I brist på ett bättre inlägg citerar jag mig själv från en kommentar på en artikel i Svenska Dagbladet: Fallande mjölkpriser tidig varningssignal
"Jag tycker denna artikeln visar på okunskapen hos våra ekonomer för vad som händer i världen. Man försöker förstå vårt ekonomiska system, flödet av varor och tjänster genom vårt samhälle, genom att titta på olika ekonomiska outputs, så som i detta fallet mjölkpriset.
Nu finns den tredje filmen i serien Money as Debt ute på youtube. Sevärd!
extrapolera
Vi människor är riktigt duktiga på att extrapolera, det vill säga se på en historisk utveckling, och sedan tänka sig hur det kommer vara i framtiden.
Denna post är inspirerad av ett blogginlägg på "Do the math", http://physics.ucsd.edu/do-the-math/2012/06/ruthless-extrapolation/ eller http://www.theoildrum.com/node/9336, som heter ruthless extrapolation, som handlar om just detta. Där förklarar dom detta med en bild:
Den visar hur lång tid det har tagit att korsa atlanten, och olika försök till att spå i framtiden genom att titta på historisk data.
Först så har vi segelfartyget Mayflower. Med denna tog det ca 1000 timmar, 2 månader, att korsa atlanten. Man sade länge då att det kommer alltid ta två månader, tills dess att ångbåten kom. Den gamla extrapoleringen av framtiden, att det alltid kommer ta två månader, blev felaktig. Med den nya fossildrivna tekniken tog det ner mot 100 timmar, 4 dagar. Man kunde då enkelt extrapolera och räkna ut att det skulle ta bara ett tiotal timmar att passera med båt, men ack så fel det var, båtar gick inte snabbare än så. Dock så kom istället ny teknik – flygplanet, vilket ändrade hastigheten på utvecklingen ännu ett steg. Denna utveckling höll i sig och peakade med Concorden, där man kunde passera på 3-4 timmar. Dock visade det sig att även denna utveckling, där man 2012 skulle kunna passera på 19 minuter, var felaktig. Idag är Concorden skrotad och en överflygning tar återigen 8 timmar.
Så var är vi på väg i framtiden? Som bilden visar så är extrapolering kan vara ett dåligt sätt att spå framtiden på. Förändring, eller till och med förändringstaktens förändrig, sker ofta exponentiellt och pågår tills dess att man slår i en gräns, ofta fysikalisk. Det är visserligen teoretiskt möjligt att korsa atlanten på en timme, med ett tåg i en tunnel med vakum, http://www.popsci.com/node/3676, men det skulle vara för dyrt.
Dyrt ja. Eller är det så att vi inte har energi till det? Om vi flippar grafen ovan, så kan man se likheterna med en peak oil-graf. Kan det då vara rimligt att anta att tiden för överfärd är begränsad av tillgänglig energi? Och var kommer vi isåfall hamna i framtiden?
I ett peak oil scenario, där energi blir alltmer begränsat till att komma från solenergi, så är det inte omöjligt att vi kommer tillbaks till segelfartyg (kanske med solceller i seglet?). Ett stort flygplan går inte att driva på solenergi på grund av den låga energidensiteten, och den energi som krävs att driva stora fartyg, alltså motsvarande kol och olja, kommer behövas till annat. Kurvan ovan kommer alltså fortsätta nedåt. Observera dock att detta är givet nuvarande utveckling av t.ex. solcellers effektivitet.
I ett annat scenario, så utvecklar vi kanske kall fusion, och får därmed en mycket billig och energität energikälla. Denna kan monteras i flygplan och båtar, eller för att driva en transatlantisk tågtunnel. Kurvan ovan kommer då alltså sluta sin färd nedåt, för att istället vända håll och fortsätta växa uppåt tills dess att en annan gräns är nådd.
Med detta exemplet vill jag visa på riskerna att extrapolera, dvs att med historisk data försöka spå in i framtiden. Ändå är det det som ekonomer håller på med. Ekonomers enda datakälla är historiska data om t.ex. priser, och man försöker med dessa säga något om framtida utveckling. Men varför begränsar man sig att enbart titta på historiska ekonomiska data, när en god förståelse av de underliggande orsakerna ofta kan ge bättre svar? Och varför låter vi sådana begränsat utbildade personer leda vårt samhälle?
Då det gäller peak oil finns ett Saudiskt talesätt som lyder:
"My father rode a camel. I drive a car. My son flies a jet-plane. His son will ride a camel."
