Kategori: Betraktelser

Ingen rubrik är spännande!

Av , , 2 kommentarer 16

Inser att det återigen gått några månader sen sist jag skrev.

Tillvaron rullar på och nu räknar jag mest ner dagar och veckor tills jag ska fylla 50.Självklart har vi en resa till solen inbokad under min fylla-år-vecka, för jag känner liksom inte att jag orkar eller vill fira på hemmaplan.

När jag fyllde 20 hamnade jag ofrivilligt ute i obygden och hade en jävligt dålig kväll, när jag fyllde 30 var jag gravid och när jag fyllde 40 genomled jag den värsta tiden i mitt liv så det har ju inte varit så mycket till partyaktiga milstolpar haha..

Denna gång tar jag med mig man och barn och drar iväg. Det ska bli så najs! Förutom inbokad resa i Maj så håller jag också på med en hel del annat som jag vill hinna göra innan jag fyller 50. Jag försöker att vara den bästa versionen av Helena och jag gör vad jag kan för att ta hand om mig själv.

Det enda som varit besvärligt under mitt 49:e år är att jag haft ganska ont periodvis efter min cykelvurpa som jag gjorde i april förra året. Jag fick en stor grop i en lårmuskel och min bäcken fick en rejäl smäll så jag har varvat träning med stretch och massage eftersom jag ibland får jävligt ont och inget riktigt hjälper

Men jag är trots perioder med smärta i mitt livs form och det har jag tänkt förbli. Kosta vad det kosta vill liksom. Jag har lärt mig att leva med att inte känna mig helt hundraprocentig varje dag så jag är otroligt tacksam för allt jag ändå klarar av i mitt liv.

Jag bollar mig själv, familjen och jobbet på ett relativt enkelt sätt numera. Jag har ju haft min beskärda del av skit under mina första 50 år, så nu borde såklart statistiken vara på min sida och det innebär att de kommande 50 åren kommer att bli fantastiska.

Kanske beror det på att jag har valt att alltid ha en positiv syn på det mesta som kommer i min väg.. oavsett vad! Även dåliga saker kan ju i slutändan visa sig vara något som blev väldigt bra så jag har lärt mig att även förluster och orättvisor ofta blivit något som landat till min fördel i slutändan.

Människor, pengar och hälsa kommer och går. Men nuet består! Tid… det får vi aldrig tillbaka och vi kan inte heller spara den så det bästa man kan göra för sig själv är att förankra sig själv i nuet och vara tacksam över var man är och vem man är. Åååh så klyschigt, men ack så sant!

Jag har krympt min bubbla ännu mer och trots detta så finns allt jag behöver och vill ha i mitt liv i denna bubbla. Ibland känns det ju såklart som att man trampar runt i ett litet ekorrhjul, men det har vi löst genom att ALLTID ha något att se fram emot: En resa, ett roligt party eller bara några lediga dagar hemmavid där man får göra preciiis vad man vill. Det som händer i vardagen ska man inte förringa.

Annars så är min vardag väldigt skön just nu. Min nittonåring har tagit körkort för några månader sedan så det är kul. Det är väldigt skönt att bli hämtad eller skjutsad istället för att oftast vara den som skjutsar eller hämtar! Fantastiskt! Ett riktigt vardagshack att se till att kidsen kan ta körkort haha..

För det är faktiskt så.. att nu är det dags för mig att börja chilla och inte heeela tiden vara den som tar hand om andra, eller deras problem, eller vara den där som alltid ska fixa! Nä fy fabian! Nu går jag in i chill-mode haha..

Vi har ju fått ännu en diagnos här hemma (autism) så vi har gjort allt vi kan för att ”diagnos-säkra” hemmet för att allt ska flyta på utan för många svårigheter. Vi har tömt lägenheten på ganska många prylar och alla har garderober med enkla, sköna och lätthanterliga kläder där alla plagg passar med varandra i färg och form tex. I badrummet är det samma typ av tvål / duschprylar för alla och vi har satt pumpar i det mesta som är flytande osv.. Vi är också noga med att inte ha hygienartiklar som är kemikaliebomber eller parfymerade stinkbomber. När vi hittar produkter som funkar så fortsätter vi att köpa just de grejjerna och på det sättet sparar man också väldigt mycket tid OCH pengar i det långa loppet.

Vi har skapat ett perfekt ”var-sak-på-sin-plats-system” överallt i hemmet och alla (oavsett diagnos) kan känna att hemma hos oss är allt väldigt enkelt och det är lätt att lyckas med det mesta som pågår i ett hem. Mottot är: Alla ska alltid hitta allting lätt och snabbt!

Alla ska lyckas.. liten som stor!

Jag lär mig ofta nya lifehacks om vad vi kan göra hemma för att vi alla ska ha det så lugnt och harmoniskt som det bara går. Men det är ju såklart en process som är ständigt pågående. Vi har till exempel inga plottriga tapeter, eller jobbiga mönster i textilier, ingen skarp och obehaglig belysning, inga besvärande doftljus eller parfymerade ting etc.

Alla har också varsitt par med hörlurar för att kunna dämpa ljudmiljön för samtliga.

