men om högern tror att kampen för ett välfärdssamhälle för alla är över, så misstar den sig grovt. Partiledare kommer och går men idéer och ideal består. Högersidan kommer alltid att motsätta sig ett samhälle med solidaritet, empati och välfärd. Sin natur trogen kommer högern alltid hävda den starkes rätt över den svage men vår sida kommer aldrig att vika ifrån de ideal vi är trogna.
Etikett: solidaritet
Kant är oerhört aktuell än idag!
"Höstens skandaler på offentlighetens marknader har skakat om i folkhemmet. Att tågen står stilla på spåren väcker irritation och vrede. Att skolresultaten sjunker skapar bekymrad debatt. Men när värnlösa äldre far illa, då är måttet rågat. Frågan om plikt och moral känns plötsligt svidande aktuell. Vi lever i en tid när idén om egenintresset som mänsklig drivkraft har en all time high.
Vart vi… än vänder oss möts vi av idén att människor drivs av egenintresse – och bara egenintresse. Och politiken formas därefter. Vinstintresse och egennytta är samhällets viktigaste drivkrafter, enligt marknadsfilosofin. De måste ges spelrum. Alla ska ha full frihet att maximera sin materiella egennytta, som företagare och konsumenter. Mindre ofta talas det om hur idén om egenintresset begränsar frihet och handlingsutrymme. För om alla drivs av egenintresse, då kan ju ingen lita på någon. Och om ingen kan lita på någon, då krävs ständig styrning och kontroll. Där har vi hamnat i Sverige i dag."
Lena Sommestad, utdrag ur Politisk ledare, Aftonbladet 2012-01-09
Kommentarer från alliansröstare?
Kant menade att vi alltså, i motsats till vad högern tror, faktiskt har mer än egenintresse för ögonen när vi gör saker. Han förnekade inte existensen av egennytta men menade att det också finns begrepp som moral och etik som vi förhåller oss till.
Accepterar man att det finns mer än egennytta som styr oss så följer också att det samhälle man bygger upp måste utvecklas därefter, med solidaritet, medkänsla, välfärd och ansvar för våra svagaste. Denna samhällstyp har och kommer högern (alliansen) aldrig att acceptera. Nej, man fortsätter göra som Reinfeldt föreslog i sin bok Det sovande folket: man säger en sak och gör precis tvärtemot.
Tärande!
Den ekonomiska krisen talas det ständigt om, och hur länderna i Europa nu måste spara hårt för att mildra effekterna av den. Vi ser hur de ekonomiska inskränkningarna drabbar de sämst ställda i samhället och lika tydligt är det också att det är via dessa utsatta som borgerligheten vill återställa status quo för banker och kapitalister i det ekonomiska systemet.
Inser inte högern (nej det gör den inte men jag skriver ändå) att det i längden aldrig kommer att hålla att göra fler och fler till andra klassens medborgare? Till slut, någonstans, efter tillräckligt mycket uppoffringar från de svagaste, så kommer en reaktion.
Hur tänker sig högern att vi återigen ska kunna ha ett välfärdssamhälle? Är åtstramningarna mot de svagaste åtgärder som syftar till att få välfärdsskutan på rätt köl? Svaret är mycket enkelt: högern siktar inte alls dithän. Man har en lika enkel som fruktansvärd agenda (även om den inte uttalas öppet): alla som kan jobba har ett existensberättigande. Alla andra är tärande och bör gå under.
Har högern denna agenda för att man är ond och vill människor illa? Svaret är att högern räknar allt i pengar, och människor värderas således endast utifrån sin produktivitet i kapitalismen. I detta system av kapital, maskiner och kugghjul finns inte plats för människor som "kostar".
Är detta ondska? Det beror på hur ondska definieras (den diskussionen kan vi ta i något annat forum). En tydlig avsaknad av grundläggande empati och medmänsklighet är hursomhelst betecknande för det kapitalistiska systemet, där profit går före behov och människovärde.
Avslutningsvis, jag läser just nu en bok om näradödenupplevelser där författaren påstår sig ha kommit till andra sidan och fått insikten att kärlek människor emellan är meningen med livet. Det må vara hur det vill med den saken, alla blir saliga på sin respektive tro, men tillbaka i jordelivet så har i alla fall jag svårt att tolka in någon kärlek i de sätt på vilka våra svagaste behandlas.
Gott Nytt År! En symbolisk skål för nyval under 2012!