I en marknadsekonomi så styrs marknaden, flödet av varor och tjänster, med hjälp av priset. Det är priset som avgör om köparen är villig att ge pengar i utbyte för en vara, eller om företaget är villig att producera. Det är priset som styr tillgången och efterfrågan, som i en värld där massvis med antaganden är sanna (bland annat antagandet om den rationella människan, fri och tillgänglig information, mfl.), så balanserar marknadens osynliga hand ut tillgång och efterfrågan till en jämnvikt.
En viktig grundbult för att prisinformationen ska nå markanden och därmed reglera tillgången eller efterfrågan, är att företagens marginaler är konstanta, och att prisökningar slår igenom företaget ut till marknaden. Detta är dock inte fallet. Ta en bonde t.ex. Vid ökande bränsle, utsäde, foder eller konstgödselpriser så slår dessa ökningar ofta inte igenom på kött/mjölk/osv-priset, utan tär på bondens vinstmarginal istället.De låga marginalerna innebär att få är villiga på att investera i branschen, trots att de kanske borde det på grund av underliggande orsaker som matsäkerhet osv. Detta leder till att, speciellt i kapitalintensiva branscher så som jordbruket, kan få en marginal-"squeeze", där marginalerna kläms till den punkt där många företag går i konkurs och stora investeringar, inom jordbruket ofta ärvda och redan betalda, läggs ner och säljs av. Detta leder till en av två saker:
Antningen så slutar marken att brukas, fälten växer igen, landsbygden avbefolkas och matsäkerheten urholkas.
Eller, då de spannmål/kött/osv-priser som behövs för nyinvesteringar inte är inom räckhåll, så köps marken/jordbruket/företaget upp av ett större företag med stordriftsfördekar, vilket leder till en högre koncentration av makt och pengar och ökade klyftor i samhället. (Detta leder dessutom till minskad konkurrens, som sätter marknaden ännu mer ur spel, istället för den självutjämnande balans som ekonomer ofta tror händer)
"Marginaleffekten" är alltså ännu en aspekt av ett system som uppenbarligen inte fungerar, och som leder till ökade ekonomiska och sociala klyftor och ekologisk utarmning – med andra ord minskat välstånd istället för ökat välstånd.
Innan jag börjar diskuterar ekonomi tänkte jag säga några ord om logik. Logik är ett sätt att resonera med givna inputs, så kallade premisser. Ett exempel:
Solen går upp alla mornar.
När solen går upp
Då är det morgon.
Fullständigt logiskt. Dessutom stämmer det överens med verkligheten. Detta behöver dock inte vara fallet för att det ska vara logiskt. Ett annat exempel:
Alla rosa elefanter är telefonstolpar.
Arne är en rosa elefant.
Alltså är Arne en telefonstolpe.
Logiskt korrekt förvisso, men inte vettigt överhuvudtaget. Logik och vett har inget egentligen med varandra att göra; vettigheten i logiken ligger i premisserna. För att citera mig själv:
Logikens största brist ligger i premisserna
Detsamma gäller för budgetar, som man kan se som en sorts logisk uppställning av olika inkomst och utgiftsposter. En budget kan vara i balans, och den kan vara "vettig". Ofta idag så skryter (ofta moderata politiker) med att dom har en budget i balans, men i min värld så säger det ingenting. För att visa med ett par exempel:
| Inkomster | Utgifter |
| Skatteintäkter 100 miljarder | Vård 33 miljarder |
| Skola 33 miljarder | |
| Omsorg 34 miljarder | |
| Summa: 100 | Summa: 100 |
En budget i balans! En annan budget:
| Inkomster | Utgifter |
| Skatteintäkter 100 miljarder | Lyxbilar till dom rika 33 miljarder |
| Godis till folket 33 miljarder | |
| Pruttkuddar 34 miljarder | |
| Summa: 100 | Summa: 100 |
Den här budgeten är också i balans, men den är inte vettig för det. På samma sätt som i logiken ovan, har vettighet och balans lite med varandra att göra. Har man inget bättre att säga om sin budget än att den är i balans, då kan man ju fråga sig vad för slags innehåll budgeten har. Jag tycker att det bör vara innehållet som är viktigt, inte bara att den är korrekt uppställd på balansräkningen. För att citera en tidigare socialdemokratisk partiledare:
"Ansvar är mer än att agera kamrer och balansera en budget"
Hur gör ett företag något mer effektivt? Låt oss säga att det finns i huvudsak två sätt att göra något mer effektivt: Med teknikförbättringar – och genom att externalisera kostnader. Att använda teknikförbättringar innebär att använda (nya) tekniker som använder tillgängliga resurser och energi mer effektivt, och därmed sänker kostnaderna för produktionen. Inom vården kan detta vara en ny digital röntgen istället för en analog, som ger digitala bilder direkt istället för analoga bilder på film. Inom skolan kan det vara att använda powerpoint istället för overhead, som går mycket enklare och snabbare att ändra, och kräver mindre oh-papper.
