Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etiopisk älgpepparsås

Av , , 2 kommentarer 5


Har varit ute och åkt med Mamma ikväll. Vi har besökt ett av Piteåbyarnas bönhus och har nu kommit tillbaka till Västerbotten.

Mamma hade inte varit till Roknäs på 25 år då hon var dit med pappa Tore. Då satt hon förresten och höll i en liten flicka som var tre år. Nu var flickan 28 och hade med sig egna små barn. Tiden går, onekligen.

När jag är ute och åker lite längre med mamma så slår det aldrig fel att hon har med sig en hel del ätbart. Hon tycks tro att jag fortfarande inte är riktigt matfrisk och riskerar att bli alltför mager och eländig. Även här har tiden gått och överdrivet anorektisk är jag inte.

En påse etiopisk peppar fick jag med mig hem. Någon som vet om det går att göra etiopisk pepparsås på älg?

Behöver inte vara på jobbet

Av , , Bli först att kommentera 5


En inte alldeles obetydlig del av arbetsdagen går åt till att läsa, hantera och besvara mail. Inte så få handlar om inbjudningar till det ena och det andra. Utbildningar, information, samverkan, arbetsgrupper och olika projekt.

Det är lätt att dra på sig kritik av olika, ofta helt motsatta, anledningar när det gäller det som sker utanför den dagliga arbetsplatsen. Antingen är man ”borta” för mycket eller också ”deltar” man för lite.

Skulle jag satsa helhjärtat på att undvika medarbetare och dagliga arbetsuppgifter så vore jag inte så ofta på jobbet. Det finns mängder av möjligheter att slippa, om man skulle se det så.

En mindre organisation där man är få som delar på denna tids oavbrutet jäsande mängd av nya uppgifter, utökade lagstiftning, allt förändrings-, kontroll- och ”bredvidarbete” är känslig. Ett nytt arbetsområde, hur behjärtansvärt det än är, kan måsta avfärdas för att det saknas människor. Man kan tvingas avstå nyttig samverkan som innebär stora utvecklingsmöjligheter för att man behövs i det nödvändiga och lagstadgade. Även om man i grunden är positiv till saken och en samarbetsmänniska.

Samtidigt måste den lilla verksamheten finnas med bland de stora när saker avgörs för att få draghjälp och för att göra sin röst hörd. Ingen lätt ekvation precis. Jag kommer i min nuvarande uppgift aldrig att kunna ”delta” så mycket som alla institutioner, samarbetsorgan m.m. tycker är lämpligt. Enligt andra kommer min dörr att vara låst för ofta.

Det blir till att navigera genom uppdragets mångfacetterade krav med elevernas, skattebetalarnas och medarbetarnas långsiktiga bästa för ögonen och göra alla bara lagom besvikna.

(Skrivet en annan gång, men publicerat nu)

Tranströmmer i ledaren

Av , , Bli först att kommentera 4


Vid lunchfikat läste jag Nordebos ord i VK:s ledare om alla udda som försöker, men till skillnad från avvikaren Steve Jobs inte lyckas under sin tid på jorden.

I slutet har han en dikt av Sveriges nyaste nobelpristagare, Tomas Tranströmmer:

”Vi levande spikar nedhamrade i samhället!
En dag ska vi lossna från allt.”

Den tar jag med mig på helgens resa.

Håkan, Fredrik och Maud

Av , , 5 kommentarer 12


Tänk om Maud O, Göran H, Jan B eller Fredrik Reinfeldt gjort som Håkan Juholt och betalat hela sambons hyra med skattemedel. Mot allt förnuft och regler.

Knappast hade då någon Göran Greider fått sitta i Studio Ett och göra Juholt till offer och avbryta sin meddebattörs avslutningsord. Jag tror inte att Sahlin heller kommit i närheten av en liknande silkesvanteshantering.

Visst kan det bli fel i vår snåriga värld, men förståelsen är efter vad man hittills sett och hört mycket olika beroende på vem man är. Jag kan inte låta bli att fundera på hur andra ”bidragstagare” som fått betala tillbaka med straffavgifter upplever den här situationen?

Mest ledsen blir man för det stora flertalet gräsrotspolitikers skull. De tiotusentals som sliter med en aldrig sinande ström ärenden och dito otacksamhet utan att komma i närheten av nämnvärda förmåner eller pension. Deras insats devalveras ytterligare av sånt här.
Det är rent deprimerande.

Fördel att jobba centralt

Av , , Bli först att kommentera 9


I Bjurholm behöver man knappt bilen.

Gymmet och simhallen ligger ett stenkast bort. Liksom systemet, men där är jag inte ofta. Till kemtvätten är det tre stenkast, till affären fem. ”Huset” (kommunhuset) ligger ytterligare några kast åt andra hållet. Bilmekanikern hämtar bilen där man jobbar.

Synnerligen ”geschwinnt” att jobba centralt helt enkelt. 😉

Högt spel i Vännäs

Av , , 2 kommentarer 14

Så är beslutet taget. Intraprenaden Orion i Vännäs läggs ner enligt nämndens oeniga beslut.