Regeringen låtsas förstående
men gentemot big-business, som riskkapitalbolagen representerar, har man inte förändrats alls.
http://www.aftonbladet.se/debatt/article13955000.ab
"Regeringen låtsas prata med oroliga och upprörda medborgare, men talar i själva verket till de mäktiga ekonomiska intressen som fått smak på den lönsamma svenska välfärdssektorn. Och beskedet till dem kan sammanfattas ungefär så här: "Ni behöver inte vara oroliga. Vi måste förstås reagera på skandalerna, men kommer inte att dra undan marknaden för er. Ni får bara hitta på något annat sätt att säkra upp vinsterna än de ni använt hittills." (Och det kommer de att göra. Uppfinningsrikedomen är oändlig i den här sortens business.)" – Josefin Brink, i citat från den länkade artikeln ovan.
Privata företag fixar allt..
Åtminstone kan man ju som privat vinstdrivande företag i vinstens namn försöka hävda det. Men det företag i Umeå som skulle förse äldre vårdtagare med mat och såg till att de fick fem potatisar samt en liten köttbit får mig att tro annorlunda.
Privata skolor som inte kan leva upp till skolinspektionens krav är ett annat exempel.
Vinstdrift duger för aktiebolag som säljer tv-apparater, datorer eller mobiltelefoner. Men när det handlar om viktiga saker som skola eller vård så är det uppenbart att privata vinstdrivande intressen inte fixar den berömda biffen.
Dessutom, för att få ihop till den berömda vinsten så drar privata vinstdrivande företag åt snaran kring anställda som tvingas jobba hårt för väldigt dåliga villkor.
Uppfriskande är att demonstrationer mot kapitalismen sker och detta runt om i världen. T.o.m. några folkpartister inser att en extrem kapitalism inte fixar biffen, något alla andra (kanske inte på högerkanten) redan förstått. De som drar fördel av kapitalismen drar självklart fram de vanliga skällsorden kommunist och andra epitet i förhoppningen att man ska sluta vara kritisk.
Privata vinstdrivande företag ska hålla tassarna borta från vård och skola! (Sen ska sägas att jag inte vill att anställda i privat sektor som säljer media i exemplen ovan, ska ha dåliga villkor). Jag tror inte att kapitalismen skapar välstånd..annat än för några få i världen. Behov framför profit är min melodi. Att ställa kravet att arbetare i privata vinstdrivande företag ska slava för låg lön med svält som alternativ är en typiskt kapitalistisk lösning i vilken kapitalisterna lurar sig själva att tro att de agerar på ett bra sätt.
Kapitalistiska arbetsgivare, ni är förstås nöjda?
Arbetslinjen, analyserad på ett djupare plan..
Högerpolitiker pratar gärna om hur viktigt det är med arbetslinjen. Alla ska jobba sägs det. Jag vill här diskutera frågan på ett djupare plan. De som jobbar får skattelättnader och den som blir sjuk eller arbetslös riskerar att hamna på gatan för att man antingen inte får a-kassa i tid eller blir utförsäkrad.
Hela det systemet säger mig något, nämligen att människans värde i alliansens värdegrundssystem bedöms utifrån arbetsförmåga, inget annat. Kan man jobba så är man alltså en första klassens medborgare och kan man inte det så får man leva på högst tvivelaktig nåder. Det säger alltså något om den samhällsvision alliansen har och den människosyn man har där enbart den som genererar pengar är något att ha. I längden vill alliansen att de svaga ska försvinna, därför att man anser att det blir billigare så. Man säger det förstås inte rent ut men det går att utläsa med tanke på hur respektive kategori behandlas.
Ovanstående är alliansens vision av ett "väl fungerande" samhälle. Men jag ifrågasätter detta starkt. Vad får vi för en värld där människovärdet mäts enbart utifrån arbetsförmåga? Är frasen, som ingår i FN-stadgarna, att alla människor har lika värde, enbart en tom fras? För om vi menar vad vi säger med allas lika värde, så tar vi banne mig också hand om de som INTE kan jobba. Om inget annat så för att vi själva kan hamna där.
I grund och botten handlar det om att välja. Vilket samhälle vill vi ha? Ska vi enbart värdera människor efter arbetsförmåga, eller bör vi lägga variablerna humanism och sant människovärde till ekvationen? Fundera på det. För det ÄR faktiskt så enkelt.
P.S. Ja, självklart inser jag att ett välfärdssamhälle grundas på att så många som möjligt jobbar. MEN och detta är ett stort men, det kommer ALLTID att finnas sjuka människor. Tänk på det! Återigen, det handlar om ett val där vi måste bestämma oss för vilken typ av samhälle vi vill leva i. Vill vi som människor kunna se oss i spegeln med gott samvete och veta att alla människor har och ges samma rätt till ett drägligt liv, ja, då är det dags att välja.