Sedan har vi externaliseringar av kostnader. Detta innebär att man flyttar kostnader från de egna räkenskaperna och budgetarna till saker som inte står med i dessa papper. Det handlar ofta om mjuka värden, så som personalens utbildningsnivå, personalens säkerhet, patienternas välmående osv. Inom sjukvården kan det handla om att anställa lägre utbildad personal, att dra in på kafferaster/kisspauser, färre blöjbyten osv. Inom skolan kan även där vara att dra in på personalens utbildning, dra in på skolbibliotek, mer lärare per klasser, kvaliteten på lektionerna, låta eleverna ha mer hemläxor osv osv. Ofta då man jobbar med människor så finns det gott om "mjuka värden" som är lätta att externalisera.
Nu då till diskussionen om privat vård, skola och omsorg. Vad är skillnaderna mellan privat och allmän vård?
Vi gör ett explicit (uttryckligt) antagande att tekniken är densamma i privat och allmän vård, skola och omsorg (detta antagandet diskuteras nedan), och givet att det bara finns de två sätten att effektivisera beskrivna ovan. Detta ger vid handen att de som driver privat vård, och plockar ut vinst ur verksamheten, gör det genom att externalisera kostnader, det gör det alltså på bekostnad av de "mjuka värden" beskrivna ovan, alltså personalens kompetens, skolbibliotek – ja vårdens och skolans kvalité i allmänhet!
Hur stämmer då antagandet ovan? I regel så har privat vård och skola investerare bakom sig, ofta med mycket pengar. Detta innebär att de har ekonomiska muskler för att investera i ny teknik, så som digitala whiteboards, bärbara datorer till alla elever osv. Dock i skolan så sker ofta detta med en baktanke, att göra investeringar och bygga upp värdet på skolan, för att sedan sälja av den för att tjäna pengar. Sen så "investerar" dessa företag sällan i "dyra utbildningar" så som fordonsprogrammet, utan håller sig ofta till billigare program. Detta ger en orättvis fördelning av kapitalet, där vissa program får mycket kapital, och andra mindre.
Om diskussionen ovan mest är inriktad på skolan, så har vi en annan diskussion i vården. Där har vi bland annat stora och dyra investeringar, så som magnetröntgen osv. Dessa är ofta dyra, och därför så ser vi mest privat vård där kostnaderna är låga och möjligheterna till externaliseringar är stora, dvs äldrevården. Där finns det god möjlighet att spara in på "mjuka värden", så som blöjbyten, personalens kompetens, nattbemannning, osv. Ofta upphandlas dessa tjänster, och i upphandlingen specifiseras vilken vård som avses, och man får ofta "förluster" i upphandlingen, dvs brister i specifikationen hur vården skall utföras, som företag sedan kan utnyttja. Resultatet blir att vinster tas ut på bekostnad av dom svaga och ofta hamnar i skatteparadis.
Är det rätt att blindt lita på markanden och att det alltid gör saker mer effektivt, eller börj man tänka till lite innan man säljer ut välfärden?
Har du någon erfarenhet av vård eller skola, privat eller allmän? Mina uppgifter ovan bygger mest på bevakningen i nyheter och media, och en liten del på historier från anställda och anhöriga i vården, men det skulle vara intressant att höra era synpunkter och upplevelser av privat eller kommunal vård.
Enligt ekonomer så ser ekonomin ut som ett kretslopp, ett hjul där varor och tjänster snurrar fram och tillbaka i en evigt snurrande maskin. Hushållen förser företagen med arbetskraft, och får lön i utbyte, en lön som de ger till företagen, och får varor och tjänster tillbaka.
I detta kretsloppet är det människan som är drivkraften och motorn. Människans konsumptionsvilja är oändligt, och hjulet kan med olika ekonomiska styrmedel fås att snurra allt snabbare, och skapa mer tillväxt i en oändligt ökande takt.
Detta skrivs också som en formel:
Q=F(a,b,c,…)
Där Q är ekonomisk output i form av varor och tjänster, vilket är en funktion av olika produktionsfaktorer a,b,c,…. dvs arbete och kapital.
