Jan Nilssons blogg
En välda blandning...

Etikett: jordbruk

Orsak till dyrare mat?

Av , , 9 kommentarer 9

…
Sverige kan inte ta fram mat lika billigt som länder med längre odlingssäsong och extremt stora odlingsarealer. Ska vi klara spridd missväxt, kris och krig behöver vi likafullt ha betydande nationell och lokal matproduktion. Måttligt transportberoende och betydligt större än idag.

Det finns en annan kraftigt prishöjande faktor som ”vi” i allra högsta grad har påverkat själva. Sveriges helt extrema butiksytor.
Läste idag att COOP ska satsa på en ny jättebutik vid Avion i Umeå. ICA, Willys m.fl. kör ännu hårdare. Ökningen har varit enorm, mycket större än befolkningsökningen.

Du och jag ska betala varje kvadratmeter i våra köptempel, uppvärmningen av varje kubikmeter luft. Alla förarbeten, varje kilo betong, asfalt och stål. All utrustning, varje kabelmeter, lampa och parkeringsficka. Vi ska betala varje lön, alla sociala avgifter och våra (också extrema) öppettider.
Det här är förstås helt ok, så fungerar ett samhälle, mat och handel behöver vi. Frågan är om vi sticker ut vad gäller ytorna?
Svaret är – Kraftfullt!

Ta en titt på den här bilden och jämför gärna med Finland, Tyskland, Frankrike och Spanien. (GLA betyder ”gross leasable area”, total butiksyta) Titta gärna vidare på källan, länk finns i kommentarerna. Statistiken är tio år gammal, vi har byggt många stora butiker sen dess.
Fundera på om, när och var det gick fel och om detta är en delorsak till att jordbruket får så lite betalt för sin produktion att morgondagens matförsörjning är allvarligt hotad.
För många och stora butiker tror jag är en orsak, så näringslivs- och konkurrenspositiv som jag är. Motbevisa mig gärna.

Vem ska göra AF:s jobb?

Av , , 2 kommentarer 6

…
Det drar ihop sig till storm på arbetsmarknadsområdet, efter en tids stiltje på vissa områden.

Vi får fler äldre äldre med ökande behov av vård och omsorg och har litet tillflöde i arbetsföra åldrar. I många kommuner minskar befolkning och arbetskraft. Färre arbetande skattebetalare. En stor del utrikesfödda arbetar, men många i etableringen är på väg in i JOB, andra till försörjningsstöd. Flera kommuner måste minska vux-utbildningen och studerande får läsa på distans. Inte bäst för alla.

M/KD—budgeten drog ner 5 % på AF:s förvaltningsanslag, 10 nästa år, och 50 % drogs ner på AF:s programanslag. Pengar till arbetsmarknadsutbildningar, aktivitetsstöd och lönesubventioner m.m. Regeringsbildningen och Jök:en medförde full privatisering av matchningen av arbetssökande. Allt sker momentant, rakt av. Det finns medarbetare även inom AF som tror att det som helhet är rätt åtgärder, men takten ger svåra problem.

Då ser väl morgondagens AF-aktörer, bolag och folkhögskolor, ljust på framtiden? Inte direkt. Några av bolagen har upphört, dragit ner, slagits ihop eller konkursat. Några försöker lämna igen sina upphandlade uppdrag. De flesta har få deltagare och blöder kraftigt.

Folkhögskolor som på regeringsuppdrag samarbetar med AF i särskilda utbildningar upplever en tvärbromsning. Dels naturligt på grund av lägre inflöde av utrikesfödda, dels för att AF sagt upp viss utbildning och inte orkar/hinner anvisa svensk- och utrikesfödda till arbetsmarknadskurser eller ”kortare reguljära” utbildningar – ofta mot vård och omsorg. Nödvändiga utbildningar som inte kostar kommuner eller AF regionalt några pengar.

Nu bromsar konjunkturen, många kommer tillbaka från extratjänsterna samtidigt som insatser och resurser som kan lindra används inte. Det gläder att det högt i AF förs diskussioner om fler folkhögskoleinsatser, men nu skickar skolorna tillbaka anvisade pengar. Många arbetssökande går istället hemma utan utbildning medan folkhögskolor måste lägga ner arbete och enheter som absolut behövs i morgon. Vem ska då göra jobbet?

Att kommunerna vill bygga ut sin verksamhet och konkurrera med aktörerna om matchningen är förståeligt, men också oroande. Alla kommuner kommer inte att ha aktörer, särskilt inte när de etablerade nu svälts ihjäl. Att vi i kommunerna blir både beställare, utförare och kanske kontrollanter är inte bra. Jag ser växande administration, ökade kommunala kostnader och än förre utförare då få vågar lita på att kommunal verksamhet inte favoriseras.

