Allmän förvirring å massa kärlek…

Av , , 2 kommentarer 10

..när man bläddrar till en ny månad. Den nionde månaden närmare bestämt.

Nu börjar september med allt vad det innebär och kom ihåg att det är skitviktigt att börja peta i sig lite extra D-vitaminer som vi nordbor behöver under vinterhalvåret.

En bra tumregel är att komma ihåg att äta sina D-vitaminer under de månader som innehåller bokstaven RRRRRR… Alltså från septembeRRR till och med apRRRIL!!

Skitsmart ju 😎

Jag märker att hösten kommer åt mig lite extra för tillfället och jag är ganska så trött just nu. Både fysiskt och mentalt så jag ska vila i en hel vecka från min hårdträning och min galna cykling och intar horisontalläge så fort jag kommer åt. Jag somnar ofta i soffan i obevakade ögonblick och orkar bara läsa något enstaka kapitel om dagen.

Solbrännan har för längesedan runnit av mig och nu är sommarkänslan bara ett minne blott. Men i övrigt så är jag ganska nöjd med min tillvaro.

Jag har rätt mycket på gång men det skulle ta för lång tid att skriva om så jag skriver bara om en av de roligaste sakerna som hänt hittills sen jag skrev i bloggen sist:

Jag har fått en fantastiskt rolig förfrågan från en av de finaste människorna som finns i mitt lilla Helena-universum. Jag har nämligen blivit tillfrågad om jag vill vara Best man på ett stundande bröllop som ska stå i Maj 2022. Närmare bestämt på min födelsedag den 14e maj. HUR HÄFTIGT liksom? Jag blev så jäkla glad så det va inte klokt ❤

Två av mina favoritmänniskor ska gifta sig efter mer än 20 år tillsammans och det är så underbart.

Grattis Tronn & Knut

Och på tal om människor förresten så verkar det som att det är nya bebisar på ingång i mitt liv också så det är mycket fint som händer i tillvaron.

Det är kul att ha massa roliga saker att se fram emot och som vi alla vet så pågår ju livet i alla dagar oavsett de är tråkiga eller roliga. Det gäller att njuta av de roliga dagarna och när det dyker upp någon enstaka ”tråkig” eller mer stillsam dag så kan man ju använda den som en vilodag och bara luta sig tillbaks.

Det går ju inte att hålla samma tempo jämt och jag puttrar på i snigelfart just nu samtidigt som jag betraktar omvärlden och konstaterar att den många gånger är jävligt skev. Men det orkar jag inte förfasa mig över ikväll. Gnället tar jag någon annan dag helt enkelt haha…

För i MIN lilla bubbla är det underbart och det är ju faktiskt huvudsaken 😉 Jag är och förblir huvudpersonen i MITT liv, men gläder mig mycket över de statister som passerar. Oavsett de är kort, eller långvariga!

Life works in mysterious ways…

Harebra Häääj…

2 kommentarer

En påminnelse om att..

Av , , Bli först att kommentera 10

..ta det lite slow fick jag av universum häromveckan. Jag tappade bort mina brillor på grund av rent och skärt slarv OCH på grund av att jag försökte göra för många saker samtidigt!

Ja, jag har bara mig själv att skylla och eftersom jag VET varför jag tappade dem så får jag snällt tugga i mig den här lärdomen. Försäkringsbolaget kunde efter åldersavdrag på brillzen betala ut ca 1500 kr, men eftersom självrisken är på samma summa så slutade det alltså med plus minus noll. *suck*

Progressiva glasögon är fasn inte billiga och jag har vårdat mina glasögon som om de vore mina bebisar (nåja) men nu måste jag alltså skaffa mig ett par nya och precis som när det gäller kläder så är jag ju inte så superförtjust i att försöka hitta nya.

Men nu är det bara att fixa det och inse att ännu ett i-landsproblem flyter förbi mig som för att påminna mig om hur bra jag har det. För det har jag ju.

Jag är vanligtvis väldigt rädd om mina saker men dessa borttappade brillor som försvann på grund av rent och skärt slarv från min sida, fick mig än en gång att inse att jag (hela familjen) har för mycket pryttlar. Alltså blir det än en gång läge för lite ”städa-och-töm”.

