Flickan med solen och månen i sitt hår.

Jag fick besök idag av en tjej som bor bortom klippornas vidsträckta fjäll. Hon kom med långa utdragna steg på den upptrampade stigen.

Du behöver den här när vintern kommer, sa hon med ett leende och sträckte fram en fjäderhatt som hon hade framför sig, och så tänkte jag du skulle få ta mina rosa vantar, du skall hålla dina händer varma.

Men behöver du inte de själv frågade jag? Nej, nej, jag har kläder så det räcker sa hon sådär med en liten ryckning på axlarna. Då bjuder jag på en kopp kaffe istället, vill du ha? Vi talade med varandra bra länge och vi upptäckte att politik var ett ämne som vi gilla båda två, och timmarna bara flög fram medan vi pladdrade på.

Så sant, så sant fortsatte hon, du förstår jag tror vi är i ett skeende där introduktionen av inflationen stärker städer i Södra Sverige, men istället lämnar tomma börsar i de Svenska Lappmarkerna. Samlade märkta miljarder pytsas visserligen ut, men enbart för att stäva oron i de Svenska skogarna, och det lockar ju till sig fler av väljarna. Ett taktiskt beslut! Men ack så splittrad de är i den gemensamma politiska propagandan.

Ja! Vi pratade lite om ditt som datt och även om min nya huvudbonad, vi skrattade så gott, och hon tyckte den liknade Sven – Erik Österbergs hatt. Ni vet han som är Landshövding i Norrbottens län.

Men har han hatt frågade jag? Javisst! Svarade hon och reste på sig, tackade för kaffet och gick sin väg.

I min och hundarnas undran så tänkte vi. Vem egentligen var det där? Förresten vilka moderniteter det finnes efter vägen där jag går. Först månen med ring i örat och nu de roliga smycken som satt i hennes hår. Såg ni månen och solen! Vad de smyckena skall stå för? Men det visar sig nog allt längre fram, nu skall jag bygga mig en samisk kåta hade jag tänkt, och hur det skall gå till vet inte jag men jag kan ju alltid försöka. Tjao! (Jag tror det betyder hej eller hejdå på Italienska.)

@aja