Årets första match för Dalen

Här kommer bara ett kortare inlägg. Jag hade tänkt skriva ett inlägg för några dagar sedan om hur säsongen varit fram tills årsskiftet, men orken har inte riktigt funnits. Väl på plats i Umeå Energi arena kom dock energin tillbaka och det var ju en minst sagt glad tillställning för oss som hejar på Dalen. Matchen slutade 7-1, till Dalen.

Tegner, Johansson, Kronberg, Tokos, Svahn (i den ordningen) var alldeles för bra för att Warberg skulle rå på Dalen.

Något hest tjoade jag glatt när Ketil Kronberg gjorde mål i boxplay. Kronberg som för övrigt hade en helt otrolig energi och stod för en riktig kämpa-insats!

Det stod även tidigt klart att Jim Johansson hade siktet inställt på mål. Planen var övertydlig – frislagsvarianterna var i princip att ge bollen till Johansson. Han sköt pricksäkert flera gånger och fick slutligen göra inte bara ett utan två mål. Framspelad av Svahn, som även han spelade riktigt bra idag! Wow kan den killen springa? Jag hörde kommentarer på läktaren om hans snabbhet och jag tänker det i princip varenda match. Hur många gånger jag än ser honom springa ifrån motståndare förundras jag ändå över hur lätt han får det att se ut.

Åter till Jim Johansson som för övrigt bara blir bättre och bättre. Idag verkade även orken finnas där hela vägen, möjligen tack vare att Dalen kunde rulla tryggt på tre femmor?

Måns Parsjö-Tegnér fortsätter spela säkert i målburen och stod för en hel del fina räddningar ikväll. Jag tycker även att försvaret backade upp bra idag och att Henrik Sjöström stack ut på ett positivt sätt!

Martin Tokos, en av mina personliga favoritspelare att se på planen. Enligt mitt tycke gör han det riktigt bra när han jagar och stressar upp motståndarna. Stod för tre assist idag om jag räknade rätt, och är egentligen för bra enligt mig för att spela i tredje femman.

Tredje femman som känns bättre än den gjort på flera säsonger. Ja alltså, den trupp Dalen mönstrade idag känns bred. Det skrivs i media om hur Dalen är duktiga på hemmaplan och överraskar, att de blandar och ger, och så vidare. En ganska enkel förklaring tror jag finns redan med beaktande av de trupper som funnits med borta, respektive hemma. Det har sällan funnits spelare nog för att rulla tre intakta kedjor under bortamatcherna. Hemma å andra sidan har det funnits spelare som kunnat kliva fram när någon inte presterat eller behövt vila.

Förhoppningsvis får laget fortsätta spela säsongen utan skador och sjukdomar nu. Känslan inför säsongen var att Dalen åtminstone tar sig till semifinal – men potentialen att gå längre än så tycker jag finns. Kalla mig optimist eller partisk, men jag tror starkt på det Dalen jag sett denna säsong!

En kort allmän kommentar om tabellen också:

Inför säsongen hade jag och min fru tippat tabellen. Jag kan ju konstatera att vi i dagsläget båda har fel. I topp-8 hade jag visserligen tippat dessa lag, men placeringarna är marginellt annorlunda än vad jag hade väntat mig. Nedanför slutspelsstrecket finns det dock lite större överraskningar. Nykomlingen Karlstad och AIK går bra, medan Sirius varit oväntat poänglösa. Det återstår dock en hel del matcher så det ska bli riktigt spännande att se hur detta slutar.

En liten lyckönskning vill jag också skicka till Granlo som jag hoppas reder ut ”bottenstriden”. Att åka ner till Sundsvall och uppleva derbykänsla mellan Dalen och Granlo är något vi uppskattar och vill göra även nästa säsong. Att se Johan Samuelsson spela är ju även något extra! Tummarna hålls för Granlo framöver!