En mörk bild? Jag har försökt teckna den som jag ser den, utan alltför mycket partiskhet.
Vad måste göras?

Arbetsförmedlingen lokalt: Mitt i krutröken måste AF ändå fokusera på att flytta sina inskrivna framåt. Människor måste in i utbildning och matchas vidare till jobb där de behövs. Utrikesfödda får inte gå hemma och tappa språk, motivation och fart. De måste aktivt föras vidare i trappan mot arbete och integration. Det finns lämpliga påverkansbara utbildningar, folkhögskolans behöver AF inte betala för.
Förs människor inte vidare knäcks de kommunala ekonomierna då många hamnar i försörjningsstöd istället för förvärvsarbete.

Arbetsförmedlingen centralt: Huvuduppgiften måste få fokus ner genom organisationen. Omorganisation får inte ta all tid. Avtal måste nyttjas, nya måste till. För folkhögskolan måste det snabbt fram kurser med svenska, samhällsinformation och arbetsmarknadsinsatser för dem som gått från etableringsprogrammet till Jobb- och utvecklingsgarantin. Utrikesfödda som varit här några år, men inte kommit längre än de i etableringen. Det behövs även mer aktivering för svenskfödda som av olika anledningar blivit långtidsarbetslösa.
Folkhögskolornas bristyrkesutbildningar måste också komma tillbaka.

Kommunerna: Vi måste bryta ryggmärgsreflexen att vilja göra mest möjligt själva. Vilka samarbeten kan vi få till? Med andra kommuner, folkhögskolor och andra. Ibland behövs delande av kostnader, med folkhögskolor blir utbildningen oftast gratis fast man kan resonera sig fram till utformningen utifrån förutsättningarna. Kanske till och med samarbeta om lärare.
Människor i försörjningsstödet måste kunna studera till vissa kortutbildningsjobb. Personer i svårigheter av olika slag kan få en start mot studier i Studiemotiverande folkhögskolekurs, SMF. Upp till 6 månaders utbildning utan kostnad för kommunen. Till exempel.

Politiken lokalt: Vi måste uppmuntra och initiera samarbeten innan vi ”bygger ut”. Fundera på vad vi ska driva själva och inte.

Politiken centralt: Utan att fastna i vems fel det ena och det andra var och är måste politiken få fram verktygen att få fler av arbetskraftsreserven i arbete. Människor långt ifrån arbetsmarknaden måste komma närmare – få bli behövda och självförsörjande.
”The perfect storm” måste undvikas.

Det är förståeligt att många i myndigheter och verksamheter mår mindre bra idag, men om vi inte får jobbet gjort nu mår vi ännu sämre i morgon.

Landsbygdshånets pris

Av , , 2 kommentarer 17

…
Malin Wollin kan skriva kloka saker. Idag presterade hon tyvärr ett av årets mediala lågvattenmärken.

Hon skrattar åt många som inte vet sig någon levandes råd över att bränslepriserna skenar. På henne låter det som alla de klagande är män. Det vore bra med många höjda kvinnoröster så att det blir klart att hennes hån drabbar alla sorter. Människor för vilka det ofta skulle vara helt omöjligt att flytta in till stan och köpa sig en lägenhet intill Malin. Också för landet och storstäderna själva vore det en katastrof om folkomflyttningen fortsatte. Gud give att vår landsbygd växer, inte krymper.

Det finns idag inga alternativ till bilen i stora delar av vårt land. Att förbjuda eller omöjliggöra bilresor skulle leda till ohanterliga konsekvenser som i sig skulle kunna bromsa utvecklingen mot en miljövänligare mänsklighet. Den enda hållbara vägen är att snabba på utvecklingen mot fossilfria och mindre klimatpåverkande fordon, främst i tättbebyggda områden. Det kommer att ta sin tid.

Huvudlöst stadshån mot landsbygdsbefolkningen och dem som är beroende av bilen kan bli riktigt dyrt för de partier som ligger bakom en stor del av höjningarna av bränslepriserna. En del av prishöjningarna beror på den svaga tilltron till svensk ekonomi och därmed försvagad krona. Men mycket beror också på de automatiska höjningarna av redan höga skattenivåer.
Även om beskattningen av bränslet är en nationell fråga kan landsbygdshån även påverka valet till Europaparlamentet.

Wollins artikel i Aftonbladet skulle kunna få större betydelse än hon och utgivarna tänkt.

