Holmlund tror på överskott

Av Lars Weinehall, 22 augusti 2010 kl 23:24, Bli först att kommentera

Lennart Holmlund återberättar i kvällens blogg att finansdepartementet igår rapporterat att Sverige både i år och nästa år kommer att gå med underskott. Samtidigt meddelar han att Socialdemokraterna vill att Sverige ska tillbaka till överskott!

Ävenom in Holmlund inte själv sätter in siffrorna i sitt sammanhang, kan det vara av intresse att i figuren se hur dramatiskt finanskrisen slog till 2009.

Men Figuren visar också att det har vänt: Prognosen är att Alliansregeringens politik tar Sverige till överskott. Plussiffror 2012 och sen blir det bara bättre.

Prognosen är baserad på Alliansens ekonomiska politik. Hur det blir om Vänsterpartiet ska sitta med Holmlunds s-kamrater och leda utvecklingen i landet är det ingen som ännu vägat göra en prognos om.

5 arbetsdagar kvar

Av Lars Weinehall, 22 augusti 2010 kl 19:46, Bli först att kommentera

Nedräkningen har börjat för sista veckan.

Vi som arbetar närmast Umeå Östra ser en intensiv aktivitet och hur invigningen närmar sig bit för bit.

I fredags eftermiddag var det en dock många bitar kvar innan det som en gång var Onkologens parkering är invigningsklar.

Men bara i morgon ser det säkert annorlunda ut.

Andreas Jansson (v) och underskottet

Av Lars Weinehall, 22 augusti 2010 kl 15:12, 17 kommentarer

Med anledning av min förmiddagsblogg ”Ingen ände på bedrövel(s)en” undrar Andreas Jansson hur jag kan vara så stolt över den ekonomiska politik som både gett sunda statsfinanser och stärkt Sveriges ekonomiska tillväxt?

Andreas har noterat att vändningen kommer starkare än vad som bedömdes i våras, men tror att förklaringen till den positiva utvecklingen är att Alliansen ”säljer ut”!

Andreas verkar inte för ett ögonblick sätta in finanskrisen i ett internationellt sammanhang. Eftersom jag gör det, vill jag med några figurer illustrera och svara.

Tittar man på BNP (figur till höger) är det uppenbart att 2009 var ett besvärligt år. Men som bekant ser prognoserna från i fredags mycket ljusare ut.

Beträffande budgetunderskottet rapporterade Sveriges Radio att Sverige hade det lägsta underskottet inom EU 2009: 0,5 procent. Förutom Sverige var det bara Danmark, Estland, Finland och Luxemburg som klarade gränsen på max tre procent i underskott i statsfinanserna, medan underskotten i Irland, Grekland, Spanien och Storbritannien, alla var över tio procent.

Och tittar man sedan på statens lånebehov, så framgår inte oväntat att staten hade ett ökat lånebehov under finanskrisen, men också det minskas mycket snabbt och snart kan vi fortsätta avbetala på statsskulden.

Det här är exempel på vad jag kallar ”sunda statsfinanser”. Det är inte enkelt, men så här ser det ut!

Ingen ände på bedrövel(s)en

Av Lars Weinehall, 22 augusti 2010 kl 11:23, 3 kommentarer

Ingen ände på bedrövelsen. Socialdemokraternas nationella kampanj manglas nu ut över landet:

Här påstås att Alliansen planerar sänka skatten med 100 miljarder – finansierat genom att skicka hem drygt 100 000 offentligt anställda från sina jobb:

Alliansen uppges tänkas avskeda 2 670 läkare och nästan 10 000 sjuksköterskor, för att nämna några exempel!

Det Alliansen säjer är nåt helt annat:

1. Vinner Alliansen 19 september fortsätter den ekonomiska politik som både gett sunda statsfinanser och stärkt Sveriges ekonomiska tillväxt (fredagens regerings-prognos om 40 miljarder i överskott fram till 2014 ger en antydning om potentialen).

2. En del av det nya ekonomiska utrymme som då skapas kommer att användas för att sänka vissa skatter. Men både läkare, sjuksköterskor och andra offentliganställda kan tryggt se framtiden an.

Socialdemokraternas påståenden är en blandning av påhitt och skruvade analyser från högkvarteret på Sveavägen.

Verkligheten pekar åt motsatt håll: Den tillväxt som Allianspolitiken ger tryggar jobben i välfärden.

Just nu diskuterar allianspartierna vilken prioritering Alliansen gemensamt ska göra i närtid inom skatteområdet. Utrymmet är begränsat. Men väljarna kommer att få besked i god tid före valet.