Om man vill ha en positiv förändring i sitt liv (enligt Feng-shui) så ska man tydligen flytta på 27 föremål i hemmet, men jag satte som mål att göra mig av med minst 27 saker och jaa… jag tror mig genast se ett bättre flow överallt plus att jag inte lika ofta måste söka efter:

  1. Min läppsmörja
  2. Mina brillor
  3. Min vattenflaska

Haha.. jaa.. det är dessa pryttlar som jag bara MÅSTE ha med mig innan jag lämnar hemmet. Annars blir det ju knas.

Jag har varit i flera omgångar och lämnat massa saker på PMU ute på teg och det är mestadels kläder och serietidningar. Sånt tar mer plats än vad man tror och just nu så har vi en kille i familjen som är i sin värsta tillväxtfas och han växer ur kläder på löpande band så det BLIR ju en hel del som rensas bort.

Men jag tror verkligen på det här med energier i hemmet och hur de påverkar oss. Att hålla sin miljö öppen, ren och med föremål som har betydelse eller funktion är något att anamma för de flesta av oss. Speciellt om man (som jag) är lättdistraherad och har stort behov av en omgivning att trivas i för att kunna hitta lugn och ro.

Det är lättare att trivas om man inte har så mycket prylar som tynger ner tillvaron. Plus att det är lättare att låta bli att slarva bort sina favoritsaker.. så som till exempel glasögon.

Nåväl, nu ska jag ge mig ut och försöka hitta exakt RÄTT glasögon och hoppas att jag kommer att gilla dem lika mycket som mina gamla.. Och kanske är det lika bra att jag köper sånt där färgglatt så kallat ”senilsnöre” också? Haha..

Mina favoritbrillor… Och så kan jag ju passa på att visa att jag testade lite fillers i våras..

Läpparna blev ju såååååå snygga!!

PS: Bilden är inte ett dugg manipulerad och jag ljuger INTE  🤣

HaHaHaHa…

 

 

Bli först att kommentera

Att leva…

Av , , 2 kommentarer 14

…är egentligen inte så svårt. Det går ju per automatik om man säger så: Hjärtat slår, lungorna andas, benen går osv.. Ja, Ni fattar!

Livet i sig är ju inte svårt utan det är ju andra saker som kan göra tillvaron svår: Människor, situationer, känslor osv… Ja, Ni fattar!

Jag vet att det här med att leva ”här och nu” är en uttjatad kliché som många slänger sig med utan att egentligen fatta den riktiga innebörden. Trots allt så är ju nuet det enda vi människor egentligen har och lever man i det förgågna, så får man räkna med en hel del ångest (över allt som varit, för det mesta det dåliga som har en tendens att fastna extra hårt) och om man lever för mycket i framtiden så får man räkna med en hel del oro. Oro över sånt som komma skall. (Oftast dåliga saker som har en tendens att skrämma och oroa innan det händer)

Såå.. till syvende och sist så kan man ju bara konstatera att det faktiskt är nuet som är det bästa vi kan anamma för oss själva och ändå tycks det vara så svårt för så många.

Allting i livet är flyktigt och ändå är det så många människor som inte vill, vågar eller kan inse detta faktum.

ALLT är flyktigt. Precis allt: Tid, hälsa, skönhet, relationer, omgivningar, årstider, väder etc etc.

Så varför är vi människor så jävla rädda hela tiden? Varför vara så rädd att förlora någon eller något när inte ett enda dugg egentligen tillhör oss i slutändan?

Ooops.. nu blev det lite djupt idag men ja, Ni som känner mig fattar ju vad jag menar och just nu funderar jag jävligt mycket över såna här saker. Jag vet ju varför jag gör det och jag vet också att det är bra för mig eftersom det hjälper mig att stanna i mitt eget ”Här & nu”

Inget varar för evigt och det finns inga garantier för lyckliga slut. Vi föds och vi dör och precis som i vilket kretslopp som helst så förvandlas vi alla till något annat hela tiden. Vare sig vi vill eller inte!

Den röda tråden som löper genom våra liv ligger förutbestämd längs vägen och ibland är det knutar på den tråden. Ibland går den fram och tillbaka alldeles för många gånger och ibland så kan det rent av vara en jäkla stor härva som knappt går att reda ut. Men den dagen då man kommer till trådens slut, ja då ÄR det slut och fram tills dess så är det bästa man kan göra för sig själv att stanna i nuet för det är lättast att överblicka!

Mitt liv är mitt och ditt liv är ditt!

Snart är denna vy ett minne blott. Precis som det jag känner just NU!

”Döden frågade livet: varför hatar alla mig men älskar dig? Livet svarade: för jag är en vacker lögn och du är en smärtsam sanning”

Truth of the day!

