Handskens storlek rymmer mer än den spelande stenkulan i stugan.
Att sträva efter den rätta handsken är svårt, både för stora som för små. Endera är den för liten eller också är den för stor, bygger på tjocka sömmar av sorg, ömsom ångest glädje och tro. Vi är människor trots allt, med en handske som är klistrad och bunden till livskampens kedja.
Handskens storlek bär även med sig egoism inte minst i vårt kulspel i stugan, kan tänkas är en liten del i vad som händer i världen, men ack så träffande på gott och ont om vi ska se det så. En svår vågskål att stå på, med livskedjan i hand, tungt och hårt är livet men också med guldig länk som ibland är ristat och inskrivet.
Senaste kommentarerna