Ja men gå hä å sitt still

Gubben han gill Hammerfall ve metall å stål, för han bryck ha skiva i bil`n å sä skruv han på, å ja ja gill ju Pontis. Tänk! Nu lyckese ja få si han i rockstil`n på You tube, huvaligen sä bra dem ä.

Jäman i de va he sjunges på scen ve skinn å indianställe. De hä ä väl grejen hä, en sali blanning uta  Joacim Cans master of rockkonsert, å gäst´n hä ä Pontare him self ve fjädren. Sten å veeld`n i skogsmiljöstök å sä glitter stjärnen, där trummen å elgittar`n ge en tocken där rök. Ja ge si ju ungdomma ä som i xstas, dem klapper ju händren uta ba fart”n. Jamen gå hä å sitt still? IN´T

Folke Bernadotte

 

Citat : När han ställdes inför val var det alltid en kamp, men han var tydligen lyhörd inför den inre röstens svar, varav han kunde vara sina höga ideal trogna.

Som person! Inte vet jag men jag har boken, och skriften i den  säger, att ett av hans karaktäristiska drag var hans sällsynta förmåga att se det goda hos människorna. Påverka deras utveckling och låta de se helheten i en positiv riktning.

Jag fann denna bok på loppis.

 

 

 

Folke Bernadotte hade själv mycket roligt åt de karikatyrer, som då och då förekom i pressen. Denna teckning är gjord av Birger Lundqvist.

Källa:

Denna bok är redigerat av Frithiof Dahlby utgivet under medverkan av Svenska Scoutrådet och Svenska röda korset. Kostade då 3 kronor 75 öre.

Vår våreld

 

Näst intill varje vår i tjugosex år har vi åkt ut någonstans för att grilla, den här gången blev det Sergberget. Älgpasset som gubbarna i Hazzes lag har, och där har nog suttit mången karl och väntat på älg med stor krona.  
Grillad korv, chokladkaka och nykokt kaffe på öppen eld det smakade jättegott. Och så lilla Adam förstås han syns inte så bra på bild, han hade fullt upp att slå en drill i varje buske på en radie av hundra meter.
Lite regndroppar blötte ned stenarna runt elden, men vad gjorde det när vi fick se eldens sprakande och känna skogslukten av kläderna, när vi satte oss i bilen.    

Vars ha han stule skylt`n ?…

 

 

Här i Sorsele är räddningskåren alltid på vakt. Tryggare kan ingen vara, ingen fara! Ola med gäng vaktar sin skara. Vadan denna vattenmängd, vi har turen än inget i källaren.

 

 

VARNING!

Skylten säger väl allt, kör inte ned på gräsmattan det kan bli kallt.

– Å vars ha han stule den dära skyltn`n ?  Frågar Herr brandmann Ola.  

 

Ser ni hur bilden blev! Skakig av min nervositet.

 

 
Ni förstår jag är nervös för jag är inte den där blomstertjejen som råkar gå omkring och ha gröna fingrar precis. I mina blomkrukor där dinglar bara gamla torkade blad, och nu ska jag försöka mig på att få roseneternell att växa. De heter faktiskt så för det är skrivet på fröpåsen!
 
 
När jag var liten fanns det hemma som vi säger ”innanfönster” de togs bort på våren och när hösten kom sattes det in igen, och när fönstret var på plats så hade mor varsamt arbetat fram en rulle av vadd. De söta blommorna som ni ser, de som försöker tränga sig igenom det dåliga fotografiet fick då vara som en vacker dekoration på vadden, och de hamnade förstås då mellan de två fönsterna. 
När kylan slog till och det blev kallt, med rimfrost på den nedre delen av rutan, då tog jag alltid för vana att sitta vid fönsterposten och spana på just dom vackra sköra torkade blommorna. Försiktigt skrapade jag bort isen, och strax så tittade de små fram, de fanns blå men i överlag var de rosa.
Jag blåste ibland på isens fönsterrand men helst ville jag försiktigt bara skrapa, för det vatten som smälte av min varma andedräkt rann ned på fönsterbläcket och de syntes som små tårar. Jag slutade med det, för jag ville inte se mina och mors sommarblommor gråta.
Ja detta var ett kort litet minne blott från det jag var barn, nu ska jag gå och titta på fröna, de kan ju börja växa och öka med stjälk och blomma på topp, kanske kan jag då få göra som mor min gjorde en gång. Samla in ett omfång av vacker färglada eterneller, torka och sätta mellan sommarstugans fönster i storbäcken.

 

Smygsitter och smygdricker

 

På fredagskvällen satt Adam i gubbens bastufotölj, han syntes vara lite så där "kommapåmigmissnöjd". Hallå där!  varför sitter du där sa jag, fick inget svar.  MEN ADAM…  har du varit och smygtagit ur ölflaskan!

 

Med ett öga så vint hoppade han ned vinglade framåt på sina små ben, mot sommarstugedörren. Och med ett litet  generat fnys titta han på mig, vifta lite på svansen och stöp isäng.

 

 

Idag lyfter han inte på sitt huvud så bra, så går det när man tror sig kunna smygdricka ur husses flaska sa jag.

 

Därav husses fredagsirritation när han kom ut för att vila i sin bastustol. Va… faa..n flaskan är ju tom.