Vi har helt enkelt ”neutraliserat” hemmet på alla sätt vi kunnat och tro det eller ej… det är till gagn även för de som INTE har diagnoser. Vi har världens mysigaste och bästa lägenhet och det är den skönaste känslan i världen att komma hem. Hem till MIN lägenhet på Sagovägen ❤

Att ha autism eller autistiska drag, eller att vara en högkänslig person kräver en omgivning som förstår och som VILL förstå. Tyvärr ser verkligheten sällan ut så och förståelse kan ofta lysa med sin frånvaro.

Som till exempel okänsliga politiker som TROR att de vet och förstår, men som inte har någon aning och som tror att de i långa loppet kommer att spara pengar på att förändra förutsättningarna för människor inom LSS genom att hitta på märkliga boende / personal-lösningar etc. Men just nu orkar jag inte gå in på det för det skulle bli ett inlägg som blir långt och jobbigt!

MEN… Alla vet redan vad jag tycker och tänker om det. Vi lever ju numera i ett mycket märkligt samhälle där det redan skickas massor med pengar rakt ner i kriminella fickor, till lögnare och bedragare och till många andra i världen som skor sig på vår kantstötta välfärd, så just nu är det väldigt lätt att bli förbannad när politiker ska försöka ”kraftsamla” genom att skära ner på de svagaste i vårt samhälle.

Sånt gillar jag INTE.. men det får som sagt bli en annan gång!

Nu ska jag helt enkelt gå och fortsätta med min 50-års kris haha..

 

När 50 närmar sig är det bra att klä sig i en KNALLORANGE jacka.. så att man syns och sneakers med kardborre för att man är LAT hehe…

😉

Ha det gött!

 

 

Jag vill vara full…

Av , , 8 kommentarer 22

…av energi och förväntan denna höst, men tyvärr går det ju lite dåligt eftersom jag hamnat i en dipp då jag tappat mycket motivation, inspiration och kondition! *suck*

Inspirationen försvann då jag fick lite dåliga nyheter (väntar på nya, bättre sådana)

Motivationen försvann då jag insåg att jag numera ägnar mig åt saker som jag inte längre helhjärtat kan tro på! (När folk bara vill ha och ha och HA, utan att ge eller ens vilja hjälpa sig själva)

Konditionen försvann när småttingarna var här med snorpussar och plusmeny i form av diverse baciller. Sjuka blev vi allihopa, men det gör ingenting. När snorpussarna delas ut av världens sötaste små varelser så skulle de lika gärna ha kunnat vara radioaktiva: Jag skulle ha pussat dem ändå haha…

Senaste veckan har jag äntligen kunnat ta mig tillbaka till gymmet och trots att det var si och så med kondisen, så är styrkan intakt och till och med fenomenal om jag får säga det själv.

Numera när man får pryda en och annan buss i jätteformat så måste jag ju liksom hålla formen så att jag inte far omkring med osanning och falsk marknadsföring haha.. Tenton Marieberg är ju ett av mina favoritställen och tack vare gymmet så är jag ju i mitt livs bästa form!

Ska man sitta på bussen dygnet runt, så gäller det att vara i bra form 🤣

Vi blev fotade under en av sommarens varmaste dagar. Väldigt svettigt, men roligt faktiskt.

Jag insåg att det är väldigt längesedan jag skrev i bloggen och det har ju såklart hänt tusen och tusen saker som jag skulle kunna skriva om. Det har hänt en och annan grej som är helt för jävlig och det har hänt en del saker som är supernajs! Det som är skit ska jag inte alls skriva om, eftersom jag jobbar och lever efter devisen: Krymp det negativa, förstärk det positiva!

Vi har ju varit till Sandnes och Stavanger under hösten och som vanligt så var det ju helt fantastiskt där. Vi har ju skaffat oss ett par alldeles egna norrmän av extremt hög kvalité som visat sig vara en perfect match för hela vår familj. Tyvärr kan jag inte visa så många bilder eftersom det råder sträng sekretess.. Men en liten bild från när Jimmie pratade med en svan i Stavanger kan Ni ju för all del få se hehe…

New friend!

Annars så lunkar tillvaron på ganska bra. Jag lyckades fånga en skum grej på bild där det ser ut som att molnen bildat stora vindvågor på himlen. Jag kom hem från jobbet och såg dessa cloudwaves över mitt kvarter:

Hur coolt?!

Ja, jag försöker vara ute i naturen så mycket jag kan och hinner. Som tur är så har jag ju sällis av den fina husky-flikkan som är mitt fyrbenta (och första) barnbarn. Hon älskar också att vara ute och jag är så tacksam över att jag har henne till låns OCH en sjö runt hörnet i mitt alldeles vanliga liv och tillvaro.

Spaning vid sjön!

 

Och på tal om barnbarn… Mina barnbarn är så otroligt vackra och roliga så det är inte klokt! Jag skulle egentligen vilja berätta om allt skojigt som händer när det vankas bebisliv, men det kan varken kan eller vill jag. Det enda jag kan dela med mig av är att de får mig att skratta så att jag får ont i magen, att de luktar så ofantligt gott så att jag nästan svimmar, att de är så vackra så att jag kan börja gråta bara jag ser dem och att de helt enkelt fyller en betydande del i min tillvaro och i mitt hjärta. Jag har aldrig sett så fascinerande varelser i hela mitt liv! Eller, jo… såklart mina egna kids… Men det var ju så längesedan så kanske har jag liksom glömt lite av den där magin som faktiskt omger varje litet barn som är i sina tidiga levnadsår. De är som en portal in i en helt magisk värld och en spegling av hela universum.

