Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Idrott

Mer rörelse

Av , , 1 kommentar 5


Det finns många oroande tecken på konsekvenserna av att många unga rör sig mindre än man gjorde förr. Allt ifrån ökad fetma och andra fysiska åkommor till tidiga förslitningsskador i arbetslivet.

Receptet är oftast mer idrott i skolan, vilket kan ha med sig väldigt mycket gott. Jag skulle ändå önska att man vidgar perspektivet. Huvudsaken är att man tidigt får vanan att använda kroppen och röra sig, får kondition och uthållighet. Det kan betyda mycket även för det psykiska välbefinnandet. Att röra sig är än mer viktigt idag när cybervärlden gör alla åldrar mer stillasittande, omfattningen på skjutsandet för många blir allt extremare och yrkeslivet alltmer ”ofysiskt”.

Den senaste tiden har jag mött några som haft livslånga trauman från just idrotten i skolan. Där upplevde man saker som präglat en mer eller mindre hela livet. Några kan börja kallsvettas vid tanken på det man upplevde som något av det grymmaste i barndomen. Kanske beroende på oförstående lärare, obefintligt bollsinne eller motoriska förmågor på den nedre delen av skalan.

Många ovana kan få en mer positiv upplevelse än man haft av idrotten genom kloka och pedagogiska lärare, men glöm inte alla andra sätt att sätta sprätt på fysiken. Mer rörelse, mer uteliv – gärna mer idrott – men även alternativ fysisk aktivitet.

Onödigt inlägg, Lennart

Av , , 5 kommentarer 12

Vi hade kunnat debattera idrott, politik och kärnverksamheter utan att dra in (eller ner) de här tjejerna och deras segerglädje, som du gör i din blogg. Hade jag vetat att du skulle använda dem till en sådan här vinkling hade jag inte publicerat texterna och bilderna.

Du, om någon, borde förstå att man även som politiker har ett vardagsliv där man stöter på allmänmänskliga saker som man kan vilja lyfta fram. Som fritidspolitiker finns i alla fall "det vanliga livet", för en totaloffentlig heldygnspolitiker blir det kanske annorlunda.

Jag har inte en fast arvoderad politikertimme och försörjer mig för närvarande delvis som busschaufför. Jag roas av att som amatörskrivare återge olika saker som korsar mina olika spår och vardagsroller. Unga människor och ung entusiasm tycker jag är särskilt roligt. Anonyma och mindre anonyma "hackare" begränsar dock ibland berättarglädjen en smula.

Hinner inte skriva mer, ska rycka in och vikariera för en vän och kollega. Vi kan ta  debatten om de här sakerna vid ett mer passande tillfälle, då den inte solkar några andra.