Facket behövs inte?
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13098526.ab
"Andra som råkat illa ut på jobbet
Inga raster: Mamma ringer om sin 18-årige son som arbetar på restaurang. Han kommer hem på natten och är helt slut. Det visar sig att han arbetar 12-13 timmar utan varken rast eller paus och utan möjlighet att äta någonting.
Ingen lön: Kille, 20 år, har sommararbetat två månader i en butik och har inte fått någon lön.
Obetalt provjobb: Kille 17 år, fick intervju på en restaurang. Skulle få provjobba tre dagar. Det gick bra, och de skulle höra av sig angående det fortsatta arbetet. Han hörde ingenting av arbetsgivaren, och det kom aldrig någon lön. När han kontaktade företaget så framkom det att han skulle ha provarbetat gratis. Ringde oss och undrade om det var rimligt."
Källa: LO:s sommarjobbstelefon
Aftonbladet 2011-05-29
Ovanstående är urklipp ur artikeln jag länkar till högst upp. Hur hade högersympatisörerna tänkt skydda personer från att råka ut för s.k. arbetsgivare som beter sig så illa? Frågan ställs med anledning av att ni alltid velat och alltid vill MINSKA fackets makt. Men det kanske är så att högersympatisörer inte bryr sig om några far illa. Det viktiga är att man inte beskär arbetsgivarnas friheter eller hur?
Första maj idag
En oerhört viktig dag. Högern försöker slå i oss att kampen för välfärd, för ett gott samhälle är förlegad. Tyvärr finns det de som gått på dessa lögner. Klockan vrids sakta tillbaka av nuvarande regering, här såväl som i andra länder. Kampen för ett bättre samhälle för alla blir bara mer aktuell för varje år.
De som har det bäst skriker högst…
Det är ganska konstigt tycker jag, att det är de som har det bra, som klarar sig mer än väl, som gnäller på skattetrycket. Mycket vill ha mer, det står helt klart.
Ni högeranhängare, för det är till 99% högern som är egoister och inte vill vara solidariska, borde inse att det finns människor i detta land som skulle vara tacksamma om de med säkerhet visste att de kunde äta sig mätta alla dagar. Då kanske er egoistiska klagan skulle upphöra, mina högervänner!
Jag känner åtminstone en person som inte kan äta alla dagar (om ni tror att personen är den enda som har det så, ja då är ni naiva!). Denna person har helt enkelt inte råd. Personen är sjukskriven och är, förstås under högern, utförsäkrad. Denna person vore nöjd om den visste att den kan ha ett mål mat på bordet alla dagar. Ja, så illa börjar det bli i landet. Alltmedan egoistiska medelklasshögerväljare klagar på skatten..ni borde skämmas..men det har ni inte vett att göra!
Hannas utspel – avslutande reflexioner
När Stefan Hanna skrev sina tankar om att feta ska tvingas betala mer i skatt så var det ett angrepp på hela den gemensamt finansierade välfärden. Genom att säga att han inte vill betala för "riskbeteenden" hos enstaka individer så är det precis detta han säger, att välfärden inte ska bekostas solidariskt, åtminstone inte i alla lägen.
Nu hör jag någon säga: ja men fetma är självvalt. Mitt svar på det är att det må vara hur det vill med den saken, men ska man, likt ett försäkringsbolag, räkna upp tillfällen då man inte ska behöva vara solidarisk och betala skatt, ja då kan vi lika gärna lägga ner välfärden (det som återstår av den efter borgarnas nedmonteringar).
Och kanske är det exakt vad Hanna var ute efter med sitt utspel, att börja nagga i kanten för när vi ska betala skatt respektive när mer av kostnaden ska läggas på individen, syftande till att på sikt flytta över alltmer på den enskilde. För vem säger att man ska sluta vid fetma? Man kan ju fortsätta och låta alla som utför saker som frestar på hälsan, betala sin vård själva. Och därifrån är steget inte långt till en 100% ur egen ficka försäkringsfinansierad vård. Denna möjliga framtid innebär ett samhälle som åtminstone vi på vänsterkanten inte vill ha.
Om allianspartierna vill kalla sig statsbärande och andra liknande epitet, ta då ert ansvar och se till att vi har en solidariskt och gemensamt finansierad välfärd, även i framtiden! OM ni nu har en ideologisk vilja till det, vilket jag och många med mig starkt betvivlar!
Senaste kommentarerna