Jimpa & Inez fixar babysnäx!

Jimmie är ju för övrigt min klippa (som vanligt) Han är min ständige beskyddare och vapendragare och vi har haft ett så himla roligt och fint år tillsammans. Sommaren och hösten har varit bäst och nu ställer vi om till vinterläge och går in i viloläge. Till våren väntar många festligheter och vi ska bara vila och smida planer inför dessa roligheter.

Jimmie… Han är klippan, jag är havet!

Jag har ju inte skrivit i bloggen på skitlänge och jag hittar varje dag saker som jag gärna vill skriva om. Världen är ju tammefaen helt jävla skev och synnerligen omöjlig just nu så nog finns det ju saker som jag skulle kunna skriva om. Men näe… jag orkar inte just nu. Jag vill bara njuta av mitt flow.

Jag jobbar ju som bekant en del på att inte spotta ur mig varenda tanke som passerar min hjärna. Min odiagnostiserade ADHD och mina autistiska drag får härja helt fritt, med undantag av att jag inte längre delar allt med Er. Jag har helt enkelt hittat andra kanaler!

PS: Jag har mailat ansvariga för VK-bloggen för flera veckor sedan och frågat var statistiken tagit vägen och varför det inte går att se topp-20 listan. Är det någon som vet? Vad som hänt och varför ingen på VK vill svara på frågor? Let me know… De få gånger man nu bloggar så kanske man ändå vill veta om någon stackare varit förbi och läst. Eller hur? Men oh, well… Ni som läser kan väl för all del lämna en tumme åtminstone så vet jag om och när Ni varit här!

Hoppas att alla mår superbra! Kram och på återseende!

 

Backa Filip till hundra procent!

Av , , Bli först att kommentera 17

Så här länge har jag aldrig ”inte-bloggat”! Jag har varit i en period då livet liksom kommit emellan heeela tiden och ja, då gäller det att prioritera!

Det har varit dödsfall, sjukdomar, misshandelsproblematiska situationer, ny schemaläggning på jobbet, planer som strular och annat som bara.. liksom… händer…

 

Men imorse!! I morse läste jag en rykande färsk VK i pappersformat som den old-school-männscha jag faktiskt är / blivit. Jag läste om Filip och fick ett akut infall att jag måste, vill och behöver skriva i min blogg genast!

Sagt och gjort.. här sitter jag nu.

Först vill jag bara säga: ”Fyyy faen vad människor kan vara vidriga”

Men egentligen är det inte det jag vill belysa mest för det vet ju alla redan!

Nä, jag vill belysa det faktum att en kille som Filip egentligen ska backas (av ALLA) till hundratio procent eftersom han är mycket viktig för mänskligheten. Han ska skyddas och hyllas eftersom han har ett så starkt inre ljus som han också är generös nog att dela med sig av på sociala medier. Jag är tämligen säker på att han gett både hopp och inspiration till tusentals barn, ungdomar och säkert en och annan vuxen också på grund av att han vågar vara den han är och allt han vill förmedla.

Till Er små (och stora) skithögar som mobbar, trakasserar och kastar ägg på Filips hus vill jag säga: ”Stackars er alla andefattiga idioter som är så tomma och innehållslösa att ni inte tål att en helt underbar snubbe är bättre, större och viktigare än alla Er alla tillsammans att ni till och med måste slösa på dyrbara livsmedel för att försöka vinna nån slags poäng”

Ni kommer inte att kunna släcka hans starka, inre ljus hur mycket ni än försöker… Det får er bara att se ännu mer ut som loosers! (Sorry, men det är sant!) Att Filip väcker er otillräcklighet är inte så konstigt egentligen eftersom han tycks vara bättre än er allihopa: Han är modig och stark. Adjektiv som ni aldrig kommer i närheten av. Dock är min förhoppning om att några av er kommer att våga lämna den gråa massan och att ni i fortsättningen kan bete er anständigt!

Att ni för tillfället ägnar er åt sånt ovärdigt beteende får er bara att se ut som de små gråstenar ni faktiskt är. Karma väntar förmodligen runt hörnet och vill gärna slå er på käften om en vecka, en månad eller kanske till och med tio år… Så ta och tänk efter!

Till Dig Filip vill jag säga:

 

Fortsätt med det du gör. Jag har själv inte TikTok, men jag har förstått att du är en sann inspiratör och en diamant som glimrar bland alla gråstenar i det oändliga internet! Jag hoppas innerligt att du orkar fortsätta med ditt viktiga arbete och att du bibehåller din styrka och ditt mod. Världen behöver verkligen fler modiga människor som vågar stå upp för både sig själva och andra och personligen så blev jag så inspirerad bara av att läsa om dig så att jag nu sitter här och pekfingervalsar medan känslorna rusar!

Ditt inre ljus träffade mig rakt i ögat imorse när jag satt och hängde över pappers-vk och jag hoppas och tror att du och din familj kommer att få mycket positiv respons framöver! Om ytterligare 10 år så är jag helt säker på att du uträttat många storverk både offentligt och i det fördolda bara genom att fortsätta vara den du är och göra det du tror på! Du inspirerar mig och många andra.

