Var själv på plats och upplevde demonstrationen i lördags på Rådhustorget mot kriget som pågår i och kring Gaza. Förstår den förtvivlan som finns hos många människor över det som nu händer i Mellanöstern. Den måste också få uttryckas som t ex i lördags genom en demonstration.

Stämningen var dock emellanåt väldigt hotfull. Ur högtalarna strömmade en sång om att bl. a. "krossa sionismen" och "vi skickar raketer på våra fiender" etc. Inte verkade det för mig finnas utrymme för några fredssamtal.

Ett flertal politiker fanns närvarande. Marie-Louise Rönnmark, socialdemokrat och kommunfullmäktiges ordförande, Alireza Mosahafi, miljöpartiets gruppledare i Umeå, Jan Hägglund från rättvisepartiet, Lasse Jakobsson från vänsterpartiet m.fl.

Dessa personer talade väldigt lite om anledningen till det som nu händer på Gaza. De mer gav bränsle till den ensidiga bilden av kriget.

Att Israel någon gång måste agera mot Hamas dagliga raketattacker kan ju inte vara någon överraskning för någon.

Palestiniernas indirekta hjälp till Hamas att kunna skjuta raketer på Israel, att kunna få in vapen till Gaza från framförallt Iran, att "gömma" Hamassoldater bland civila etc. hörde jag ingen tala om.

Frågan är, vilket ansvar har palestinierna själva för vad som nu händer i Gaza? Hur agerar palestinierna i Sverige för att avväpna Hamas för att därigenom vara delaktig i fredsarbetet?

Marie-Louise Rönnmark borde berätta varför hon ställer upp i en demonstration som uttryckligen har som ett mål att krossa Israels rätt till ett eget land (krossa sionismen innebär i praktiken det)?

På riksplanet förbluffas jag över är att genom alla år har de makthavare som sysslar med utrikespolitik känt till vad Hamas har haft i sinnet. Frågan är varför man har tigit ända tills nu?

Det som händer just nu i Gaza är outhärdligt. Det är smärtsamt för alla människor som drabbas av krigsmaskineriets omänsklighet.

Alla människor har ett unikt och okränkbart värde, oberoende av var hon eller han befinner sig geografiskt. Oberoende av om man är israel, palestinier eller något annat.

Det som krävs är en permanent vapenvila. Den borde makthavare ha engagerat sig i för sedan länge, sedan många år.

Men de makthavare som har haft makt och möjlighet att påverka har suttit passiva och tittat på. Självklart förändras ingenting genom att påpeka detta, men man kan ju hopas att läxan någon gång lärs och att tidiga varningstecken tas på största tänkbara allvar.

Beträffande Gaza- konflikten så har dessa tecken odiskutabelt funnits, men häpnadsväckande nog i alldeles för stor omfattning nonchalerats.

Jag kommer att varje fredag leverera veckans toppen och botten. Jag hyllar och dissar. Det kan vara personer eller företeelser.

TOPPEN: Guldkort till äldre

Förslaget om ett Guldkort för multisjuka äldre personer. Guldkortet innebär bland annat att den äldre får tillgång till ett äldreteam med läkare, sjuksköterska och hemtjänst (där även en äldrelots ska ingå som ska erbjuda ett samordnande stöd och se till att konstaterade problem för den äldre ska mötas av relevanta åtgärder).

Äldre med Guldkort ska inte heller behöva vänta på akutmottagningar – en egen ingång till sjukhus ska finnas.

BOTTEN: Sören Wibe

Sören Wibe jobbar hårt på den geografiska dimensionen in i stundande EU-val. Han har analyserat fram att enbart han finns på valbar plats från Norrland bland alla partiers kandidater.

Men EU valet handlar inte om geografi utan om värderingar och politik. Det handlar om vem som på bästa sätt kan ta tillvara våra intressen och kunna utforma hur politiken i EU parlamentet ska se ut.

Junilistan med Wibe i spetsen försöker surfa in i EU-parlamentet på vissa väljares missnöjesvåg. Att dom i praktiken inte får något uträttat i parlamentet bryr sig få om.

Sverige behöver använda alla sina 18 platser till konstruktivt arbete för Sverige i EU. Varför försvaga Sveriges delegation med personer som inte vill se ett EU?

Inte skickar man in en som enbart vill boxas på en fotbollsplan?

När det rödgröna samarbetet fick sitt namn, började socialdemokraterna att fumla med att registrera internetdomäner.

