Belgisk våffla i Lycksele. Missade den berömda våfflan vid Mariaskolans besök vid EU-parlamentet för några veckor sedan. Sitter nu på Duvan i i Lapplands huvudstad och pratar buss och framtid med "Föreningen för pedagogiska resor". Passar samtidigt på att ta igen missen med de goda belgiska våfflorna.
…
För en vecka sedan, vid den här tiden, så kom jag hem till Vännäsby med Mariaskolans resebuss. Vi hade åkt cirka 600 mil med den och varit i en del speciella situationer och på lite trafikmässigt knepiga platser ibland.
I tisdags startade jag den första gången sen hemkomstern och skulle flytta den till Dalkarlså. Den gick i två minuter innan motorn började gå kraftigt orent och måste slås av. Senare gick den inte att starta alls.
Jag tackade Gud! Tänk om vad det nu var som hade inträffat hade hänt i Tyskland, i en "multifilig" ronell i Paris eller någonstans trångt till där vi knappt tog oss ut med fullt fungerande buss. Hemska tanke. Första gissningen vid "haveriet" var ett spridarfel.
I förmiddags, när jag hjälpte till med lite kyrkstädning i Umeå, ringde resans andre chaufför och undrade om han kunde komma till Vännäs och leta felet. För en ideell organisation som "Föreningen för pedagogiska resor" går pengarna åt snabbt när man betalar märkesverkstadens tusenlapp i timmen, plus moms. Det är klart man nappar på ideella erbjudanden.
5 timmar senare spann Scaniadieseln som en (storvuxen) katt igen. Det hade uppstått ett läckage så att det kom in luft i en koppling på sugsidan av bränsleledningen. Mer behövdes inte. Hur det sedan gick till att bussen med ett sådant "smygfel" gick perfekt för oss ända hem och därefter inte alls, det övergår mitt förstånd.
Det är å andra sidan mycket som gör det.
Bussen med chaufför och reparatör i östra delarna av Berlin i slutet av maj.
Sverige i nytt ljus. En av "nysvenskarna" som var med runt i Europa hade fått med ett ord av sin pappa. Det var att hans barn skulle få se att Sverige är ett mycket bra land. Eleven kommenterade saken ibland och jämförde med det vi såg. Sjöng också med mycket högt när "Du gamla, du fria" sjöngs på Röbäcksslätten vid hemkomsten. Vad och hur ett land är handlar om oerhört mycket mer än politik. Politiker i allmänhet skulle antagligen bli smådeppade omde verkligen insåg hur lite politiken i regel påverkar upplevelsen av landet. (När det inte handlar om kommunism, nazism eller andra totalitära system)Trots många brister i vårt land, flera elever påtalade t.ex. hur mycket hövligare och trevligare människor kan bemöta varandra på kontinenten, så har vianledning att vara mycket glada över vårt Sverige. Jag har varit i rätt många länder, bott i ett av dem, men aldrig velat bo permanent någon annanstansän just här. I Sverige. I Västerbotten.
Efter elva nätter i trånga "snarkofagen" i bussen har jag sovit en extremlång natt i egna sängen. Trots att det mestadels blivit hyfsat med sömn påresan blev det nästan 13 timmar i natt. Det handlar nog om mer om att spänning och ansvar släpper än om sömnbrist. Missade ett och annat idag, men dethjälps inte. Tror jag kan behöva lite lugn och ro.
…
Förutom busskörningen, där Jan Öhman tagit merparten och jag lite mindre, finns det mycket annat att göra när man ansvarar för 30 personer på den typ av resa vi nu gjort med Mariaskolans högstadieelever. Det är många beslut att ta för ledarna, rätt mycket styrning som måste till för att resan ska flyta bra och att tider – t.ex. mat- och sovrytm – ska hållas inom någorlunda ramar.
Med en åldersblandad högstadiegrupp med stora individuella skillnader finns också mycket man ska göra och vara som ledare. Några behöver lite extra hjälp eller trygghetstillskott, andra tydliga gränser. Att många inte varit utanför Sverige tidigare gör ansvaret än större.
När det varit "undervisning" på riksdagen, EU-parlamentet, koncentrationsläger eller i bussen via högtaleriet har det varit tyst och uppmärksamt. Eleverna har över huvud taget klarat det hela väldigt fint och det är en glädje att se hur flera av de stillsammare vuxit, ”blommat” och mer och mer börjat synas och ta plats under resan. På ett positivt sätt. Även bland de ”yvigare” finns mycket att glädja sig åt.
Det vore på ett sätt bättre att få börja ett läsår med en pedagogisk resa som den här. Istället för att ha det i slutet av ett läsår. Samtidigt krävs mycket planering och förarbete som det blir svårare att klara vid en höstresa.
Det blev inget bloggande för min del under resan.
Europa i stort är inte är lika ”uppkopplat” som Sverige, det är få platser vi besökt där vi haft nättillgång. Man upplever alldeles klart att Sverige ligger i framkant på området.
Jag har dessutom haft ett hårdvarufel som hindrat mig att använda den egna datorn. Vi har inte använt mobilt Internet i Europa som på ”14-ländersresan” för tre år sedan, utan kört med sms-inlägg som Kicki A skött.
Huvudorsaken till sparsamma uppdateringar är annars att vi satsat mer på att uppleva, lära och utforska än att återberätta. Samtidigt ska sägas att VF.s Agne Hörnestig varit med och coachat eleverna och kommit med skrivartips.
I riksdagshusets trapphall. Vi har stött ihop med både Björn von Sydow, Bosse Ringholm och en del andra och nu berättar Ulf Grape från Skellefteå för oss om riksdagshuset och arbetet här.
Telia tycker vi ska åka hem. Det tycker inte vi, trots köerna.
Jan kör hela tiden. Nja, vi följer regelverket och gör som vi ska. Däremot heter båda chaufförerna Jan. Vi bytte i Hagsta för en stund sedan. Av någon anledning kommer jag inte in på Mariaskolans blogg, så det blir några ord här. Stämningen är god på bussresan och det börjar bli så där "resesocialt". Kontakter tas lite mer kors och tvärs i gruppen. En av lärarna fick nyss stryk i schack av en av eleverna. Nu ska jag sova en liten stund. Inte så länge kvar till Stockholm. Återkommer därifrån.
Mot nya mål. Det är konstigt hur det dyker upp nya saker när man ska iväg på resa. Imorgon 0630 ska vi iväg mot Stockholm och Europa med Mariaskolans högstadium. Det är små detaljer som poppar upp hela tiden. Spännande är det. En dryg fjärdedel av eleverna har inte varit utomlands förr. Då är det förstås en alldeles särskild upplevelse att göra 600 bussmil och bl.a. se några stora huvudstäder. Det är en pedagogisk resa, inte en traditionell skolresa. Men det är klart att det finns en del nöjen inplanerade också. Går det som tänkt kommer vi att berätta lite vad som sker i "Mariaskolans reseblogg" härpå VK-bloggen.
Jan
Senaste kommentarerna