Till Filips föräldrar vill jag bara säga Grattis!! Grattis till att få vara morsa och farsa till en så klok och modig unge. Ni kan vara stolta!

Heja Filip Wännman! Du är toppen!

Summer on speed…

Av , , Bli först att kommentera 15

..att sommaren är kort vet vi ju alla och i kombination med att tiden dessutom går snabbt så vet vi också att man sällan hinner med exakt allt man tänkt göra.

Sommaren hittills har bjudit på lite av varje i den tristare kategorin: Lite tråkigt, några sorgliga händelser, irriterande störningsmoment, puckade idioter samt ett fåtal andra negativa grejs. MEN… jag fäster ingen vikt vid det. Jag kommer inte ens att nämna något / någon av det utan väljer hellre att dela det som har varit supermysigt, härligt, roligt och allmänt fantastiskt!

Dessutom så har jag en betydande del av semestern kvar och idag är det dags att börja packa eftersom vi drar till våra älskade norrmän på fredag där vi ska spendera en vecka som den storfamilj vi är. Så jäkla skoj det ska bli.

Min bästa Knut

Annars har jag försökt att lappa ihop mig denna sommar efter en ganska hektisk vår och försommar. Jag har sovit mycket mer än vad jag är van vid och jag har tillåtit mig att bara vila och inte göra ett enda dugg. Det är inte likt mig, men jag har insett att jag behöver dra ner rejält på mitt tempo om jag ska klara mig helskinnad genom hela livet.

Livet innehåller ju som bekant både toppar och dalar och denna sommar har jag bestämt mig för att hålla fast vid en ganska värdefull insikt: Jag behöver inte vara ”en duktig flicka” när det oftast blir på bekostnad av min inre harmoni och mitt lugn och ro. Ingen kommer att komma ihåg alla de där bra sakerna man gör ändå, vilket bara späder på den där känslan av att det man gör ändå är otillräckligt.

Ju mer jag tänker på det, desto mer inser jag hur många pärlor jag genom åren kastat framför svin. Hur kunde jag vara så dum? Jaa.. det är frågan det.. haha.. Men å andra sidan så var det väl nödvändigt för min egen utveckling och för att jag ska fatta vad och vem som är viktigt här i livet.

Att cirkeln blir mindre och mindre ju äldre man blir faller sig ganska naturligt och även om jag ibland kan avundas de som har enorma familjer / släkter / kompiskretsar så fattar jag ju också att jag förmodligen inte skulle orka med det i längden.

Det roliga är att jag känner mig starkare, friskare och gladare ju mindre människor jag omger mig med. Jag lägger utan dåligt samvete massor med tid och energi på mig själv numera och jag skäms inte ett dugg för det. Jag prioriterar till exempel träning som jag tidigare kände att jag ”inte hade tid med” men så insåg jag (när jag blivit ett vrak både fysiskt och psykiskt) att om jag inte tar tiden för min hälsa, så kommer jag att tvingas att spendera massor med tid på min ohälsa och att vara sjuk.

Dit vill jag aldrig mer och de som bidragit till min ohälsa (inklusive en tidigare version av mig själv) vill jag aldrig mer lägga tid och energi på. Livet är som sommaren: Alldeles för kort och alldeles för snabb, men ändå så jävla härligt och det gäller att ta vara på varenda minut!

Vi har ju nya diagnoser i familjen och det kräver en enorm närvaro av oss vuxna, men vi är ganska rustade för det och försöker göra allt för att tillvaron och familjelivet AB ska rulla på så smidigt som möjligt så just nu är fokus på att vi alla ska ha det så roligt som möjligt innan skola och jobb börjar igen.

Mina älskade småttingar har ju också en stor plats i mitt liv och min tillvaro och det här med att få barnbarn är EXAKT så som det sägs: Livets efterätt.. haha… även om jag för all del inte ens ätit upp varken förrätten eller varmrätten ännu!

Exakt så!! 😍

Ja, det var en liten glimt av mitt pytteuniversum och mitt tidsfönster i det stora världsalltet.

Och om jag ska göra en liten snabb omvärldsanalys så kan jag ju bara säga att den här stormen HANS bara är en liten påminnelse från moder Jord vad hon faktiskt kan ställa till med och störa oss små människor med när hon känner för det.

Tvivla aldrig på att vår planet är ett högst levande väsen. Sååå… Visa respekt för henne för fan!!

Och med det sagt så ska jag nu fortsätta min vandring på planeten jorden. Jag börjar med en liten cykeltur med min vän lånehunden!

Hare bra alla! Kram på Er!

Tjäna pengar på invasiva arter kanske?

Av , , 2 kommentarer 15

Att lupiner är en invasiv art verkar det ju tyvärr vara många som inte har någon koll på och för varje säsong bara de senaste åren så har lupinbeståndet i dikena bara här kring Tomtebo ökat extremt mycket.

Bara mellan Tomtebo-rondellen och infarten till Sjöfruvägen så är det i princip BARA lupiner man ser överallt numera och jag fattar verkligen inte varför kommunen gjort något tidigare? Nu såg jag för ett tag sedan att det blivit uppmärksammat i ett nyhetsinslag men ändå verkar alltför många människor inte veta om att det är en växt som, trots att den är väldigt vacker inte är särskilt bra att ha och att spridningen är enorm på en del ställen.