2 kommentarer

Mindre än en vecka..

Av , , 2 kommentarer 11

..kvar på semester!

Det blev hemester med undantag för kortare avstickare runt om i Västerbotten. Vi har varit norrut, söderut och västerut. Ja, tre väderstreck fick räcka för i år och nästa gång vi reser så hoppas jag på många hundra mil söderut, men vi får väl se hur det blir med det. Saker börjar sakta te sig mer och mer ”som vanligt” men man ska ju som bekant inte ropa HEJ förrns man är över bäcken eller hur det nu var.

Men semestern då.. så otroligt härlig! Trodde ju att det skulle bli jobbigt att vara ledig så länge, rastlös som jag är. I ”vanliga” fall så brukar jag bara vara ledig ett par veckor på sommaren för att kunna åka till solen två gånger varje vinter, men nu var det ju lika bra att ta hela sommaren ledigt och ja, jag har inte varit ledig en hel sommar sen jag gick i åttonde klass men faktiskt… det var riktigt kul 🤩

Jag har INTE blivit lat

Jag har INTE blivit less på familjen

Jag har INTE gjort av med massa pengar

Jag har INTE tittat på klockan så mycket

Jag har INTE dragit igång tjorviga hemmaprojekt

Jag har INTE haft tråkigt… osv..

Nä, det har varit riktigt fint! Familjehäng i fokus såklart och massor av sol och bad. En hyfsad solbränna har jag lyckats skrapa ihop också.

Jag har träffat många fina människor i sommar och en och annan är faktiskt sådana som jag inte haft så mycket kontakt med under de senaste åren men plötsligt så korsas vägarna och det blev lätt att bara ta vid där man slutat några år tidigare. Himla roligt i alla fall.

Å vad mer då? Jaa.. jag har läst ungefär åtta böcker och jag har kollat 2 hela serier på Netflix. Haha… ett riktigt slackerliv med andra ord.

Fast vissa dagar har vi cyklat flera mil och jag har haft hela träningsdagar då jag kört stenhårt både på inne och utegymmet. Balansen är ju som bekant viktig och jag har verkligen fifty / fifty i mitt liv vad gäller fysiska aktiviteter och vila. Jag har inte heller varit så bestämd på när jag ska göra vad. Dagsformen har fått bestämma helt enkelt och både vi vuxna samt kidsen har verkligen bara gjort vad vi ville och när.

Kidsen förresten.. Nu finns det ju som bekant ytterligare en kid i familjen och trots att det inte är min egen bejbiz så blir det ju ändå rätt mycket bebisliv för oss allihopa. Det är fantastiskt att vara mormor och man blir ju lika stolt över barnbarnets framsteg som man en gång i tiden blev över sina egna små telningar. Numera kryper han ju också den lille mannen.

Superkompetent Lillkille på G

Finaste killarna…

 

Nog är det härligt med bebisliv alltså. Men trots en hel del bebishäng så har jag hunnit partaja ett par gånger i sommar också. Senast i Lördags och det var en väldigt märklig känsla att göra en hel krogrunda på fyra olika ställen och träffa massor av folk. Det ringlade långa köer utanför varenda hak och alla var glada. Det var nästan orealistiskt. Men förbaskat kul! Bara känslan av att få sminka sig och känna förväntan stiga när man cyklar ner på stan med vind i håret och solsken i blick haha..

Ni som känner mig vet ju att jag ofta använder mina gamla kläder tills de faller sönder och i Lördags var inget undantag. Min svarta kortärmade polotröja köpte jag på rea för en femtilapp innan jag ens träffade Jimmie. Alltså nästan 20 år sen.. polokragen håller på att säcka ihop eftersom stretchen för längesedan gett upp haha…

Det långa svarta spagettilinnet som jag har ovanpå köpte jag för kanske femton år sen på JC i Kungspassagen och tja, det är praktiskt att vara klädautistisk men det är ledsamt när kläderna faller sönder och jag inte kan få tag på liknande plagg. Det låter kanske fånigt, men kläder måste vara 100% rätt för mig annars går det inte att ha skoj ute på krogen!

Japp, så äre! 😎

Smink & paljetter krävs när man gör krogpremiär efter pandemi!!

Jag hade i alla fall med mig det festligaste sällskapet och det var längesedan jag skrattade så mycket. Jag var hemma först klockan 3 på natten och jag lyckades också undvika att bli bakis tack och lov!

