Och kvartsfinalerna spelas mellan…

Pixbo (1) och Linköping (7)

Falun (2) och Mullsjö (8)

Storvreta (3) och Helsingborg (6)

Växjö (4) och Dalen (5)

Intressanta kvartsfinaler. Mina första reflektioner?

Pixbo valde Linköping och undvek alltså möjligheten att få ”revansch” mot Helsingborg i kvartsfinalen. Min uppfattning av Linköping är att de spelar ett fysiskt spel med duktiga storväxta backar och jag föreställer mig att en kvartsfinalomgång mot dem kan bli uttröttande. Jag hade höga förväntningar på Pixbo förra året, vilket slutade med total besvikelse vad gäller Pixbo. Å andra sidan överraskade ju Helsingborg som utnyttjade Pixbos svagheter totalt. Blir det annorlunda i år? Ja, jag tror att Pixbo vinner i slutändan, men det kommer inte bli lätt.

Falun valde Mullsjö, efter att Rasmus Enström och Alexander Galante-Carlström spelade sten sax påse mellan Helsingborg och Mullsjö tydligen. Falun har god statistik mot Mullsjö och Mullsjö har dessutom varit i en svag form på slutet. Det känns givet att Falun går vidare, men Mullsjö är bättre än vad tabellplaceringen ger sken av. Dock är Falun inte utan anledning tippade att vinna guldet i år – de har helt enkelt ett fruktansvärt bra lag.

Storvreta valde Helsingborg. Jag måste erkänna att jag är besviken, men inte förvånad. Helsingborg är ett lag som överraskar, positivt eller negativt. Vinner eller förlorar stort, det är inte ovanligt. Hur håller de ut i en kvartsfinalserie mot Storvreta? Jag tror att Storvreta vinner utan några större problem, men jag hoppas att Helsingborg kan bjuda upp till kamp och att Storvreta får svettas lite. Se upp för Alexander Rudd, Helsingborg 🙂

Växjö fick inte välja, utan blev i stället kvar med Dalen. Det kan pratas om ”den långa resan till Umeå” hur mycket som helst, men känslan är ändå att Dalen är ett lag som kan överraska och slå ut en storfavorit i slutspelet. Och den risken vill lagen undvika såklart. Eller hur, Storvreta? Jag syftar såklart på säsongen för något år sedan när Dalen slog ut Storvreta i semifinalen, efter att ha haft stora problem med att möta just Storvreta före detta. Det pratades även då om ett ”Storvreta-spöke”, men det spöket jagades bort då och lagen känns jämna numera. Nåväl, det blir inte det intressanta dramat mellan Storvreta och Dalen i kvartsfinalen, jag ska släppa besvikelsen och gå vidare.

Växjö är en tuff motståndare för Dalen. Det har inte alls gått bra i matcherna i år för Umeålaget. Dalen kunde visserligen i första matchen knappt ställa upp ett lag mot Växjö och Växjö körde över Dalen. I den andra matchen saknades centrar för Dalens del. Jonas Svahn, Marcus Berglund och Ville Turula borta. Dalen spelade med två centrar, Ketil Kronberg och vikarierande Anton Åkerlund. Resultatet? En ganska platt match där inget av lagen blixtrade till direkt.

Vad innebär detta för det stundande slutspelet? Gissningsvis har Växjö en god känsla, och det bör de nog också ha. De har hemmaplansfördel, har gjort det bra i år och har absolut goda chanser mot Dalen i kvartsfinalen. Å andra sidan är Dalen inte alls det motstånd de fått uppleva under säsongen. Med en taggad och fullständig trupp får vi nog se en helt annan typ av spel. Jag tror på tajta matcher, med fysiskt spel och snabba kontringar från båda lagen. Jag håller Dalen för vinnare i kvartsfinalen.

Måns Parsjö-Tegnér är glödhet i målet. Mattias Ljunggren är tillbaka med sitt fruktade skott och fysiska försvarsspel. Alexander Bodéns sista säsong, han kommer gå för guldet och ingen ska kunna stoppa honom med radarpartnerna Johan Eriksson och Ketil Kronberg. Jonas Svahn har bara blivit bättre och bättre ju längre säsongen gått. Under tv-matchen mot Linköping kommenterades det att han är en komplett spelare. Rätt så! De backas dessutom upp av ett helt gäng duktiga spelare som jag tror kommer visa vad Dalen går för. Kollektivet Dalen, lagmaskinen Dalen. Efter slutspelet hoppas jag att fler spelare i Dalen uppmärksammas för sin skicklighet.

Jag ska inte gå in jättemycket på tv-matchen mot Linköping, men jag summerar matchens höjdpunkter såhär:

Världens bästa boxplay-par – Jonas Svahn och Ketil Kronberg. Linköping åkte nästan på två baklängesmål i ett och samma power play! Det blev ”bara” ett mål för Dalen i boxplay. Det kunde ha blivit fler. Både Svahn och Kronberg var heta och spelade riktigt bra innebandy. Därutöver tycker jag att Patrik Suchanek gjorde det väldigt bra på backsidan och slutligen Måns Parsjö-Tegnér som var vaken och med i matchen när resten av Dalen kändes lite slarviga och sömniga, tänker närmast på början av första perioden. Utan ”muren i buren”-Måns hade det kunnat sluta riktigt, riktigt illa redan där.