Sedan finns det en annan världsbild, en som kräver grundläggande kunskaper i naturvetenskap, något som ekonomer helt saknar. I formelform ser den ut ungefär såhär:
q + w = F(N, K, L; r, e)
Där är q ett flöde av varor, och w är ett flöde av avfall, N är ekosystemtjänster, K är kapital, L är arbete (labor), r är naturresurser, och e är flöden av energi. I bildform så kan den liknas såhär:
Denna är i princip ett rakt flöde istället för ett cirkulärt, där vi tar högvärdiga naturresurser och trycker igenom dom genom det ekonomiska systemet, och ut på andra sidan kommer lågvärdigt och utspritt avfall (enligt termodynamikens andra huvudsats). Skillnaden mot det ovanstående "kretsloppet", är att ökad tillväxt kräver ökade flöden av naturresurser genom systemet, och på en begränsad planet så är det inte möjligt med oändligt tillväxt. Dessutom så är motorn i denna modell inte människor, utan energi. Ökad tillgänglig energi innebär ökade möjligheter för matproduktion och annan produktion, vilket ger ett ökande antal människor med högre materiell standard. Utan denna ökning i energi så kan dock inte hjulen fortsätta snurra allt snabbare. Jämför man kurvorna för oljeproduktionen i världen med tillväxten i ekonomin och jordens innevånarantal, så ser dom överaskande lika ut, förvånande? En minskning i energitillgången kommer också minska den ekonomiska aktiviteten, och jämför man med peak-oil som skedde för några år sedan, och den ekonomiska krisen så sammanfaller även dessa. Är även detta förvånande? För att citera artikeln nedan: "Sedan dess [2006] har [olje] användningen i OECD-länderna minskat med 15 procent". Och hur har ekonomin utvecklats sedan dess i dessa länder?
Mer läsning:
http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3498574.ece
Boken "Ecological economics" av herman daly (varifrån jag fått formlerna, rekomenderas starkt)
Flygplan kraschar ibland. Inte särskilt ofta, men det händer, med oftast ganska tråkiga följder. Därför försöker man minska risken att detta händer med olika metoder. En del vill ha ner risken till 0, men att tro att det går är bara okunnigt. De riskkällor som finns är lägesenerggi, kinetisk energi och kemisk energi i bränslet. Det enda sättet att nå 0% risk är om planet står stilla, på marken, utan bränsle. Men då kan man ju inte flyga, eller hur?
På samma sätt finns det de som resonerar mellan kopplingen mellan ekonomin och miljöpåverkan. Vissa vill tro att det går art drikoppla dessa två, men det är lika lönlöst som att frikoppla flygning från risk. Miljöpåverkan upppstår av all produktion och användning av varor och tjänster – gör man något påverkas miljön. Antag vidare att man skulle luckas med 100% frikoppling, vad har man då? En pengasnurra som snurrar på utan att det sker någon påverkan på något överhuvudtaget, och vad vore syftet med det? Att frikoppla ekonomisk aktivitet från miljöpåverkan är som att frikoppla flygning från risk – ett lönlöst spel för gallerierna, om det ens går. Glöm inte detta nästa gång du läser om frikoppling!
"Men, jag förstår inte riktigt kopplingen mellan ekonomisk aktivitet och miljöpåverkan." Jag föklarar:
Som bilderna ovan visar så ger "ekonomiska processer" avfall av olika slag, alltså miljöpåverkan. (Även om den inte för t.ex. en enskild människa inte är stor, men har man 7 miljarder så får man snabbt icke försumbar miljöpåverkan. Miljön har en förmåga att absorbera viss miljöpåverkan, men inte hur mycket som helst, men mer om detta senare)
Vad gäller vid odling och andra uttag av natturresurser då? Vid första ögonkastet så kan t.ex. ett odlat fält se ut att bara ge och ge, att man kan plocka ut råvaror i en evigt flödande ström. Detta stämmer dock inte.
Som bilden visar, så krävs en hel del inputs för att odlingen ska fungera. En naturlig miljö fungerar såklart av sig själv, men ofta då med ett begränsat utflöde. I moderna jordbruk så stoppas det in väldigt mycket både konstgödsel och bränsle till traktorerna, då de naturliga flödena inte räcker till. Miljöpåverkan från detta blir förutom landanvändningen, en utarmning av näringsämnen och minderaler ur jordarna, samt indirekt genom produktion av bränslen och konstgödsel.
Ekonomisk aktivitet kan alltså ses som ett flöde av energi och materia genom en "ekonomisk enhet", alltså en maskin, fabrik, människa, odling osv. Det går inte att skapa en "ekonomisk enhet" som bara producerar "nytta" utan annan miljöpåverkan såsom avfall eller andra utsläpp, något som bevisas av termodynamikens andra huvudsats (den säger i stort sett att man alltid får ett spill, att ingen process kan ge 100%).