Hursomhelst, nu lider sommaren mot sitt slut och jag ser fram emot att börja jobba igen. Jimpa har redan börjat jobba så jag försöker att börja räta ut rutinerna och sakta men säkert dra tillbaks gå-och-sova-tiden lite tidigare för varje kväll. Det går väl sisådär.. haha.. Nåväl, jag försöker i alla fall.

Hoppas alla mår toppen. Vi ses och hörs!

Kram!

 

 

 

2 kommentarer

Småstörigt i en bortskämd del av världen..

Av , , 2 kommentarer 20

Japp, jag vet! Jag är en vit, medelålders kvinna som lever i en otroligt rik och priviligierad del av världen där jag kan åtnjuta jämlikhet och trygghet mest varje dag. Ändå är jag lite surmulen idag. Varför är jag då det?

Jaa.. Det finns en del saker som kan få mig lite ur balans och det är så små saker så att omgivningen (förmodligen) baxnar och inte ens märker det. Det är så jäkla banala saker och ändå så STÖÖÖÖR det mig så till den milda grad så att det rent av generar ett helt (HALVT) blogginlägg (!!?)

Vojvoj och HOJJA!!

Så här äre:

Jag avskyr verkligen några saker och det är följande (Helt utan rangordning)

  1. När män STINKER obehagligt rakvatten /parfym som förpestar butiker och restauranger och som får mig att vilja slita mitt hår!
  2. När butiker och restauranger inne på Avion försöker överrösta varandra med just DERAS egen skvalande bakgrundsmusik, med resultat av att mina sinnen blir totalt sjösjuka eftersom mixen av 3 eller 4 olika musik från alla håll får mig att vilja slita mitt hår (eftersom blandningen blir en slags musikspya som föder min aggressivitet istället för viljan att shoppa) SKÄMS på er, Ni som ”samordnar” inne på Avion. Har Ni verkligen inte det minsta koll på detta??
  3. När vuxna människor erbjuder sina pyttesmå barn Trocadero (Har Ni ingen jäkla koll på att Trocadero innehåller ganska mycket koffein??) Skärpning liksom! Sen att de har mage att sitta och skälla och gnälla på att kidsen är oregerliga… *SUCK* Jamen Grattis liksom.. Jaaa.. jag sliter mitt hår!
  4. Den fortsatta trenden med djurmönstrat, speciellt då leopardmönstrat. Panik. Jag får fan i mig paniiik… Jag sliter mitt hår och undrar varför ALLA fortsätter gå in i modeindustrins fålla som de får de är (förlåt… leoparder) *bääähäähh..*
  5. Mig själv! Att jag ens bryr mig om alla dessa små triviala ting haha… Hmm.. kanske är det åldern? Nä, för fan.. just över denna punkt ids jag INTE slita mitt hår över. I alla fall inte idag. Jag gör som jag brukar: Jag accepterar det jag inte kan förändra. En oslagbar formel ❤

Okej, jag kapitulerar inför det faktum att jag ändå har det så himla bra 😂

Och förresten så är det bara MITT liv som handlar om mig så nu vill jag också berätta om nåt kul!

Nämligen om en trevlig herre som jag mötte vid kyrkstugan för några kvällar sedan. Han berättade att han läser min blogg och att han tycker att den är BRA. Han sa att jag ”skriver så positivt om Jimpa och barnen” och ”att min blogg är en av de bästa på vk” ❤ och att han gillar om min blogg.. Jag ba: WOW!!

Alltså… gissa om jag kommer att leva länge på den komplimangen?! Jag blev så himla glad och började ju genast att spåna på nästa inlägg (detta) som förvisso började lite gnälligt, men som ska sluta SNÄLLIGT!

Japp, något fyndig kan jag ju också vara emellanåt.

Hur som helst så fyller faktiskt min fina, underbara man 40 år imorgon och eftersom vi redan har firat för redan en vecka sedan så kommer vi förmodligen att fira rätt stillsamt imorgon med att: Äta glass till frukost, ta en runda på gymmet, mysa tillsammans hela dagen med familjen för att slutligen ta en middagsrunda på någon lämplig restaurang imorgon kväll. Men helt ärligt.. Inte fasen kan man tro att denna snubbe blir 40?!

Han är vacker som en dag och smidig som en kattunge (med lite klumpiga och söta inslag då och då)

Han är MIN man, min bundsförvant, pappa till mina barn, min partner in crime och min ständiga partypartner!