Den tar ju över i princip allt annat som växer i närheten och skuffar helt enkelt undan alla annan växtlighet så dess förekomst är ganska negativ för både två och fyrbenta varelser.

Men jag tänkte på en grej som skulle kunna vara en smart winwin (till nästa vår / sommarsäsong kanske?) Och det är ju att kommunen helt enkelt lägger ut lupin-utrotar-jobb på olika idrottsföreningar. Till exempel så kan man väl anta att åtminstone ungdomar över 13 år är kapabla att hantera spett och spade?

Så kommunen skulle ju helt sonika kunna lägga ut dessa enkla ”sommarjobb” till alla lagidrottande ungdomar så får lagets kassa in lite pengar, ungdomarna får fysisk träning samtidigt som de spettar och skottar och kommunen blir av med en (förhoppningsvis) betydande del av lupin-skiten. Plus att ungarna får med sig lite extra allmänbildning kring invasiva arter rent allmänt!

Är inte det en äkta win-win?

Och på tal om invasiva arter… Jag har ingen bild på lupiner, men jag tänkte att här passar det ju ändå rätt bra med en bild på det absolut VÄRSTA som finns och som är minst lika hemskt som invasiva arter.. om inte till och med HEMSKARE:

 

Leopardprickigt mönster!

*Uurk*

Stackars kille.. Inte nog med att han är klädd i det fulaste av det fula.

Han blir dessutom smygfotad och hånad på nätet!

(men eftersom ingen vet vem han är, eller var bilden är tagen så tänker jag att det nog inte spelar nån roll)

Dessutom hade han fri bar så han lider nog inte ändå..

 

I alla fall. Detta inlägg kan ju ses som en uppmaning till de som ansvarar över alla diken och vägkanter i Umeå kommun: Skicka ut era duktiga idrottsungdomar till nästa vår och utrota lupinerna i dikena…  Låt ungarna också få extra betalt om de lovar att aldrig mer klä sig i leopardprickigt så länge de lever!

WIN-WIN!!

😎

PS: Nog är väl det här ett bättre förslag än att kidsen ska gå runt och tigga tomburkar på kvarteret för att laget ska få in några extra pengar?

Det verkar ju mest… pantat!! (Hahaha.. sämst.. jag veet.. men kunde inte låta bli!)

Hoppas Ni som läser här har en fin sommar!

 

 

 

Prat i kvadrat..

Av , , 2 kommentarer 23

Om alla människor har ett visst mått ord att bruka under en livstid så har jag nog förbrukat en ganska betydande del vid det här laget.

Jag har så länge jag kan minnas blivit kritiserad för att jag ”pratar för mycket” eller att jag ”pratar för högt” eller att jag ”pratar för snabbt” osv.. Förmodligen skulle diagnoserna dugga tätt idag om jag var en knodd som hade turen (eller oturen) att bli utredd för ditt eller datt.. I alla fall så finns det ju förklaringar till och för det mesta numera, men eftersom jag nu uppnått den aktningsvärda åldern av nästan-femti så har jag insett att det inte spelar någon roll vad jag säger, eller hur jag pratar eller hur det låter osvosv..

Helt plötsligt en dag så föll polletten plötsligt ner så det bara skramlade i de rostiga hörnen: Folk i allmänhet kan ju faktiskt bara förstå andra lika mycket som de faktiskt förstår sig själva liksom! Oj voj vad djupt.. men näe, det är ju sant!

Det medför att jag numera håller tillbaka en hel del beroende på vem jag pratar med. Ibland VILL jag säga allt möjligt och det bara bubblar i hjärnan, men nej… jag håller tyst eftersom jag vet att det jag säger ändå inte är viktigt just där och just då.

Det har medfört att jag ofta har konversationer med mig själv där jag ofta kommer fram till ganska kloka saker som för den skull inte behöver luftas offentligt eller ens utanför mitt huvud. Flummigt va? Haha… ja, det håller jag faktiskt med om men eftersom det här är min blogg så skriver jag ju som bekant vaffaan jag vill så Du får gilla läget helt enkelt!

När det gäller alla mina skrivna ord så är det ju ändå så att människor läser dem för att de VILL läsa.. De har en valmöjlighet liksom! När jag babblar i ett rum med flera personer så kan de liksom inte alltid välja om de vill lyssna på mig (eller inte).

Nackdelen med att ha ett socialt arbete är: Att man måste prata mycket!

Fördelen med att ha ett socialt arbete är: Att man måste prata mycket!

Nackdelen med att ha en stor och brokig familj: Att man måste prata mycket!

Fördelen med att ha en stor och brokig familj: Att man måste prata mycket!

Ja, Ni märker ju… det går liksom inte att göra rätt. Men jag har i alla fall insett att det bara är de som faktiskt bryr sig om en på riktigt som märker när man blivit tyst och det är skönt att veta.

Just nu så pågår en märklig process i mig som förmodligen handlar om att jag blivit gammal och vis (*host* jamen lite…) men också att jag upptäcker så mycket nytt hos mig själv varje vecka. Kan det vara så att Människa 2.0 börjar när man avverkat första halvan av ett sekel? Att nu har jag pratat så jävla mycket i snart femti år så nu är det dags att lyssna mer än att prata och framförallt att lyssna inåt.. mer på MIG… och vad jag vill?

