Det ser ut att bli besöksrekord på Slöjdarnas hus i Vännäsby i år igen. Besökarna strömmar till, vardag som helgdag, och möter en helhet som förändrats ordentligt och har nått betydligt högre kvalitet på några år. Igår kom t.ex. en busslast från Skåne. En gruppresa som ”gör Sverige” varje år och aldrig missar den här punkten där Ume- och Vindelälven möts.
Därute passerar en fiskare längs stranden, här inne stiger temperaturen mot badbar temperatur.
Det blev en av de längre bastukvällarna med flera dopp i en älv som enligt mina normala preferenser inte är badbar på länge än.
…
Sätter in några bilder från dagens kvigsläpp hos Glassbonden i Selet vid Vindelälven.
Det blev både stort och litet. Så oväntat mycket folk hade samlats, men traktorlasset med kvigor var väldigt städade. Några ystra krumsprång gjordes, liksom några ”tjurrusningar”, men mest av allt verkade man vilja göra upp om vem som egentligen skulle bestämma i hagen.
Det var ganska människointresserade kvigor som kom ut ur lagården idag.
Och som sagt, ganska stridslystna. En och annan tror ju att det vore mindre krig om kvinnorna regerade världen själva, men jag har i alla fall tre argument för att det nog inte vore så stor skillnad. 😉
Trängsel hos fotografen.
Så blev det lite seriöst kubbande igen.
Människorna började dra sig mot glassen, korven och hamburgarna och kvigorna gick och luktade litegrann på människorna som var kvar.
En flicka på kanske fyra eller fem gick förbi mig och sjöng en sång på egenkomponerad melodi: ”-Jag vill ha en ko, jag vill ha en kooo…”,
Jag förstår henne.
…
Den majestätiska Umeälven, förstärkt av den otämjda Vindelälven, är en av Umeås allra största tillgångar. Här guldskimrande.
Jag tycker att plogfårorna och jordbruket är vackra saker.
Att vara bonde är inte bara att plöja direkt, och plöja är inte bara, men visst vore det skönt att få hänge sig åt det grundläggande, lätt monotona och överblickbara lite oftare.
Här är det Umeälvens strandmarker man ser, byarna Strand och Berg finns i bakgrunden.
…
Älven är en tillgång på mångahanda vis. På vintern är den ett utmärkt rekreationsområde, åtminstone de frusna delarna.
I afton tog jag årets andra skidtur, helt frivilligt den här gången. Det blev älven som vi har nära till hands, jag hade bara en knapp timme på mig.
Det är trevligt att köra skoter, det tycker jag också, men det är nästan lite spännande att möta dem rätt nära inpå i hundra knyck. I.o.f.s. kunde jag ha hållit mig en bit på sidan.
Det måste vara spännande för skoteråkarna att ha sådana här timmerstockar stående mitt på autostradan också. Ibland går det kanske inte hundra utan bortåt det dubbla och träffar man då en upprättstående stock i mörkret så märks det. Den kanske står där som ett sorts farthinder?
En fördel med skotrarnas snöpackande är att man egentligen inte behöver skidorna alls. Många promenerar på isen. För många hundägare är det kalas att komma ut och låta hundarna sträcka ut litegrann. Ofta så nära, men ändå så avskilt.
Det nya älvnära bostadsområdet vid Älvdala inne i Vännäs lär bli ett kalasområde för dem som gärna tar en istur.
…
Ser att det blev alldeles för få bilder av utställare och lokala "knallar", men det blev liksom inte så mycket tid till fotograferande.
Det fanns inte bara mat i och utanför logen, det var lite av varje. Blir det ett nytt år och man inte bor allt för långt bort så tycker jag att man kan ta en tur till Sandsele matmarknad, i början av nästa september. När marken har burit frukt och man kan handla allt från lokalproducerad köttrik korv, till utsökt mandelpotatis, smycken och fyrhjulingar.
Om så många politiska partier är där nästa år återstår att se. Det kunde kanske vara idé att åka dit bara för att se efter.