Han är underbar, tolerant, lojal, familjekär, snäll, omhändertagande, generös och tokrolig som fan och det är skitkul att vara i samma lag som honom… Och… Imorrn blir han 40 bast! Hur häftigt liksom?!

Finaste Jimpa.. Stort GRATTIS!!

Som jag älskar Dig!

Världens vackraste man! Inifrån och ut!

Aldrig tråkigt med honom 🤣

Japp, och nu ska jag gå och fira sista kvällen med honom som 39-åring!

Hare bra hääääj!!

 

2 kommentarer

Jag är riktigt bra på…

Av , , Bli först att kommentera 16

…att vara ledig. Jag blir till och med bättre och bättre på det varje år. Kan det vara en åldersgrej? In a good way förstås..

Förut var jag ju som sagt hela tiden på väg någonstans utan att ens veta var..

jag letade alltid efter något utan att veta vad och så vidare..

Numera stannar jag hellre upp och tittar mig omkring istället för att fortsätta jaga runt. Jag struntar fortfarande i allt som verkar tråkigt och denna semester har jag verkligen inga måsten. Jag gör vad jag vill när jag vill liksom. Det är så himla skönt. Jag låter mig inte styras av människor, väder, pengar eller tråkigheter. Jag låter mig själv ticka på i samklang med min egen lilla inbyggda klocka och det är så jävla gött.

Igår läste jag förresten ut en bok som jag läst under några dagar. Den tog lite längre än vad jag är van vid, eftersom den innehöll otroligt mycket tankeväckande som jag var tvungen att processa både en och två gånger innan jag kunde läsa vidare. Jag älskade denna boken och den gav mig rätt många insikter om hur vi människor är i ständig förändring livet igenom. Vi tror så jäkla mycket om oss själva och ibland glömmer vi bort att goda tider inte varar för evigt. Det gör för övrigt inte ungdom och skönhet heller. Egentligen en befriande tanke och en påminnelse om att vi bör njuta av det vi har medan vi har det. ALLT i livet, precis ALLT är förgängligt och flyktigt och det mesta kan vi inte styra över hur mycket vi än intalar oss det. Åldrande drabbar ju alla hur mycket man än försöker att undvika det.

Men i alla fall… Läs den om du vill få lite att fundera över. Bengt Ohlsson har i alla fall levererat sommarens (hittills) bästa bok. Vanliga människor med helt vanliga liv är de som fascinerar mest.

Bästa sommarboken

 

På tal om åldrande förresten. Jimmie fyller snart 40 och vi styrde upp en liten fest i helgen där vi bokade in oss på Rött. Himla kul faktiskt att få göra något skoj som innefattar att faktiskt TRÄFFA människor. Det var ju kul att få klä sig lite fint, sitta ner vid dukat bord och faktiskt umgås och prata med andra vuxna. På nattkvisten dök det dessutom upp helt nya  ansikten också. Så roligt och riktigt spännande!

Jag köpte till och med nya skor.. Med paljetter på. Är det 40års kalas så äre.. 🤩

Jag körde paljettskor och Jimpa paljett-tisha. 

Ja, det var en helkul kväll. Efter att åskan rullat över oss hela lördagskvällen så stack vi hemåt vid halvtvå på natten och när vi väl kom hem så stack vi och badade i sjön. Några av oss med kläderna på men det finns det ju som tur är inga bildbevis på haha.. Tur också att vi bor nära sjön och att inte så många såg oss gå varken dit eller hem haha..

Ja, det var en helt magisk natt i det norrländska nattljuset och tillsammans med den roligaste och snyggaste mannen jag känner så blev ju denna lördagsnatt verkligen något att minnas för livet

Jo, jag träffade ju en jättestor groda också.. men den var inte så intresserad av mig! Men söt var den.

På tal om söt förresten… Kolla in den här bejbizen:

Babybossen

Han hänger runt en del och blir bara roligare och sötare för varje dag som går. Självklart är jag ju partisk, men det är något visst med somliga små varelser. Bebisar är ju bara så fantastiska. Så perfekta och så oförstörda. Så magiska liksom.

Japp, så äre faktiskt och nu ska jag inte skriva mer. Jag ska gå och kolla sista avsnittet på ”Bloodline” (så jäkla bra serie i 3 säsonger) och sen ska jag fikadejta en eller två gånger idag med en och annan fin kvinna.

Fifan vad livet är gött just NU!

Hoppas att Ni som läser också har det bra.