Jamen jag tror fasen att det kan vara så! 😎

Klok som en tok eller bara en grinig liten bitch?

😁

Jag är inte så politisk, jag är inte så religiös, jag är mest bara en nyfiken jävel som gillar att fundera över livet och alla som bor i det! Det är kul med Er som läser i min blogg och trots att det är sällan jag får feeling att skriva numera så är det ändå kul när jag lyckas skriva en och annan rad här.

Däremot läser jag mer än vanligt.. Minst tre böcker i veckan för tillfället och jag tycks inte få nog av de skrivna raderna. Därför upplever jag det som extremt sorgligt att veta att svenska barn läser mindre och har bristande läsförmåga.

Herra jumalauta så sjukt sorgligt. Svenskarna kommer alltså inom kort att bli ett ganska andefattigt folk när dagens barn växer upp och ”vuxna” människor kommer i framtiden istället för att kunna läsa och skriva att veta ALLT om pokemon, Pontus Rasmusson, Jocke & Jonna samt hur viktigt det är att äga en väska från Gucci.

De kommer också att veta allt om vilket smink Bianca Ingrosso älskar och att man ska skylta med precis allt i livet.. till och med om man är en människa som har rutten människosyn så ska man också veta hur man ska gå till väga när man visar för hela världen hur dum i huvudet man är. Exempelvis genom att kränka utsatta människor. Gärna när de ligger utslagna och blödande i ens närområde… *suck*

Empati kommer ingen ens att kunna stava till och ännu mindre att tillämpa. Suck å pust… Ja, det lutar ju åt att jag till slut måste sluta blogga eftersom färre och färre kommer att läsa.

Nämen hoojja, nu får jag ju sluta vara så bitsk och elak 🤣 Men ibland är det svårt att låta bli.

Något jag i alla fall gläder mig åt är att det snart är dags för en weekend i storstan för mig och Jimpa. Vi ska dansa och partaja som om morgondagen inte ens fanns. Fy fasn vad kul det ska bli! Jag har till och med köpt nya skor som ska hålla för en helg som förmodligen kommer att innehålla minst 50 tusen steg! Återkommer med exakt siffra när vi kommit hem!

Partypartner deluxe ❤

Hoppas alla mår bra.. och vet Ni… att enda anledningen att jag skrev ett inlägg just ikväll var för att det var så många som läste mitt förra inlägg och hörde av sig till mig och tyckte att det var så bra! Jag blev jävligt glad ska Ni veta!

 

Hare bra häääj!!

 

 

Många midsommarbarn i Mars..

Av , , 4 kommentarer 16

Japp! När folk har sex kring midsommarveckan så resulterar det ju 9 månader senare i en hel del barn som föds i mars *skrattar*

I mars har vi faktiskt flest födelsedagar i vår familj.. Både den yngsta och den äldsta i vår brokiga klan fyller alltså år samma månad!

Lilla prinsessan rosenknopp aka Baby Inez har nu fyllt ett helt år och eftersom hon vilken dag som helst ska börja traska här på jorden på riktigt med sina små fötter, så kände jag att hon bara måste ha ett par grymma sneakers. Närmare bestämt ett par Adidas Jeremy Scott med vingar. Ja, självklart ska bebisflickan ha ordentliga skodon. ETT år är ju faktiskt hur stort som helst. Då måste man ha inspirerande skor helt enkelt.

Sötaste tjejen 1 år ❤

Min fina mormor har fyllt 85 år och det fick vi också fira tillsammans här i Umeå eftersom hon är och hälsar på. Otroligt mysigt! Jag lyckades dessutom med konststycket att få både mina barnbarn OCH min mormor på samma bild. Inte helt lätt med två högenergiska småttingar haha… tur att även jag är ganska energisk! Men rätt coolt ändå. Att både vara mormor och att få ha en mormor. Det är en härlig känsla att vara en av 5 generationer.

Ja, mars månad har bjudit på en hel del och verkligen varit hektisk på många sätt. Men det har ändå varit skoj och jag har sakta men säkert återfått min hälsa efter att ha varit jävligt sjuk. Det var en ganska tuff pärs eftersom i princip hela februari försvann i tomma intet, men jag är ändå glad och tacksam över att jag är frisk igen och att jag har människor runt mig som hjälper till och ställer upp när det behövs. Mina barn är också friska och glada och tjaa.. vad mer kan man begära liksom?

Det är ingen idé att gnälla. Bara bita ihop och komma igen. Som tur är så har jag också den lilla huskytjejen som ser till att jag kommer ut i friska luften och kan andas obehindrat. Det har nog hjälpt mig att bli frisk snabbare än om jag inte haft henne hos mig ❤ En riktig winwin för alla två och fyrbeningar!

”Snäääälla mommoz.. vi kaaan väl gå ut.. en gång till?”

😎

Tiden går ju alltför snabbt och vår och sommar är under planering för fullt. Jag har storslagna planer på det mesta och vi får se hur det går helt enkelt.. Jag har köpt nya resväskor och förhoppningsvis får jag resa både lite hit och lite dit. Lite kryptiskt kanske, men som med så mycket annat i tillvaron så är det ibland bäst att hålla vissa saker för sig själv. För tänk att än i denna dag så finns det läsare av denna blogg som gärna är här inne och läser.. helt frivilligt, men som sen väljer att öppet klanka ner på mig och mitt sätt att leva och som inte drar sig för att tala illa om mig och dessutom vara taskig mot mina barn.

