Jobbskatteavdraget och hur det fungerar

Tabellen från finansplanen BP09

En del frågor har kommit angående jobbskatteavdraget på min blogg. Jag tänkte försöka besvara dessa med två olika inlägg .

Denna handlar om jobbskatteavdragets effekter i olika inkomstslag. Hur mycket mer disponerar ett vårdbiträde idag (eller annan med samma inkomst) som tjänar 19 000 kronor efter jobbskatteavdragets införande?

Svaret finns i tabellen. 1 102 kronor vilket skulle motsvara en löneförhöjning på ca 8,3 % (1 574 kr) med en marginalskatt på 30 %.

Tjänar man 24 000 kronor får man behålla 1 362 kronor mer idag än tidigare. Det skulle motsvara en löneförhöjning på ca 8,1 % (1 946 kr) med en marginalskatt på 30 %.

Observera att löneförhöjningarna sedan 2007, når inte upp till dessa nivåer som jobbskatteavdraget innebär i förstärkningar av hushållens disponibla medel.

Efter en del andra justeringar (a-kassa etc. se tabellen) är slutresultatet utan tvivel ett rejält lyft för den enskilde och för hushållen.

Kom också ihåg att jobbskatteavdragets konstruktion inte påverkar skattebasen för kommunerna. En del bloggare försöker sig på den valsen.

Lägg därtill de löneförhöjningar som skett under 2007 och 2008 samt nu 2009. Den reala förstärkningen av hushållens kassor ökar markant eftersom inflationen och räntor nu rasar ned till mycket låga nivåer.

Återkommer med de förändrade marginalskatteeffekterna.