Bli först att kommentera

En stilla sommarbris…

..är väl det härligaste man kan uppleva i dessa dagar.

Den tryckande värmen börjar lätta något och kroppen kan så sakta veckla ut sig någorlunda igen. Jag blir i det närmaste helt passiv av värmen och det är ju knappt att jag orkar kravla mig ner till vattnet och svalka min stackars lekamen.

Träning har det ju inte ens varit tal om och enda gången jag egentligen rör mig är när armen öppnar kylskåpet för att se om det finns något kallt att äta eller dricka.

På tal om det så har jag förresten ett bra tips: Köp hem ett gäng små lådor med fryst mango. Perfekt att äta bara någon minut efter framtagning från frysen. Kall frukost är ju det bästa just nu, så det blir frysta hallon och fryst mango i en skål med cocosdryck. Varm frukostgröt lär ju inte bli aktuellt förrns till hösten och det är ju nätt och jämt att det ens går att dricka kaffe haha…

Annars har semestern hittills varit över förväntan. En hel vecka har snart gått och vi alla chillar på våra egna små sätt.

Jag kollar sällan på klockan och den enda hållpunkten under denna semester är att Jimpa fyller jämt senare i sommar. Dock så ska vi fira lite redan nu i helgen innan folk drar iväg på egna håll. Det ska bli så roligt att få styra upp lite festligheter och träffa lite folk. Mest Jimpas folk, men ändå.

Kan bara inte fatta att han blir hela 40 år! Han har ju snart varit min Jimpa i halva sitt liv (!!?) Galet alltså!

Världens bästa Jimmie fyller 40

Sen blir det ju en del bebishäng denna semester också. Lillkillen är inte så himla liten längre och han visar stort intresse för omvärlden. Kan inte fatta att det är mer än tio år sedan jag själv hade en bebis i den här storleken. Det är i alla fall himla mysigt!

Lille L vill ha påtår 😎

Ja, som Ni ser så har vi det himla bra. Det verkar som att det blir mestadels hemester även detta år även om vi har lite lösa planer på att åka iväg. En av två vuxna i vår familj är fullvaccinerad, en av oss är halvvaccinerad och kidsen har haft covid så jaa.. vi borde kunna åka iväg eftersom Västerbotten (just nu) är en grön region. OM vi kan åka iväg utan krångel så kommer vi ju bara att leva familjeliv med två personer till och vara coronasäkrade i ett enda hushåll så det skulle ju vara så himla härligt om vi tog oss iväg men det vet vi ju inte riktigt ännu.

Det blir i så fall en sista-sekunden-bokning i så fall. Det är två år sedan sist vi besökte vårt grannland trots som att det känns som alldeles nyss.

Annars har jag just inget annat att förtälja. Jag sover, äter och läser. Där emellan umgås jag bara med såna jag gillar och lever livet på mitt egna lilla vis.

Hoppas alla som fortfarande läser här mår skitbra!

 

Bli först att kommentera

Vaa? Ska man börja umgås nu igen?

Av , , Bli först att kommentera 11

Jaa.. Det verkar inte bättre haha..

Faktiskt så har jag insett att dessa pandemiår inte varit helt hopplösa ändå. Jag har ju haft min familj och utanför jobb och  familjebubblan har jag bara haft ett fåtal människor som jag umgåtts med om än ganska sparsamt.

Plötsligt en dag så insåg jag att en välbehövlig avprogrammering skett utan att jag knappt märkt det. Trots rådande världsläge så har ett stort lugn infunnit sig och jag mår bättre än nånsin. Kanske beror det på att jag har ägnat mycket tid åt att bli motståndskraftig både till kropp och själ? Ja, förmodligen.

Somliga männschor har fallit ur mina ramar under de senaste åren och därför har också helt nya fått plats att kunna göra entré. Rätt spännande ändå. Så man kan ju säga att jag känner mig ny, fast ändå gammal. (in a good way of course)

Det har dykt upp massor av nya sätt att skärma av sig på och det har jag faktiskt mått ganska bra av.

Dåliga tider kan vara bra för den enskilda lilla människan eftersom vi mer eller mindre har tvingats till både eftertanke och mycket egentid. Alltså har det dåliga på många sätt ändå varit bra. Konstigt va?

Men nu kan vi snart börja planera in resor och annat skoj och det känns ju himla kul. Enda skillnaden för mig är att jag tar det så himla lugnt. Jag ids inte stressa eller forcera fram saker utan jag bara försöker fortsätta vara chill. Så chill jag kan liksom.

