Juletid

Tänk om sagan vore sann, nu i juletidens vita snötäckta land.

JULSAGA
Tomtens små fötter
syns vid juletid
Han får ej vara trötter
han har som inte tid
¤
Hans lykta lyser vackert
den guppar upp och ned
Den skimrar där vid backen
och luvan följer med
¤
Tomten trippar lätt på tå
över åkrar och vita nejder
Lyktan lyser för barnen små
de sitter i andakt väntar vid hemmen
¤
Men barn som inga klappar kan få
han stannar till vid den stugan
Han blir så sorgsen då
tar av sig sin julröda tomteluva
¤
Tårar trillar på hans röda kind
de barnen skall ej glömmas
Han vänder luvan ut och in
och finner där i gömman
¤
Röda hjärtan av guldiga blad
han skickar genom skorsten in
Tomten släpper par om par
och barnen plockar var sin
¤
Där står nu glädjen högt i tak
när bladen singlar ned
Rummet blir till guldgemak
för fattigt barn utan sked
¤
Tomten ser dess glädjetjut
han torkar då sin tår
Blåser varsamt lyktan ut
och försiktigt bort han går
¤
Tomtens små små fötter
jag ser vid juletid
Han ger mig tankenötter
om barnens julefrid
¤
Tänk om sagan vore sann
av blad en guldpeng blev
och barnen fick den i sin hand
Det vore inte fel