Centerpartiet prioriterar sänkt momsen från 25 till 12 % för restaurang- (inkl. catering) och frisörtjänster. Kostnaden beräknas till 7,02 miljarder kr, men plussidan i form av många fler unga i arbete är samtidigt betydande, då bägge sektorerna framför allt anställer unga.

Stugpremiär

Av Lars Weinehall, 21 augusti 2010 kl 13:15, 2 kommentarer

Äntligen står valstugorna på Rådhustorget.

Partierna har jobbat och byggt, sågat och spikat. Bitarna har fallit på plats. Och idag kl 12.00 var det premiär.

Trång, många politiker på plats. Tårta till premiärbesökarna och småprat. Broschyrer och valmaterial fylls på allt mer. Det demokratins torg som nu skapats i Umeå visar på stor lust och glädje i alla partier att informea Umeborna så bra som möjligt.

Det finns en hake…

Av Lars Weinehall, 21 augusti 2010 kl 11:22, 2 kommentarer

Det är den Alliansens politik för starka och hållbara finanser också under den svåraste ekonomiska krisen på mer än 60 år, som gör att svensk ekonomi idag står mycket stark jämfört med andra länder i Europa. Det är också på den politiken som gårdagens prognoser från finansminister Borg baseras.

Thomas Östros kommenterade – för en gång glad som en lärka – och såg prognoserna om 40 miljarder i reformutrymme fram till 2014 som besked om att det kan finnas pengar för att finansiera många av de frikostiga vallöften som socialdmokraterna gett.

Det är bara en hake för Östros: Regeringens prognoser bygger på den politik som Alliansens fört och vill fortsätta föra.

Med det rödgrönas höjda inkomstskatter, höjda arbetsgivaravgifter, slopade RUT-avdrag och stigande bidragskostnader, och med Orly som bromskloss för tillväxt, ser de ekonomiska utsikterna och utrymmet inte alls lika ljust ut!

Västerbottningar är också människor…

Av Lars Weinehall, 20 augusti 2010 kl 18:16, 1 kommentar

Enligt DN är det nån läkarmottagning som erbjuder stockholmare hälsokontroller á 5 000 kronor.

De som i ett 08-perspektiv blir en nyhet, har pågått i det här länet i mer än 20 år. Landstingets Västerbottens Hälsoundersökningar (VHU) är en världsunik sak.

Det började i Norsjö 1985. Anledningen var att vi hade landets högsta dödlighet i hjärtinfarkt och slaganfall:

– ”Västerbottningar är också människor, fast inte lika länge”, sa man då!

Norsjömodellen spreds till kommun efter kommun och 1991 fanns den i hela länet. Sen dess erbjuds länets alla 40-, 50- och 60-åringar till hälsoundersökning vid hälsocentralen.

VHU handlar om att förebygga. Här kombineras provtagning med hälsosamtal där deltagarna träffar en kunnig och erfaren distriktssköterska. Man går igenom värdena och hur det bör tolkas. Man samtalar om vad som eventuellt vore bra att försöka förändra. Ibland handlar det om medicinska problem. I andra fall kanske livets tillkortakommanden. Om undersökningen visar behov om vidare utredning vidare, blir det remiss till läkare eller annan.

Lagen säjer att hälso- och sjukvården både ska förebygga och behandla. Och det gör landstinget i Västerbotten!

I Stockholm är priset 5 000 kronor. Här i Västerbotten betalar VHU-deltagarna en hundralapp eller så.

VHU-deltagarna inbjuds vart tionde år. Hittills har mer än 130 000 hälsoundersökningar genomförts. Och resultaten är uppmuntrande. Medellivslängden har ökat påtagligt snabbt i Västerbotten sedan starten:

– ”Västerbottningar är fortfarande människor, men nu mycket längre”

Både arbetslinje och företagarlinje

Av Lars Weinehall, 20 augusti 2010 kl 15:45, Bli först att kommentera

Länge har vi svenskar sett på företagare som något märkvärdigt – en handfull herrar i mörk kostym. Den bilden stämmer inte längre. Fler och fler vill starta eget – speciellt ungdomar – men inte alla vågar satsa.

Därför måste det bli enklare, roligare och framförallt lönsammare att driva sin frisörsalong, sitt jordbruksföretag eller sitt IT-företag. För att klara vården, skolan och omsorgen i framtiden behöva fler som anställer. Vi behöver ett företagsklimat i världsklass. Vi behöver många fler som gör företag av sin dröm.

Företagsklimatet är en mycket viktig valfråg.

Visserligen har regelbördan minskat rejält de sedan 2004 och företagen avlastats krångel motsvarande drygt 7 miljarder kronor.

Och visserligen har Alliansen sänkte kostnaderna för företagen med 50 miljarder. Men mer behövs.

