ett av motiven var att vilja skapa stabilitet genom att inte upphandla vården en gång till. Det skulle innebära stora konsekvenser för privata aktörer inom vård och omsorg i Umeå.

Är det här ett definitiv beslut för att all privat vård och omsorg inom snar framtid kommer att återtas i kommunal regi? Eller om det viktigaste är stabiliteten, kommer enbart nuvarande aktörer att få finnas kvar, oavsett kvalitet? Endast med svepande penseldrag nämns de negativa konsekvenserna av dessa ”rationella motiv”. Är den ökade sjukfrånvaron efter övertagandet rationellt? Eller den minskade upplevda kvalitén? Vad är rationellt med att överta en fullt fungerande verksamhet? Debattörernas replik ger många frågor men få svar.

Vidare skriver skribenterna att de tog över verksamheten eftersom att en ny upphandling efter tre år hade inneburit att ”vilket riskkapitalbolag som helst övertagit verksamheten”. Det är uppseendeväckande att  Andersson och Bäckström inte vet att det är deras ansvar inom LOU att ställa krav och sätta upp spelreglerna för de aktörer som vill leverera vård och omsorg. De båda vet att vem som helst inte kunnat ta över verksamheten. Det är skrämseltaktik!

När ansvariga politiker tar stora beslut med ”snabbenkäter” och lösryckta tidningsartiklar som underlag förbrukas förtroendet omgående. Nu har S och V suttit fast i en retorik som inte har något med kvalitet att göra, där diskussionen om hur bättre vård och omsorg kan levereras hamnat helt i skymundan. Tre år har gått sedan vinstdebatten tog fart. Det är tre år utan förslag från S och V om ökad kvalitet.

Thomas Nordvall (KD)

Kandidat till Riksdagen och kommunfullmäktige