%20av%20Sandsele%20m_m_%20072.jpg)
Den mest lokala moderaten, Daniela, blev inte med på den här bilden, en ung kvinna vars efternamn har ramlat ut ur minnet just nu. Några hade också åkt till Storuman för att kampanja efter lunch, annars var det här gänget. På bilden från vänster Elisabeth Björnsdotter, Lycksele, Anna Hedman, Storuman (bördig från Sandsele/Sorsele) och så undertecknad. Vi står på riksdagslistan allihop. Elisabeth och Anna dessutom på landstingslistan och Anna och jag på våra hemkommuners listor.
…
Några bilder till kommer här, de näst sista från lördagen.
Efter ett tags samtal med människor med olika inställning till Sveriges statsbärande parti var det dags för Paltlunch. Det fanns annat att välja på, det var ju matmarknad, men jag var sugen på palt. Den här mannen träffade jag och kampanjkompisarna på gränsmarknaden i Tärnaby och nu blev det en längre pratstund. En nyttig sådan, på flera vis.
Jag tycker synd om de människor som lever instängda i väldigt snävt skurna monokulturer, ständigt omgivna av andra med ungefär samma ålder, bakgrund, utbildning och arbetsliv. I många uppgifter måste det också vara hämmande, ett svårövervunnet hinder.
Nere mot vattnet samarbetade ett par inte helt närliggande generationer kring kaffekokningen.
Norrmejerier krängde Västerbottensost och andra delikatesser via lokala medlemmar som också sålde alldeles egna sådana. Heder till Norrmejerier! Trodde inte att man var mäktiga en sådan småskalighet. Ber om ursäkt för denna förklenande tanke.
Så var det då dags att prova kaffe med koost. Hur hade man kunnat motstå att handla med sådana försäljare?
Det här var en annans koost, men min såg likadan ut. Ner i det kokheta kaffet med osten, vänta ett tag tills den blivit seg, god och oemotståndlig. Det var faktiskt gott.
Mannen på första bilden sa att det var ändå bättre med getost. Får prova vid tillfälle.
…
Sätter in några bilder till från lördagens utflykt till Sandsele. Hade tänkt ha dem inne på lördag kväll, men det blir inte alltid som man tänkt.
Hade inte hunnit långt hemifrån Vännäsby när första bilden krävde att få tas. Här flyter Vindelälven lugn, mogen och majestätisk.
Det blev som sagt många stopp på vägen, men huvudmålet för dagen var matmarknaden i Sandsele i Sorsele kommun som den här dagen samlade 7-800 personer. Mer än en fjärdedel av "hemkommunens" invånare. Men besökarna kom nog från flera kommuner. Malå, Storuman, Lycksele och Vännäs t.ex.
Här i trakterna har Agneta hälften av sina rötter och många kvarvarande släktingar. De närmaste träffade jag inte, men släktingar till Svea och Otto Johansson på Näverlia intill Råstrand fanns det säkert omkring mig här på Talludden. Tyvärr kunde inte Agneta följa med upp den här dagen.
Roland Wermelin, kommunalråd i Sorsele och bygdemotor var här som egen företagare, ideell kraft och initiativtagare till marknaden. En sån som gör saker och som det säkert klagas på. De som inget gör är det inte lika lätt att gnälla på.
Man kanske inte ska uttala sig när man inte känner varken förhållanden eller personer, men ungefär så är grundprincipen mest överallt.
Någon ska hålla ihop det, annonsera, ta in anmälningar, ta betalt av utställare och försäljare så det kommer in pengar till annonseringen och annat. "Hä ä na göra vä", säger man på sina håll i Västerbotten.
Passerade för en stund sedan Åmselebasen där Drakar, Viggar och Gripar förr dånade fram över trädtopparna. Alltmedan "tavelförsäljarna" puttrade runt på moped och ville sälja tryck av blyertsteckningar till stugägarna i skogarna runt basen. I slutet sv basen sträckning ligger Gotland. Om någon skulle tvivla. Det är så många byar att stanna till i att jag kommer sent till Sandsele. Hundratals foton blir ändå otagna.
Jan
Senaste kommentarerna