Kossorna står i kö

Av , , Bli först att kommentera 7

…
Nu står korna i lång kö för slakt. Väntetiden är tio gånger längre än vanligt. Orsaken till utslaktningen är betesbrist efter uteblivna vårregn. Det blir kanske billigare kött, innan det blir dyrare och mer sällsynt.
Missväxten drabbar inte bara fodret, utan även allt annat som odlas.
Naturen är inte planerbar. Det var den inte 1866-1868 när det var hejdlösa svängningar mellan blött, torrt och kallt och många svenskar dog av svält.
Även om handeln ger möjligheter i bra världspolitiskt väder behöver alla ett stabilt jordbruk med marginaler i både volym och ekonomi. Så Behöver det bli i Sverige, igen.

Nästan medlem i LRF

Av , , Bli först att kommentera 3

…
Fick härom dagen ett trevligt samtal från LRF som tyckte jag skulle bli medlem. Lite oväntat för en som inte har kor eller skog, tydligen låg ett och annat jag skrivit och skrivit på angående statens märkliga skogskonfiskeringar bakom.
Jag förklarade min stora uppskattning av de gröna näringarnas folk som betyder så enormt mycket för oss i välgångstider och närmast allt, rent jordiskt, i tung motgång. Det svenska och nordiska jordbrukets minimala antibiotikanvändning medverkar också till att vi har tillgång till penicillin lite längre än om Spaniens, Tysklands och Danmarks överanvändning skulle råda överallt. Vid hotande ofärd betyder försvaret något så länge det avskräcker, blir det verkligen krig och avspärrning så hänger allt på att vi har tillräckligt av egen matproduktion.
Jag blev inte medlem (kanske skulle någon även se sånt som röstfiske *s*), men jag lovade att göra vad jag kan för svenskt jordbruk – vårt livsmedel och vår livförsäkring.

Matblindhet

Av , , 2 kommentarer 2

…

Det känns bra att fler och fler tycks förstå matens betydelse. Även att möjligheten att klara oår och ofred främst beror på tillgång på mat.

Den här rätt korta artikeln handlar om detta.

I artikeln framgår tydligt det märkliga att regeringar inte tycks ha förmåga att se ovanstående koppling. Läs den och påverka dina politiker.

Det vi lever av

Av , , 1 kommentar 8

…

Ulf Berg, Moderaternas landsbygdstalesman, informerade och provocerade Norrlands M-politiker med en timme landsbygdspolitik. Bitvis kontroversiell.

En rolig detalj var det han sa om invånarantalet på landsbygden. 1950 var de tre miljoner. 2014 är de också tre miljoner, enligt dagens definition av landsbygd. Även om där ingår tätorter än landsbygden sannerligen inte död och idag flyttar faktiskt fler dit än från.

När man hör att den danske bonden skattar 60 öre per liter diesel och den svenske 450, då blir man upprörd. Särskilt när gränsen mellan överlevnad och katastrof är så hårfin för många lantbruksföretag.

Glädjande var att beskedet att det tänks centralt över vår skrämmande låga självförsörjningsgrad på mat. Den är mindre än hälften idag. Epidemier, klimatfenomen, miljökatastrofer eller ofred kan göra att de som säljer till oss måste sluta med det. Ulf Bergs recept var bättre konkurrenskraft för jordbruks- och livsmedelsbranschen, inte bidrag. Konkurrensen måste bli jämlik!

Det var lite GW över Ulf, sas det. Det stämmer.  😉

Jag vill betala mer

Av , , 2 kommentarer 11

…
Det är förstås lätt att säga för den som har råd och varken har liten eller stor familj, men jag skulle verkligen gärna betala både en, två och tre kronor mer för mjölken, filen och yoghurten jag köper från Norrmejerier. Bara pengarna gick till dem som håller landet öppet och byarna levande. Dem som tar fram bra mat på ovanligt miljö- och djurvänligt vis och står för största och viktigaste delen av beredskapen om något av det otänkbara skulle hända. Det senare har tyvärr blivit mer tänkbart på slutet.

Jag blev ledsen in i hjärtat när jag läste om sänkningen av mjölkpriset till bönderna i vk.se i eftermiddags. Jag förstod plötsligt mer av det underförstådda jag hörde när jag talade med ett par av de ledande på Norrmejerier idag.

Jag hörde också röster och såg kända ansikten framför mig. Både av skuldfria och mer småskaliga bönder och stordriftande och tungt skuldsatta. Allt fler av de första funderar på att helt sluta med backaffärerna medan de hårt belånade inte har något reellt val.