Näjj.. Sånt orkar jag inte med längre och jag väljer mer och mer att stänga dörren ut till det offentliga. Sociala medier är ju såklart på både gott och ont, men jag märker ju helt klart att mitt liv blivit bättre och bättre ju hemligare jag blivit. Även om jag självklart har ett litet behov av att då och då glänta liiite på locket ut till vk-bloggen.. haha… så helt försvunnen är jag ju inte! Ännu.. Men vi får väl se.

Just nu läser jag mer än vad jag skriver och det känns bra. För mig! Plus att de som stör sig på mig också får vara ifred från mig och mitt ”svammel” haha..

Men i alla fall. Hoppas att alla som läser här mår bra. Ta vara på livet varje minut och var rädd om de du älskar. Vi går mot ljusare tider nu. Gläds, förundras och njut… Varje dag!

Vi ses och hörs!

 

 

 

Bitter or better..

Av , , Bli först att kommentera 14

Det är bara och välja det alternativ som känns närmast till hands: Bitter eller bättre.. Vad som funkar för dagen!

Livet liksom HÄNDER 24 timmar om dygnet och när det händer härliga och bra saker så ska man vara glad och tacksam över att livet (just NU) är välsmort och underbart..

Och när det händer jävliga saker så kan man antingen kämpa sig igenom för att kunna nå ut på andra sidan, eller så kapitulerar man och lägger sig och marineras i sin egen svidande bitterhet tills man bara tror att det inte finns någon väg ut. Det är också skönt när det finns många att skylla på. Bitterheten och självömkan känns liksom extra maffig då och offerkoftan blir sådär härligt tung och varm..

Alla har vi väl varit där några gånger i livet och det är väl (som de kloka säger) att det är prövningar som livet om och om igen bjuder oss på ända tills dess att vi börjar fatta läxan och då börjar klara av prövningarna för att slutligen välja vägen att bli bättre av de egna (och ibland andras) misstag och elände.

Ingen människa är ju fullkomlig och nog är det sant som det sägs att vissa saker endast kan mogna och växa då man fått tillräckligt med egna erfarenheter och kunskaper som är självupplevda.

Det går liksom inte att ta till sig tips och trix från de som vet (eller tror sig veta). Vissa saker måste man bara genomlida själv helt enkelt..

Ibland är tillvaron jävligt pissig och så är det för exakt alla här i världen. Det sorgliga är att så många (ofta unga) människor tror att den verkliga världen speglas i influencernas grå-beiga inredning och perfekt tillrättalagda (men ofantligt tråkiga) flöden i sociala medier som till slut får den egna tillvaron att kännas fattig och torftig.

Bara att följa alla dessa själlösa konton skulle få mig att må pyton och dessutom stjäla tid och energi från mitt eget riktiga liv där jag rimligtvis själv bör vara den som fyller min tid och mitt liv med härligt innehåll (som för den skull inte alltid behöver skyltas med offentligt)

Saker i vår moderna tid är så förbannat sorgliga och kanske är det för att jag har ett ”före och ett efter” sociala medier… Jag VET helt enkelt hur det var att leva IRL 24 timmar om dygnet en gång i tiden och jaa.. jag vill minnas att det var bra för mig.

Kanske är det därför jag fortfarande har kvar mycket kreativitet som räcker både för mitt eget liv och faktiskt andras. Det är en härlig känsla och jag är tacksam både för insikterna och hela tillvaron i sig.

Jag fortsätter aktivt att till hundra procent välja bort det och dem som inte gagnar mitt välmående. Jag har inte tid för det förflutna, eller människorna i det eftersom det finns så mycket knutet till det som en gång fick mig att ifrågasätta hela min existens och min psykiska och fysiska hälsa.

Jag har inte heller tid att titta in hos kända och okända människor i för stor utsträckning eftersom min livsenergi på så vis sipprar iväg i en rasande fart och låter mitt undermedvetna sakta med säkert fyllas med skit och på sikt förgiftas. Jag kan inte på något vis tillåta det!

Mitt eget liv är alldeles för dyrbart för det… Och så vitt jag vet så finns det inte ännu något nytt IRL-liv att bara köpa så där i förbifarten.

Att ägna sig för mycket åt andras liv via sociala medier är att sakta men säkert förvandla sig själv till ett litet får som är nöjd med att följa den stora gråa massan som gör (läs: konsumerar) vad alla andra gör.

Din intuition och förmågan till att tänka själv försvinner och din värdighet likaså.. du och ditt liv är ÄGD av någon annan än dig själv och du får på köpet en livstids prenumeration på självömkan, gnäll, en känsla av att livet är orättvist och dessutom ingår en härlig offerkofta stickad (eller virkad) av bitterhet. På köpet får du en inre klocka som gör att din egen IRL-tid tickar iväg dubbelt så snabbt och du får minimalt med tid över till ditt eget liv.

Gött.. så vad väljer vi att signa upp på idag?