Enda sättet att inte få någon miljöpåverkan är att inte ha något flöde, alltså ingen ekonomisk aktivitet. Man kan alltså inte frikoppla ekonomisk aktivitet från miljöpåverkan.
Som ni kanske märkt har bloggandet legat lite på is på sistone. Återkommer förhoppningsvis snart, kanske med några inlägg om det fantastiska ämnet ekologisk ekonomi. Bjuder på en bra film sålänge
Jag såg en debatt på tv imorse, där dom pratade om utvecklingen sedan efterkrigstiden. Deras tankar var i stil med: Det är våra politiska ideer som skapat välfärden under efterkrigstiden. Dom hävdade alltså att dom enbart med ideer skapat välfärd, att socioekonomiska/politiska ideer är det viktigaste, att ideer och initiativ är det enda som behövs för att skapa en välfärdsstat.
Tala om att vara ute och cyckla
För vad har hänt under efterkrigstiden? Jo vi har med hjälp av billig energi från olja, vattenkraft och senare kärnkraft kunnat öka genomströmmningen av energi – vi har med våra gruvor och skogar pumpat ut ohyggliga mängder material som snurrar genom vårt ekonomiska system. Detta är den största bidragande orsaken till att vårt välstånd ökade. De politiska och socioekonmiska tankarna, ideerna och systemen ligger bara ovanpå och skvalpar, dom ligger där ovan och reglerar litegrann.
Många som tänker som de i debatten ovan- och det är alldeles för många- tar alldeles för mycket för givet. Dom har sett att vi alltid, under deras livstid och kanske tillochmed under deras föräldrars livstid har haft ett ökande energi och materialflöde i vårt samhälle- utan att riktigt fundera på varifrån det kommer. Detta är oerhört naivt och och okunnigt. För har man ökande energi och materialflöden i ett samhälle är det lätt att få till välfärd, man kan nästan tillämpa vilken sorts ideer som helst. Och tvärtom, har man inget eller ett minskande energi och materialflöde i ett samhälle så är det mycket svårare.
Ingen energi – ingen välfärd, hur bra ideer man än har.
När ska vi sluta ta detta för givet? Ett bra ställe att börja på att jobba med dessa frågor är i skolan. För mig är det ett mysterium att vi inte har "hållbar utveckling" på schemat i grundskolan, att man inte får lära sig om energi och materialflöden och dess påverkan och inverkan på våra ekosystem och vårt ekonomiska system. Lika så på ekonomutbildningarna på högskolan bör man införa lite hållbar utveckling och ekologi eller industriell ekologi på schemat, särskilt som våra ekonomer ofta blir våra makthavare och beslutsfattare. Vi lever inte frånkopplat från vår planet, vi kan inte uppföra oss hur vi vill utan att ta konsekvenserna för vad vi gör, vi kan inte tro att ekonomisk tillväxt ska vara frånkopplat från miljökonsekvenser, vi kan inte bara öka energi och materialflöden genom vårt samhälle utan att tro att det kommer få konsekvenser, vi kan inte bara hoppas på att naturens känsliga ekosystem pallar med allt vi gör.
Vi är en del av det globala ekosystemet och det är dags att vi börjar agera så också.
Vad är det här då?
En blogg där jag försöker förklara och analysera olika risker som vi står inför, främst inom energi och ekonomi-området.
Vem är du då?
Jag är en Civiliingenjörsstudent från Umeå som till hösten börjar Masterprogrammet i teknik och hållbar utveckling på KTH. Jag har ett stort intresse för de händelser vi nu ser i vår omvärld, med dyrare energi, mindre matproduktion, ökande skuldberg, osv. Jag tänkte här titta på vilka följder detta har, både globalt men även lokalt.
Att ekonomer gör så här är inte så konstigt, de är ofta helt okunnig om energi och massaflöden, om de biogeokemiska cykler som vår värld består av, så har man ingen annan möjlighet att titta på de siffror som produceras av systemet.
Vore det inte bättre att titta på flödena av energi och materia (varor) genom samhället, och på så vis försöka förstå hur systemet fungerar? Att angripa problemet från ett mer fysikaliskt perspektiv hellre än ett ekonomiskt? Att åtminstone ge en kurs i dessa ämnen i ekonomutbildningarna?
Jag tror att det är en mycket svårt, då många av de nuvarande teorierna inte tål att synas i sömmarna ordentligt, något som blir tydligt om man läser Ecological Economics av Herman Daily, till exempel.
Nä skärpning! Att man försöker förstå konjunkturen utifrån mjölkpriset är ett skämt, och att man står ut med denna okunskap är för mig obegripligt!"