Trots att partier i valtider pratar om jobben, och ständigt understryker att fler jobb måste skapas, är det faktiskt få som pratar om att det i mycket stor utsträckning är företagen som anställer.

Centerpartiet föreslår nu att tjänstmomsen ska halveras från 25 till 12 procent. Då blir det billigare äta på restaurang och klippa håret. Minskar kostnaderna ökar efterfrågan vilket ger fler jobb och fler företag. Sänkt tjänstemoms är särskilt intressant eftersom så många unga – som har svårt få in en fot på arbetsmarknaden – idag jobbar inom restaurang- och frisörbranschen.

Alla kan förstås inte starta företag. Men alla kan stödja ett parti som stödjer företagande. Vi behöver både en arbetslinje och en företagarlinje i Sverige.

Rödgröna linjer?

Av Lars Weinehall, 19 augusti 2010 kl 17:53, 3 kommentarer

De rödgröna har gett motstridiga besked om Vattenfall den senaste tiden. Förordar man en etappvis försäljning av utländsk kolkraft och satsning på förnybar energi? Eller är det viktigaste att Vattenfall håvar in så mycket av (skattebetalarnas) pengar till staten som möjligt genom höga vinster? Är Vattenfall en statens ”kronjuvel” (Östros) eller kanske ”ett stort problem” (Peter Eriksson)? Ju mer man lyssnar desto oklarare blir det.

Inte ens internt är (s) överens. Östros ger ett besked, Baylan ett annat. Än knepigare blir det när Thomas Östros inte ens är överens med sig själv: 1 augusti sågade han reflexmässigt Centerpartiets förslag. Några dagar senare bytte han fot totalt och medgav att han delade Centerpartiets bedömning att Vattenfall förköpt sig på kol i Europa och att han också kunde tänka sig en delförsäljning.

Delförsäljning av utländskt kol kunde däremot inte (v) och Ohly tänka sig. För (v) är det av ideologiska skäl viktigare att staten har makt i bolag som sysslar med apoteks-verksamhet, flyg, eller för den delen energi, än att öppna för de lösningar som ger bäst resultat. Hur de rödgröna ska kunna samlas till en gemensam syn på statens roll i en gemensam ägarpolitik är oklart.

Alliansregeringens klimat- och energiuppgörelse är desto tydligare: Sverige ska ta sig ur fossilberoendet. Hälften förnybar energi 2020 och inga klimatutsläpp 2050. Både klimatet och industrins tillgång till energi säkras. Grunden stärks för internationell konkurrenskraft och fler jobb.

Ett viktigt steg i detta är att utveckla ny och innovativ energi-teknik. Centerpartiets förslag är att sälja en mindre del av Vattenfall och använda 10 miljarder av pengarna till ett spjutspetsbolag – Framtidsenergi AB. Bolaget kommer att ges en enda uppgift: Att tillsammans med privata aktörer investera i framtidens energilösningar och nya gröna jobb i Sverige.

Dessutom satsas medel till riskkapital för utveckling i Norrlands inland som banar väg för en ny generation framgångsrika företag i Sverige istället för brunkolseldning ute i Europa. Samtidigt behåller svenska folket inflytandet över Vattenfall.

Frågan för dagen är vilken rödgrön linje som gäller kring Vattenfalls brunkol: Ohlys, Erikssons, Östros 1 eller Östros 2?

Nystartszoner

Av Lars Weinehall, 19 augusti 2010 kl 08:21, Bli först att kommentera

Sverige har tagit emot många invandrare jämfört med andra länder. Fler behövs för att täcka framtidens arbetskraftsbehov. Utmaningen ligger i att rätta till det stora utanförskap som drabbat våra invandrare. Först och främst måste vi komma tillrätta med de problem vi har i segregerade områden. Blundar vi för dem så kommer främlingsfientligheten att öka och acceptansen för invandring att minska.

Centerpartiet föreslår idag att en sorts ekonomiska frizoner inrättas i problemtyngda bostadsområden, främst i våra storstadsområden, för att skapa jobb. En nyckelfråga i detta sammanhang är att underlätta etablering och uppbyggnad av små företag i dessa områden och ge särskilda villkor för de företag som anställer arbetslösa som bor i inom zonerna.

I ett första steg föreslås så kallade nystartszoner på tio platser i landet, just i de områden som har störst problem med arbetslöshet och utanförskap. Om arbetslösheten i dessa områdena kunde pressas ner till riksgenomsnittet skulle 20.000 människor få jobb.

Metoden har tidigare med framgång prövats i USA och Frankrike och borde också med bra resultat kunna prövas i Sverige. Förutom minskad arbetslöshet skulle modellen – om framgångsrik – ge ytterligare sociala mervärden.