På t.ex. Twitter kan man höra totalt marknadstroende maximalliberaler uttala sig rätt korttänkt när det gäller svensk matproduktion. Det blir ibland både raljant och hånfullt. Som om maten vore precis vilken vara som helst. Som inte alls behöver framställas i Norrland och Sverige. Det fungerar inte så. Världen är inte så ”schematisk”.

Mat är inte smarta telefoner eller annan elektronik, inte bilar, lågprofildäck, mode, gardiner eller musik. Det är livsmedel, den absoluta livsnödvändigheten. Mat måste också produceras på marknadsmässigt vis, men vi måste se till att mat produceras och i möjligaste mån överallt där folk finns. Däribland Sverige, Norrland och Västerbotten. Ser vi inte till det idag kan de som kommer efter oss drabbas hårt. Vi kan hinna drabbas själva. Det kan gå fort.

Mjölk ”är” inte bara mjölk, yoghurt, ost, fil och mycket mer. Mjölkproduktion betyder kött, växtodling och kompletterande produkter. Det är infrastruktur, det är fler näringar och binäringar. Det är stad och land, landsbygd, industri, välfärd och säkerhet.

Den handlare som låter den som vill betala några kronor extra till bönderna för mjölkprodukterna skulle jag verkligen vilja gynna. Men vi, lantbruket och morgondagen behöver mer än det. Det sista vi har råd att förlora här under solen är jordbruket.

Låt mig till sist citera Böckernas bok:
”Under allt detta är det en förmån för ett land att ha en kung som ser till att marken brukas. (‭Predikaren‬ ‭5‬:‭8‬)”

Idag skulle det ha stått rikspolitiker.

God natt!

Gammalt och ungt

Av , , Bli först att kommentera 9

…

Det gjordes väldigt mycket i Vännäsbyarna i helgen. I Västra Vännfors ordnades en ny upplaga av hembygdsdag med drag av hembygdsföreningen. Man smidde, visade gamla skolplancher, hade loppis och ordnade traktorpulling med närmast antika traktorer i olika klasser.

Bilden får visa att det var väldigt olika ålder på både besökare och traktorer. De flesta var betydligt äldre än traktorn i bakgrunden och ägaren av tutten. Ca 1500 personer räknade man in och maten tog slut även i år, trots ökade inköp och regn på morgonen. Det var många med tanke på allt annat som under helgen ordnades på 40-50 ställen i kommunens byar. Men, är det kulturhuvudstadsår i Umeåregionen så är det.

Hoppas kunna komma igen med några bilder till det här veckoslutet. Det är mycket nu.

Diverse Augusti 435

 

Norrland i stort och smått

Av , , Bli först att kommentera 12

…
Vårt land är långt och omväxlande. Norrland utgör den största delen av Sverige och är i sig väldigt varierat. Mycket mer än norrlänningar själva, svealänningar och götalänningar förstår.

Inte minst därför var det väldigt roligt att statsministern gjorde ett företagsbesök i Bjurholm. Landets minsta kommun är en del av Umeåregionen, en landsbygdskommun med mindre än en timme till en av landets expansivare städer och en av de större flygplatserna.

Var fjärde svensk kommer knappast att bo i Stockholm framöver. Många säger det blir så, men jag tror inte det. Umeå kommer att fortsätta växa, men jag tror att man framför allt kommer att växa genom att några kommuner går ihop med Umeå. Det pågår faktiskt en utflyttning till byar och småorter, samtidigt med strömmen andra vägen.

Det finns många människor som vill bo på landsbygden och jag tror faktiskt det blir fler framöver. Att fler vill ha möjlighet att påverka mathållningen, till viss del vara självförsörjande och bo naturnära, barn- och djurvänligt.

Just i en by i Bjurholm la en jag känner nyligen ut en mindre gård till försäljning. Helgen blev inte vad han tänkt på grund av alla telefonsamtal och mailboxen blev full. Sånt tycker jag låter roligt och sunt.

Statsministern besökte det största och ”internationellaste” företaget i Bjurholm, men det finns fler. Var fjärde innevånare är företagare. Detta är också Sverige, det är en del i helheten som finns och fungerar. Vi lever alla alltid på landsbygden, därifrån kommer det vi äter. I riktiga kristider avgörs allas liv i grunden av hur många som lever och verkar på landsbygden och vilka förutsättningar matproduktionen har haft innan det blev kris. Vi behöver se och förstå detta, som allmänhet och inte minst som politiker.

Jag är glad över att Reinfeldt kom och besökte en av de minsta – men inte minst viktiga – beståndsdelarna Sverige är uppbyggt av. Det var en positiv signal.

Presentation

Tomas o Emelies bröllop 60 D 1284 - Kopia (2)

Jan  


Blogg listad på Bloggtoppen.se

 

 

 

 

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se