Det blir när det blir liksom…

Det som kommer i min väg kommer oavsett vad jag gör eller tycker…

Jag gör vad jag vill OM jag vill osv…

Men snart vankas det en och annan festlighet i tillvaron ändå. Jag försöker styra upp, men jag inser att det helt enkelt får bli som det blir.

Semestern väntar runt hörnet och jag ska försöka mig på att vara ledig många fler veckor än vad jag är van vid. Jag har ju alltid delat upp min semester för att kunna resa till solen minst två gånger per vinter, men denna semester kommer jag att vara ledig under hela FEM sammanhängande sommarveckor. Det känns både skönt och lite läskigt. Inget är planerat annat än en och annan träff med såna jag gillar och förhoppningsvis så blir det en kanonsommar på alla sätt.

Det enda jag bekymrar mig för är att jag ska bli för lat haha… Men skitsamma. Då får det väl bli så då!

Vi ska lata oss som fasn..

Jag ska låta världen snurra runt MIN navel och jag ska fortsätta betrakta omvärlden på mitt eget lilla vis. Som jag sagt tidigare så krävs det otroligt mycket för att hålla sig frisk i en sjuk värld och utan att gå in på det närmare så konstaterar jag bara återigen att världen är smått galen vad gäller en hel del… men jag ids inte förfasa mig offentligt utan sneglar då och då ut genom ett fönster och tänker att den enda jag kan påverka är mig själv.

Det räcker hyfsat långt!

Men nu ska jag ut å cykla.. Bokstavligt talat asså… Hahaha..

Vi hörs!

(kanske)

Harebrahäääjj!!

Bli först att kommentera

Fem generationer på G

Av , , 2 kommentarer 13

Ja, när det har dykt upp en helt ny människa här på jorden som ska in och snurra i ”the cirkle of life” så är det bara att inse: Det BLIR mycket bebisrelaterat stuff i min tillvaro. Både irl och i mina (numera krympande) kanaler.

Jag har ju som bekant blivit mormor och eftersom jag dessutom HAR en mormor så innebär det alltså att vi nu är fem generationer. Alltså blir det obligatoriskt att försöka få till en fin bild med alla fem på och ta mig tusan om vi inte gjorde det riktigt bra alltså. Vi lyckades få till riktigt roliga bilder med en touch av humor och det var längesedan jag skrattade så mycket med familjen.

Babychefen Lille L var ju naturligtvis huvudperson under gårdagens fotografering. Trots att han är minst så har han en enorm närvaro och han är redan en starkt lysande stjärna i livets stora skådespel. Vi andra är ju numera bara statister men jag är så glad över att alla blev så himla bra på bild och jag kan inte låta bli att lägga ut några få bilder här i bloggen för en sån här generationsklunga är ju alldeles för fin för att hålla för sig själv. Kolla bara:

1-5:  Varje siffra fylld av ett helt eget universum!

 

Det råder ingen tvekan om vem som är babybossen!

Min lilla flicka har också blivit mamma.. ❤

(sooo… let’s level up together u& me)

 

Vi tog ju några ”klassiska” bilder också. Såna ”tjusiga” bilder där två av generationerna sitter på snirkliga stolar mot en grön bakgrund, men de bilderna sitter fast i en systemkamera än så länge. Får se om det kan vara något att lägga ut i en papperstidning senare i sommar. Jag hoppas det..

Hursomhelst, sommaren är kort. Det mesta regnar bort. Mindre än två veckor kvar till semester och livet känns ganska finemang just nu.

 

Jag har ju nyligt gjort en ny tatuering  i vår/sommar och den är så himla fin så det är inte klokt..

Me & my butterfly

Min fina lilla smörflygare. Jag älskar den! Hanna Löfdahl nere i studio ”källaren” har både lyckats få ut den ur mitt huvud (där den snurrat under en väldigt lång tid) och ner på en bild för att slutligen få den fastnålad på min högra arm! Amazing stuff och en bra tatuerare är allt som behövs för en lyckad vårkänsla så här i covid-tider. Tack Hanna!

Nu längtar jag efter att få semester, att få träffa min kompis Lisa, att få sova längre än 7 timmar, att få umgås mer med min familj och att bara vara.. Hur härligt liksom?

Jag mår bättre än på länge och trots eländiga saker som pågår ett stenkast från min egen bubbla så skiter jag i det mesta och ägnar mig åt allt sånt som får mig att må bra.

