Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: administration

Ett kvar

Av , , Bli först att kommentera 7


Det är omvälvande tider. Landstingen i Sverige har till stor del styrts av rödgröna majoriteter. Efter årets val finns bara ett sådant styre kvar, Västerbotten. Alla övriga styrs av borgerliga eller blandade konstellationer. En tuff insikt för många.

Det man hoppas är att dessa nya ledarskap – och Västerbotten – börjar få bukt med de förskräckande köerna, den smygande tyngdpunktsförskjutningen från ”vårdverkstad” till administration och med resursfördelningen. Det kommer inte att komma nya, hittills oupptäckta resurser flygande. Den eviga tillväxten finns inte någonstans, inte den outsinliga skattekällan heller.

Hur kan vi hantera det vi har annorlunda än förr så att det nödvändiga blir gjort? Hur förenklar man?
Det är frågan för dagen överallt. Om man insett det än, eller inte.

Fattas verkligen resurser?

Av , , 4 kommentarer 14


Såg just en uppgift i SvD om att en läkare på 60-talet betjänade 1060 personer, idag går det en på 257 invånare.
Vi ligger enligt samma debattartikel på tredje plats i läkartäthet i Europa, men förstår jag det rätt ligger ”produktiviteten” på 50 % av snittet i Europa. De svenska läkarna arbetar enligt samma uppgifter 150 % mer med ”papper” (gissar en del är digitalt) än de brittiska och våra kontrollsystem är fantastiskt omfattande.

Ja, både vården och andra områden har utvecklats och komlicerats och måste skötas på annat vis än för 50 år sedan, men ändå. När vi inte har mer resurser att skjuta till och kostnaderna kommer att öka, borde vi inte ifrågasätta varför vi får ut så mycket mindre än många andra fast vi stoppar in mer? Jag tror det gäller många fler områden än vården.
Hur mycket mer pang för pengarna kunde vi få om vi skulle närma oss Europasnittet av administration, kvalitetskontroller, nyttiga möten m.m. i vård, skola, omsorg, försvar, polis, kommuner och landsting?

Tänk om de kanske tio procent ytterligare resurser vi skulle vilja ha här och där redan finns, men används till något bra men mindre nödvändigt? Effektivisering behöver inte vara detsamma som att kräva att personalen ska springa fortare.
Det finns nog ingen annan väg än att aktivt söka förenkling.

Jag tror artikeln är låst, men här är den.

Fler administratörer än läkare

Av , , 4 kommentarer 7


Sedan 2010 har antalet läkare ökat med ca 16 %, knappt 4000 personer enligt den här artikeln i Läkartidningen. Chefer och administratörer har ökat med 35 %, drygt 8000, och är nu fler än läkarna. Sjuksköterskorna har minskat lite. Befolkningen har ökat med 7 % under samma tid.

Det finns några naturliga förklaringar till att administrationen sväller, men på det hela taget måste Sverige dra i handbromsen när det gäller den administrativa tillväxten och alla b- och c-uppgifter som tar mer tid och resurser snart sagt överallt.

Vi måste förenkla där vi kan, vi har bara inte råd med annat.

Här har du artikeln.

Kan politiken spara?

Av , , 5 kommentarer 7

I Dagens Eko tog man idag upp regeringens förslag att det lagstadgade antalet fullmäktigeledamöter kan sänkas. Har man mindre än 8 000 röstberättigade får man ha 21 ledamöter i fullmäktige, med mellan 8 och 16 000 kan man ha 31.

Frågan om antalet har varit ute på remiss i Vännäs. Svaren sträcker sig från oförändrat 35 till 21 ledamöter. Vännäsmoderaterna var ensamma om att föreslå 21. Socialdemokraterna låg på 25 och de övriga på 35 eller 31. Det finns alltså högst olika uppfattningar.

Hur kan man då föreslå en minskning från 35 till 21 ledamöter? De som inte vill ha någon minskning menar att man vill slå vakt om demokratin genom att ha kvar alla 35. Det är en uppfattning man får ha all respekt för och som bör diskuteras. Vi behöver inte en försämrad demokrati, tvärtom. Det är inte många som är reellt aktiva i politiken och några hållbara alternativ till vårt nuvarande politiska system kan i alla fall jag inte se.