Haha… Ja, nu har jag raljerat dagens tisdagsdravel… och stort tack för att just DU läser 🤩

Avslutar med en härlig klichè:

”Idag börjar resten av Ditt liv”

(Lämna allt gammalt bakom Dig, eller stanna i skiten! Du väljer själv)

Dagens sämsta: Sovit lite för lite..

Dagens bästa: Allt annat!

Ha det fint alla som läser!

Min sista kväll…

Av , , 2 kommentarer 11

…som 47 åring spenderas i Gällivare av alla ställen. Imorgon blir jag hela 48 år och jag inser att det är den absolut sista  födelsedagen jag ”firar” här uppe.

Kapitlet om Gällivare börjar lida mot sitt slut och jag har spenderat kvällen med att spana på rivningskåkar i Malmberget. Deprimerande så att det föreslår, men å andra sidan så ligger det helt rätt i tiden för mig och ju mer av samhället som jämnas med marken, desto mer faller på plats både för mig och i mig.

Flummigt, jag vet.. men sant. Vi körde en sväng upp till Dundret också så idag har jag spanat på det vackra lågfjället från två olika håll. Från Malmberget var det alltså sista gången jag såg det från den vyn, så det var ju helt klart värt en sista bild:

Malmberget.. snart jämnat med marken och slukat i en stor grop!

Sad but true..

Ja, en mini-roadtrip i malmfälten för en sista check medförde ju såklart massor med negativa känslor av vemod med några stråk av sorg som alltid klingar av när jag väl åker hemåt igen.

Tur vi har med oss lilla hundflikkan. Med henne går det inte att känna depp.. Bara pepp faktiskt. Hon trivs som tusan och hon spanar på ekorrar, fåglar, harar och igelkottar som ränner omkring här runt husknuten hela dagarna.

Å nu ska vi sova Gosvovven och jag! Kram å godnajt från Gällivare!


Ingen idé..

Av , , 4 kommentarer 13

… att gnälla över mörker o kyla (för det är ju samma för alla)

…att klaga över korkade människor (de måste ju också få finnas)

…att besväras över att man inte har tid (för det HAR man… det handlar bara om prioriteringar)

…att gnälla över sin dåliga hälsa (jamen vissa saker går faktiskt att göra något åt, en del saker ÄR faktiskt högst medvetna val)

…att tro att det är en god idé att kasta sten i glashus (Asså… Lägg ba ner! Bättre ibland att va tyst än att framstå som en idiot)

…att tänka att ”Jag börjar mitt nya liv imorrn” (Surprise!! Det pågår redan.. för fullt!!)

 

Jahapp, det var ju en jäkla märklig början på ett blogginlägg va? Haha… Jaa… men det är MIN blogg och jag skriver vad jag vill. Typ!

Just nu är jag inne i en period där jag läser mer än vad jag vill skriva och det är ganska skönt. En god bok är som en god vän och just nu är det sånt jag vill prioritera. Snart kommer ju storken med barnbarn nummer två och jag kan tänka mig att det blir en del bebis-pyssel att stå i så nu försöker jag att hinna ikapp lite av mig själv och göra sånt jag tycker är kul och som får mig att må bra.

Självklart längtar jag (precis som alla andra) efter sol och ledighet men just nu så är jag ändå väldigt tillfreds med att ”bara vara”. Jag har en del tankar om förändring, men inget som jag konkret har sjösatt ännu och jag försöker också att numera låta förändringar ta sin tid. Det är trots allt de långsamma processerna som kan skapa de mest hållbara lösningarna så det är ingen idé att forcera fram några livsavgörande beslut ännu.

Men ja, jag går mycket omkring och drömmer just nu. Haha.. Härregu vad mystisk å kryptisk jag är 😎 Men det är ändå lite kul.. Å tänk.. att på Internet kan man ju ändå välja att vara vem man vill så visst är det konstigt att så många väljer att vara virtuella idioter?

Självklart inser jag ju att jag själv är en idiot i någon annans berättelse, men å andra sidan.. Bryr jag mig om det? Nej, för jag orkar inte! Jag vill ba vara ifred.

Jag vill äta god mat, sova skönt, ha roligt, skratta mycket och älskas av rätt människor.. Det är inte för mycket begärt tycker jag.

Under de sista månaderna så har jag tyvärr haft det knackigt med både min hälsa och med mitt sociala flöde IRL så häromdagen när jag fick träffa min bästa vän i hela världen så blev jag så överväldigad så att jag nästan började gråta… Asså… härreguu liksom.. Vad händer? Haha.. Men helt ärligt:

 

JÄVLAR vad jag uppskattar det fina här i livet extra mycket nu!!

Tonåringen & Nellie-karamelli-hunden

 

Ja, som sagt.. Tillvaron är skön på alla sätt och vis. I Mars månad ska jag ha hela TVÅ semesterveckor och jag ska bara hare GÖTT. Både på egen hand och med min fantastiska familj.

Jag har slutat önska att jag hade fler timmar på dygnet… Jag prioriterar numera annorlunda istället. Och vet Ni… att det viktigaste blir alltid gjort och det innebär väl att prioriteringarna funkar 😉

Iklädd ledighetsuniformen för det mesta 😂

Ha det superbra!

PS: Lämna gärna lite input om Du har tid för jag är lite nyfiken på vad det är för männschor som fortfarande kollar här. Jag lovar att hålla covid-säkert avstånd haha..

*Kram*