En dikt min mor kunde utantill

Min mor kom till mig idag, hade den lilla linnean i sin hand och sa.

Linnea bor i skogen

bland mossa barr och ris

och hon är fin och vacker

på obeskrivligt vis

           ¤

Hur törs den lilla vara

i ensamheten så

Finns någon där som vaktar

de mjuka vidjor små

          ¤

Ja där finns furens armar

med gullrött pansar nog

som akta att ej solstyng

den späda når i skog

         ¤

Och det vet nog Linnea

det kan jag säga visst

ty när i junidagar

hon höjer kvist vid kvist

         ¤

Så bär de i toppen

små klockor fagra två

helt röda allra innerst

helt bleka utanpå

         ¤

Det är med dem den lilla

törs tacka helt försagt

de jättestora träden

som hållit troget vakt

         ¤

Åt furen nog hon ämnar

en klocka av de två

den andra det är granens

men doften kan du få

 

Så vacker min mor var i diktens minut, hon lade dess blommor på bordet och gick ut. Min älskade mor så vacker och snäll hon är, hon ville nog visa dess enkla ting en dikt till kärleken. Jag följde efter gav henne en kram, och tacka för dikten fast tårarna rann. Hon skratta och sa. – Jag tror det var carl von line` som dikten skrev, men säker är jag inte.

5 kommentarer

  1. Annevi Linder

    Svar till Kristina Hansson (2009-07-23 15:53)
    Tack Kicki för kommentaren

    Å jag dit, till Wikipedia för att läsa om denna pastill, men vad jag undrar som flundran är. Hur kan de kalla denna blomma för ris, den luktar ju gott och är inte ful på något vis? Den som gav henne namnen har han inte missuppfattat saken, den är ju vackrare än många andra arter. Nä jag tycker att istället för ris kan de väl skriva skir skogsblomma, för blomman är det skiraste och vackraste jag har sett i omfång och den hjälpte även folk med gikt och ledvärk. Jag kan tro ni är stolt över blomman.
    Tack Kicki det var roligt det här, och att du gav mig inspiration att läsa om blomman som Carl von Linne hade så kär.

  2. Karl-Erik Andersson

    Hejsan Annevi !

    visst är det fint med lite finstämnd posi. Sitter och grubblar på en vers om Linnea här

    Kommer inte ihåg riktigt. Linnea stod på en stig och viskad ”glöm ej mig” hur var det mera.
    Kommer du ihåg kanske

    Kalle !

  3. Gertrud

    Så fin dikt. Tack för den! Jag hittade författaren A.T. GELLERSTEDT
    Mitt barnbarn heter Linnea. Jag tar den med till hennes namngivning

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>