I Umeå med knappt 120 000 invånare har man 65 ledamöter. I Sveriges största kommun Stockholm med knappt 900 000 har man 101. En ledamot i Stockholm representerar alltså fler invånare än hela Vännäs fullmäktige. Naturligtvis kan man inte se det så enkelt. Även den lilla kommunen är en komplicerad och diversifierad verksamhet och behöver debatt och resonemang inom och över grupp- och partigränserna. Fullmäktige bör också kunna representera kommunens befolkning såväl åldersmässigt, geografiskt. socialt som arbetslivsmässigt.

Det har dragits in tjänster och kommer att minskas mer inom kommunen. Vårt alltmer komplicerade samhälle med fler beslutsnivåer, höjda standardkrav, mer tvingande lagstyrning, uppföljnings-, kontroll- och rapportsystem kostar tid och pengar. Måste vi dra ner i de nära kommunala verksamheterna – och så kraftigt som måste ske i skolan i Vännäs om ingen förändring sker – då är det rimligt att politiken också sparar. Ett fullmäktige på 21 personer borde med stockholmska demokratimått kunna styra över en kommun som är 1,5 gånger större än Umeå. Även om just de siffrorna är mer av en räkneövning anser Moderaterna i Vännäs att vi kan ha en väl fungerande demokrati också med ett representativt och aktivt fullmäktige på 21 personer.

 

Förenkla var det

Av , , 2 kommentarer 5

Absolut inte förkrångla.

Det har varken företagen, samhället eller framtiden råd med.

 

 

Ser att texten jag länkade till skyddas av ett lösenord. Ska se om jag kan lägga ut den ändå. Innehållet var en protest mot ett förslag som går ut på att alla arbetsgivare ska rapportera in ett 40-tal nytillkomna uppgifter varje gång man betalar lön till anställda.

Det är den typen av förändringar vi bara inte har råd med.

2 kommentarer
Etiketter: , , , ,

Rekordmånga läkare och brist

Av , , Bli först att kommentera 13


Det kan sägas om fler yrkeskategorier. Vi har aldrig haft fler poliser och de räcker inte till patrulleringen. Vi har aldrig haft större lärartäthet och det är en ganska sliten grupp med längre och betydligt mer styrd tid än i grannländerna. Mycket mer än i Finland t.ex.
Man kan undra hur vi hamnade här?

Det här är nuläget. Sen har vi några fina utmaningar framför oss. Vi behöver mer än 40 000 lärare till år 2020 för att täcka pensionsavgångarna. Många poliser är också på väg i pension och var tredje läkare går inom sju år. En stor andel i vårdens övriga kategorier slutar också.

Vi saknar många människor i vårt land, många som aldrig föddes och som skulle behövas både som arbetskraft, entreprenörer och arbetsskapare. För att inte tala om skattebetalare.

Det är ingen lätt uppgift vi har framför oss men dagens och morgondagens politiker och tjänstemän måste på några områden hitta tillbaka till gårdagen då läkaren, sjuksköterskan, polisen och läraren m.fl. kunde lägga mer tid på kärnuppdraget och ofta ändå upplevde sig mindre stressade. Då resurserna på många områden användes annorlunda än idag.

Problemet är att det är lättare att lägga till ”bra-att-ha-saker” och bygga ut än att förenkla och koncentrera. Men både tillgången på pengar och utbildade människor kommer att kräva det.

Svenskt veto i EU?

Av , , 2 kommentarer 7


Många eldsjälar i det föreningstäta Sverige skulle drabbas hårt om EU i svårartad detaljregleringslusta skulle genomföra momsplikt på korv- och fikaförsäljning m.m.

Anders Borg har idag hotat med svenskt veto och blockering om man inte slopar dessa tankar. Tack för det! Förkrånglingen måste börja vändas mot förenkling. Några säger att det förra Romarriket gick under p.g.a. en cancerliknande administrationsutveckling.

Låter inte alldeles otroligt.

Behöver inte vara på jobbet

Av , , Bli först att kommentera 5


En inte alldeles obetydlig del av arbetsdagen går åt till att läsa, hantera och besvara mail. Inte så få handlar om inbjudningar till det ena och det andra. Utbildningar, information, samverkan, arbetsgrupper och olika projekt.

Det är lätt att dra på sig kritik av olika, ofta helt motsatta, anledningar när det gäller det som sker utanför den dagliga arbetsplatsen. Antingen är man ”borta” för mycket eller också ”deltar” man för lite.

Skulle jag satsa helhjärtat på att undvika medarbetare och dagliga arbetsuppgifter så vore jag inte så ofta på jobbet. Det finns mängder av möjligheter att slippa, om man skulle se det så.

