I kväll i diktens tiderum (Göbben min)

GÖBBEN MIN

Ja titt mä i spegeln å si mä själv
int är´ä na mycke ja si i kväll
Min näsa ä lit´n å smal
Min mun ba ett streck hä val
Å öra sä skrumpen å flat
hä si ut som två russin på fat
Men va skull hä spela för röll
att ja si ut som ett tröll

¤

Te göbben ja säg nå ä jag väl ändå fin
hä syn som han ska böre å grin
Ä ja sä fin sä du tåren i öga få
då vänn han sä öm å ut han gå
Tibaks han köm ve en ros i hann
Jag älsk däg han säg å historia ä sann