I karaktäristisk obeslutsam anda lyckades de till slut registrera internetdomänerna rodgronallians.se och rodgronallians.nu.

Vad man inte tänkte på var att svenska internetdomäner också kan registreras med svenska tecken. Det utnyttjades omedelbart av någon.

Snabbt registrerade någon annan rödgrönallians.se.

Gå in på rödgrönallians.se och titta själv. Denna "någon" kan nog mycket väl vara Lars Ohly som vill ha domänen för eget bruk.

Jag känner mig alltid lika svårstartad efter en ledighet. Brukar ta ett par dagar innan den mentala delen av min kropp svarar. Börjar nu känna arbetslusten ta fart igen.

* Junilistan och Wibe
Så var det dags för Sören Wibe att föra in den geografiska dimensionen in i stundande EU-val. Han har analyserat fram att enbart han finns på valbar plats från Norrland bland alla partiers kandidater.

Jag som trodde att de som kommer att representera Sverige i parlamentet gör det utifrån hela Sverige och inte bara en del av.

Vad säger de övriga inom Junilistan? Deras toppnamn säger ju att han bara ska representera Norrland om han kommer in.

Den andra viktiga frågan är vilka man röstar fram och om de får något inflytande i EU-parlamentet?

Alla som är insatta i den reella politikens villkor vet att man måste in i någon gruppering med maktinflytande för att nå framgång. Den grupp som nuvarande Junilistan tillhör i parlamentet har ett oerhört litet inflytande. I parlamentet är det tre grupperingar som styr. Den största är EPP, den kristdemokratiska och konservativa gruppen. Därefter kommer socialdemokraterna och sedan den liberala gruppen.

Att Wibe dessutom företräder en negativ syn på EU gör ju inte saken bättre.

Vem i Umeå kommunfullmäktige sätter någon tilltro till en politiker som vill ut ur kommunfullmäktige? Vem samarbetar med en sådan? Vem lyssnar till dens åsikter som har som mål att upplösa den gruppering som han just kommit in i?

Dags för Wibe och Junilistan att dra ned rullgardinen och bilda en egen grupp för inbördes beundran här hemma i Sverige. Där kan man sedan sitta och kasta tärning om vem som först ska få åka hem.

Får börja med att önska alla en god fortsättning på det nya året. Är själv i Hemavan och har det härligt i kylan (-30 i natt).

Äldrelots och Guldkort till äldre med stora behov föreslås nu av partiets utvecklingsgrupp inom äldrepolitiken.

Vård och omsorg om äldre personer med flera och stora behov behöver utvecklas. Deras behov kan snabbt förändras och de får i dag ofta inte tillgång till det stöd de behöver.

Att garantera tryggheten för dem som har de allra mest sammansatta behoven är den stora utmaningen för äldreomsorgen.

Utvecklingsgruppen föreslår att äldre personer erbjuds en särskild Äldrelots som fungerar både som stöd och lots för den enskilde och dennes anhöriga.

Äldrelotsen ska erbjudas till personer 65 år eller äldre som har hemtjänst flera gånger per dag och kan antas ha behov av omfattande insatser från flera håll.

Äldrelotsen ska vara ett personligt stöd för den äldre. Lotsen ska erbjuda ett samordnande stöd och se till att konstaterade problem för den äldre ska mötas av relevanta åtgärder samt att planerade insatser ska genomföras och dokumenteras.

Äldrelotsen ska erbjuda praktisk hjälp, exempelvis hemsändning av hjälpmedel med förtur eller ledsagning till bokade undersökningar och andra vårdkontakter.

Äldrelotsen ska vara en biståndsbedömd insats. På så sätt avgränsas en personkrets av behövande äldre som kommer i fråga för Äldrelotsen.

Äldrelotsen bör också kombineras med ett Guldkort för multisjuka äldre personer. Guldkortet innebär bland annat att den äldre får tillgång till ett Äldreteam med läkare, sjuksköterska och hemtjänst (där även Äldrelotsen ingår).

Hembesök görs för teamets patienter och omsorgstagare. Äldre med Guldkort ska inte behöva vänta på akutmottagningar – en egen ingång till sjukhus ska finnas.

Utvecklingsgruppen föreslår att minst 350 miljoner kronor avsätts per år under en treårsperiod. Det krävs ett större resurstillskott under flera år. Statliga resurstillskott och eventuellt också bidrag från kommuner och landsting ska täcka verksamhet i landets alla kommuner och kommundelar.