En mindre organisation där man är få som delar på denna tids oavbrutet jäsande mängd av nya uppgifter, utökade lagstiftning, allt förändrings-, kontroll- och ”bredvidarbete” är känslig. Ett nytt arbetsområde, hur behjärtansvärt det än är, kan måsta avfärdas för att det saknas människor. Man kan tvingas avstå nyttig samverkan som innebär stora utvecklingsmöjligheter för att man behövs i det nödvändiga och lagstadgade. Även om man i grunden är positiv till saken och en samarbetsmänniska.

Samtidigt måste den lilla verksamheten finnas med bland de stora när saker avgörs för att få draghjälp och för att göra sin röst hörd. Ingen lätt ekvation precis. Jag kommer i min nuvarande uppgift aldrig att kunna ”delta” så mycket som alla institutioner, samarbetsorgan m.m. tycker är lämpligt. Enligt andra kommer min dörr att vara låst för ofta.

Det blir till att navigera genom uppdragets mångfacetterade krav med elevernas, skattebetalarnas och medarbetarnas långsiktiga bästa för ögonen och göra alla bara lagom besvikna.

(Skrivet en annan gång, men publicerat nu)

Premiera förenkling

Av , , 2 kommentarer 5


I veckan stötte en närstående på ännu en av dessa svårbegripliga förkrånglingar som ofta kallas utveckling.

Förmodligen har ny person tillträtt på en post och ska visa att det går att vrida ut ytterligare lite statistik ur just det aktuella verksamhetsområdet. Det blir fler timmar centralt och alla verksamheter som drabbas ska också ta mer tid och pengar från kärnan och huvudsaken och lägga dem på administration och stödfunktioner. Många får en stressigare tillvaro och känslan av meningslöshet lär också stiga. I det här fallet är det extra skattepengar som går åt, men det finns förvånande exempel på överstatistikuttag och verksam tomgång även inom många av våra större företag.

Den som i det här fallet reagerade på ökade kostnader och försämrad arbetsmiljö kom med ett konstruktivt förslag. Börja premiera förenklingar! Många verksamheter premierar förbättringstips. Förenkling är oftare än man tror just förbättring, även om det inte har samma interna status som förkrånglingar.

Skriv in detta i alla premieringsprogram, uttryckligen. Tips som förenklar bör aktivt premieras. I längden är det inte hot mot arbetstillfällen, det är en viktig väg att få råd med verklig utveckling och det som absolut måste göras.

Det här har man kunnat göra en lokal motion av, men då hade det bara hjälpt i Vännäs, om den bifallits. Skutan behöver vändas överallt.

OBS, den aktuella förkrångligen skedde inte i Vännäs.

Politikens kostnad

Av , , 5 kommentarer 4

Dagens samhälle har räknat ut att politiken i rike, region och kommun sammanlagt kostar svenskarna 16 miljarder.

63 miljarder blir summan om man lägger dit även det opolitiska förvaltningsarbetet i kommuner, landsting, regioner, riksdag och regering.

Det ligger mycket i "Parkinssons lag" som kan sammanfattas i orden:  "En arbetsuppgift kommer att ta exakt den tid som är avsedd för ändamålet." Det stämmer också att det inte finns någon automatisk koppling mellan vad man stoppar in i en offentlig verksamhet och vad man får ut.

Det gäller inte bara där. Vissa av våra stora företag tycks ha öav av inneffekivitet i sina stora kroppar, trots att man är konkurrensutsatta. I all verksamhet måste man vara uppmärksam på automatiska ökningar av den i.o.f.s. nödvändiga administrationen.

Den politiska verksamheten måste också bevakas. Att bara gnälla på att politiken kostar pengar är däremot inte så konstruktivt. Den måste finnas om man vill ha demokrati och den kostar pengar. Det gör administrationen i en diktatur också, men då finns ingen allmän kontroll. Det finns knappast något alternativ till att lägga en knapp 2000-lapp per huvud till styrandet av stort och smått i riket. Det är det politiken kostar.

Det största problemet är inte att sveriges alla politiker i genomsnitt kostar medborgarna ca 5000 i månaden per styck. Än viktigare är hur politikerna hanterar medborgarnas pengar i sina beslut. Uppgiften är inte att få verksamheten att gå jämnt ut med vad man kan få från skattebetalarna. Det är en viktig del att man ska hålla budget, men huvudmålet är att medborgarna ska få så mycket som möjligt av rätt saker för sina ihoparbetade pengar.