I tisdags var några av oss i oppositionen samlade för att diskutera frågan en sista gång innan nämndssammanträdet.

Det är ett högt spel som bedrivs av majoriteten. Genomsnittligt har det under senaste året varit 6-8 lediga platser, men också upp mot 15. I höst har det när jag frågat rört sig mellan 4 och 7. Då känns det väl spännande att lägga ner 8 platser.

De som efter all behandling ligger kvar på NUS för att det inte finns ledig äldreomsorg kostar ca 3500 per dygn, vilket fort blir pengar. Skulle vi få en genomsnittlig platsbrist på 3 sängar så skulle vi teoretiskt kunna ha en kostnad som motsvarar det som hela nedläggningen av Orion skulle kunna ge, knappt 4 miljoner.

Samtidigt som vi tar bort ett ställe som präglas av hög kvailitet får vi 2 miljoner för att arbeta med kvalitetshöjande åtgärder – det känns konstigt.

En sänkning med 6 platser på Hjorten hade gett en grundplåt till besparingen som krävs, en del av kvalitetspengarna hade också kunnat gå till att möjliggöra behållandet av Orion som har stor upplevd kvalitet. Vi i oppositionen hade också velat ta budgetarbetet innan detta beslut. Det finns åtgärder som skulle kunna bidra till att både rädda budget och Orion.

Beslutet kommer att debatteras en hel del framöver. Särskilt om ”åldersbomben” skulle brisera och de många 80-90-åringarna i Vännäs skulle börja behöva särskilt boende i allt snabbare takt. Då skulle vi snart kunna hamna i en situation med några oroliga, färdigbehandlade äldre som blir kvar på NUS. Inte alltid i de vettigaste rummen.

Jag hoppas att majoriteten får rätt, att vår oro är ogrundad och att stängningsbeslutet inte kommer att drabba många äldre utöver dem som fått rota sig på Orion. Den tragiken räcker mer än väl.

Jag hade i alla fall aldrig vågat ta risken att ta bort en välfungerande enhet med 8 platser när de lediga platserna nu pendlar mellan 4 och 7. Definitivt inte innan man vänt på möjligheter och alternativ i budgetarbetet.

 

 

Modern teknik

Av , , 4 kommentarer 10


För någon vecka sedan ringde Skolverket och undrade om ingen från Castorskolan skulle komma på en viktig konferens på Arlanda vi inbjudits till. Den handlar om ett område där det sker stora förändringar nu.

För oss passar det mindre bra då och det är också en fråga om ekonomiska prioriteringar.

Med all ny teknik borde det gå att sända oerhört mycket mer föreläsningar via nätet än vad som sker idag. Allt kan inte gå den vägen, men mycket. Tid, pengar och krafter skulle vi spara. För att inte tala om miljön. Fler skulle se och höra. Inte minst för mindre skolor som har en lite längre bit från flygplatserna.

Vad sitter det i?

Morgon med trumpeter

Av , , 2 kommentarer 8


Ögonblicket jag öppnade ytterdörren fylldes mina öron av trumpetstötar.

I två vackra, samarbetande och energibesparande v-formationer drog två gåsstreck söderut mot sommaren tätt över hustaken.

Deras kommunikationssång är för människoörat inte vacker, men den är funktionell. Likt bröderna Fåglum(!) hjälps de åt att hålla fart och spara kraft mot det gemensamma målet och turas om att ta värsta vinden.

Om man är riktigt klok

Av , , 2 kommentarer 6

…det är inte så lätt att säga.

Ikväll har jag ägnat mig åt något som de flesta aldrig skulle komma på tanken att göra. Det var jobbrelaterat, oavlönat och tog rätt många timmar med alla kruxigheter. Har ganska nyligt kommit hem. Det blev en del mil också.

Å andra sidan har jag själv den största nyttan av det hela och jag ser riktigt fram emot att få dra nytta av kvällens och nattens möda. 🙂

Nämn inte ordet enkät

Av , , 4 kommentarer 6


Ikväll efter ”stängningsdags” satt jag och en medrektor och grubblade över en av dessa enkäter som skolan ofta servar omvärlden med. Det är i regel försvarbara och vettiga saker, om man betraktar dem en och en, men sedda i klump kan man nästan bli allergisk.

Min företrädare gissade att Castorskolan i Bjurholm får relativt mycket av varan därför att man ofta vill ha med största och minsta kommunen i en undersökning.

Det må vara universitet Si och universitet Så, kulturella institutioner eller de som arbetar för barnens väl och ve – jag har varit med om dagar då enkäter och undersökningar tagit 10 % av arbetstiden och det är inte ok. Ibland kan det handla om studenter eller forskare på någon sorts nivå som ringer och låter som det vore självklart att man ska använda den arbetstid som sällan räcker att ge dem ett underlag att jobba med.

Ja, ibland går det bra, men andra gånger inte. Den som ringer eller mailar om en enkät i morgon bör be snällt och jag är inte säker att det hjälper.