Igår bloggade jag om det jag uppfattar som kultursnobberi från de som utgör Umeås kulturelit, kulturskribenterna själva. Varken i det här eller det förra inlägget skrev jag att jag tycker alla delar av invigningen var som jag personligen hade önskat. Det var lite för många tal, för lite fart från början och lite för mycket fokus på det samiska. Samtidigt fanns det sådant som var riktigt bra som Dansakademin och de där roliga helikoptrarna. Men jag reagerade mer på hur kulturskribenterna skrev om invigningen. En av kulturskribenterna som gick på middagen kände sig enligt sin egen krönika som ett alibi för de etablerade när han gjorde det. Det är ett ständigt behov av kultureliten att framställa sig i underläge mot det etablerade. Dock lite oklart vad detta är ibland.

Anahita Ghazinezam som skriver i VK verkar dock veta vilka dessa etablerade är. Enligt hennes pressutskick inför den av henne anordnade demonstrationen var de som befann sig på kulturhuvudstadsårets invigningsmiddag inga mindre än, och jag citerar: ”Kl. 19.30 har Kulturhuvudstad ordnat en grisfest åt mogulerna och direktörerna, åderlåtarna och vampyrerna.” Slut citat. 

Igår bloggade jag om att jag inte uppfattar Anahita som någon underdog utan tvärtom som en del i kultureliten. Läs gärna bloggen här. Det Anahita reagerar på i min blogg är inte mitt påstående om att hon faktiskt är en del av kultureliten som har väldigt stort medialt utrymme att torgföra sina åsikter. Hon reagerar istället på att jag också skrev att hon var välbetald. Det var det som retade upp Anahita.

Anahita tillhör den del av kultureliten som tycker sig kunna säga vad som helst till vem som helst när som helst. Om hon är välbetald eller inte känns inte som den stora frågan för min del även om det verkar vara det hon själv hakade upp sig på. Min poäng är att hon är en del av kultureliten med större möjligheter än de flesta att göra sin röst hörd kring de här frågorna. Hon är en maktperson på kulturområdet lokalt. Hennes demonstration och försök att vara underdog på kulturområdet känns därför inte riktigt äkta. Hon är, vare sig hon vill eller inte, en stor del av den kulturelit hon demonstrerade emot. Kanske är det känsligt att påpeka just det?

Edward Riedl (M).