Man ska komma ihåg att exakt allt i livet är tillfälligt: Känslor, personer, relationer osv så nuet är ju faktiskt det enda som egentligen är bestående. Nuet är alltid konstant även om det är en svår konst i sig att befinna sig i nuet. Men det är skönt de gånger man lyckas fullt ut.

Jag har trots allt inte kommit hit för att stanna. Bara för att ändra form 🦋

 

”Var inte rädd för att förlora någon eller något här i världen, för ingenting tillhör Dig ändå”

Ha det gött alla, så ses och hörs vi!

2 kommentarer

Å ja ba…

Av , , 4 kommentarer 18

Haha.. sorry för töntig rubrik, men helt ärligt.. Jag vet inte (som vanligt) vad jag ska skriva om! Plötsligt är det som att jag har en paus i ordflödet. Jag både pratar mindre och skriver mindre. Vad har hänt liksom?

Jaa.. jag vet int, men jag läser desto mer. Fast det har jag ju alltid gjort i och för sig. Jag försökte räkna en gång men insåg att jag fick göra något slags snitt över hur många böcker jag läst i mitt liv och det är faktiskt flera tusen stycken (!!?) Helt galet egentligen. Men jag lärde mig läsa redan som fyraåring och jag kan läsa två rader åt gången så jag har ju haft både tid och speed om man säger så (haha.. hur fyndig var jag inte nu då?)

Anyway, jag läste någonstans att svenskar rent allmänt får ett alltmer sämre språk just på grund av att vi läser mindre. Så otroligt tråkigt egentligen och jag kan inte förstå hur man kan välja bort litteratur i sitt liv. Det känns nästan lite tragiskt på något sätt men egentligen är det väl kanske inte så jättekonstigt med tanke på hur vi människor väljer att leva idag.

Vi är nog lite för moderna i vissa avseenden… så pass ”moderna” att vi på något märkligt vis regredierar och blir dummare och dummare ju smartare våra telefoner blir. Jag vet, mycket motsägelsefullt, men tyvärr alltför sant!

Jag är oändligt tacksam för att jag hade vuxna som läste för mig när jag var liten och jag har gjort detsamma för mina barn. Förhoppningsvis så kommer mina barn att läsa för sina barn och jaa… etcetc.. Ni fattar!

Ibland tänker jag på att jag, med mitt snabba sätt att processa bokstäver och information förmodligen hade kunnat plugga mig till vad som helst. Men nu gjorde jag inte det. Istället så gick jag ”livets hårda skola” och hankade mig fram på tusen olika sätt i livet. Men å andra sidan så visste jag inte ens vad jag ville bli när jag blev stor så det var förmodligen tur att jag inte studerade mig till någon konstig titel som jag med all sannolikhet inte ens visste att jag ”kanske” ville bli när jag var femton bast!

Nu är jag snart femti år.. typ.. och jag vet knappt fortfarande vad jag vill bli när jag blir stor. Jag jobbar fortfarande på mig själv i alla avseenden: Jag vill bli mer, jag vill lära mig mer, jag vill göra mer och jag vill göra allt.

Livet är för kort (i alla fall mitt liv) för att slösa bort på dumscrollande, dåliga relationer och tråkiga program på tv.

Jag vill ha kul, jag vill må bra, jag vill skratta, jag vill leva, jag vill äta god mat… och jag vill göra allt det där med fantastiska människor.

I mitt liv har jag äntligen sett och förstått att det finns ett mönster. När en person försvinner ur mitt liv så ersätts den med en ny. Kretslopp kallas det visst. Ibland har det kännts för jäkligt, men jag har med tiden alltid förstått varför det behövde bli så. Vi är alla tillfälliga besökare här på jorden och i varandras liv och ingen av oss kommer att finnas för evigt. Döden är som födseln: en naturlig del av livet..

Lika bra att göra det bästa av den vetskapen!

I alla fall.. nu inser jag att det jag egentligen tänkt skriva om inte ens kom i närheten av det jag faktiskt skrev. Men åååkej.. det får väl bli en annan gång då 😉

Bjuppar på en liten bild på världens finaste barnbarn som doppar tårna i det gröna för första gången och det var ju såklart en hit!

Världens gölligaste unge!

Hoppas att alla mår skitbra och njuter av tillvaron. Försök att säga JA och NEJ på rätt ställe, vid rätt tillfälle så löser sig det mesta!

Vi hörs!

 

4 kommentarer