JULSAGAN

 

Tomtens små fötter

syns vid juletid

Han får ej vara trötter

Han har ju inte tid

¤

Hans lykta lyser vackert

den guppar upp och ned

Den skimmrar där vid backen

och luvan följer med

¤

Tomten trippar lätt på tå

över åkrar och ängar

Lyktans ljus för barnen små

och juleljus han lämnar

¤

Men de barn som inget får

han stannar vid den stugan

Han blir så sorgen då

tar av sig den röda luvan

¤

Tårar trillar på hans kind

De barnen får ej glömmas

Han vänder luvan ut och in

och finner där i gömman

¤

Röda hjärtan guldiga blad

han skickar genom skorsten in

Tomten släpper par om par

och barnen plockar var sin

¤

Nu står glädjen högt i tak

när bladen singlar ned

Rummet blir till guldgemak

för fattig barn utan sked

¤

Tomten ser dess glädjetjut

han torkar då sin tår

Blåser varsamt lycktan ut

försiktigt bort han går

¤

Tomtens små små fötter

jag ser vid juletid

Han ger mig tankenötter

om barnens julefrid

¤

Tänk om sagan vore sann

av blad en gulpeng blev

och barnen fick den i sin hand

Det vore inte fel

 

                             

                                             @Annevi