…så är det ju här i livet. Man möts och man skiljs.

I vissa fall lämnar människor spår som man aldrig glömmer medans andra människor glider obemärkt förbi hur kul man än hade när man fanns i varandras liv.

Inga konstigheter!

Så är det ju för oss alla. Därför blir jag alltid lika förvånad då det dyker upp människor som under årens lopp ignorerat en när man sprungit på varandra i denna lilla ministad, men som dyker på en på krogen och vill både prata och kramas när de fått en drink eller två innanför behån ööh.. jag menar "västen" Sånt är direkt ovärdigt och ganska pinsamt. Vad VILL de liksom? Jag vet inte alltid riktigt hur jag ska bemöta dessa föredettingar så ofta uppfattas jag nog som ganska snorkig. Men va**an.. Kan man inte prata eller säga HEJ i nyktert tillstånd så finns ju ingen anledning att ändra på det. Tycker jag i alla fall. 

Nåväl, så är det väl i alkoholens förlovade tillstånd!

På tal om avslut förresten, så har jag nu i alla fall bestämt mig för att äntligen  knyta ihop en säck som borde ha blivit ihopknuten och kastad för längesedan, men jag har inte kunnat göra det förrns jag haft alla bitar på plats. Nu känner jag att jag har det så jag måste göra avslut för att få rätsida på var det nya ska börja.

Dessutom ska man vara väl rustad för att klara av vissa saker och det känner jag att jag är nu. En skön känsla. Jag är utrustad med tålamod, stark vilja och fantastiska vänner. Med det kommer man långt!

Att vara stark är att acceptera livets villkor..

Att vara stark är att tänka om när livet inte blir som du planerat..

Att vara stark är att se möjligheterna i det som verkat omöjligt..

Att vara stark är att orka kämpa trots motvind och låta motvinden bli en utmaning..

Att vara stark är att orka vara glad trots att sorg lurar runt hörnet..

<3