Etikett: skvaller

information…

Av , , 8 kommentarer 16

…som jag önskar att jag aldrig fått. Ojoj.. det är mycket det!

Sedan jag bytte telefonnummer har jag av naturliga skäl minskat mycket av den så kallade skräpinformationen och det är bland annat från människor som vill "upplysa mig" om fantastiska erbjudanden om kvalitétsstrumpor eller idiotiska böcker som jag tydligen borde vara ägare av trots att jag INTE vill ha,eller efterfrågat dessa föremål. Stackars telefonförsäljare! Jag vet att ni "bara" gör ert jobb men ju lägre toleransnivå hos mig, desto otrevligare ton. Jag ber verkligen om ursäkt för detta, men till slut gick ni mig verkligen på nerverna! Usch för detta "yrke"!

Men jag har även minskat informationsflödet från folk som vill göra mig en tjänst genom att "berätta saker" för mig som handlar om lite mer privat karaktär och även här handlar det om saker som jag absolut inte behöver eller ens vill veta via till exempel idiotiska sms. 

Till den här kategorin räknas även sådana som skickar ett sms i halvåret med löjliga fraser om hur mycket de bryr sig och vill veta allt om hur jag mår efter jobbiga händelser som uppstått under de senaste åren.

Det blir nästan lite pinsamt eftersom det är uppenbart att de fiskar efter "skvaller" och information att gotta sig åt med diverse andra människor. Speciellt pinsamt när jag får höra på omvägar hur snacket går hos folk som man tidigare trott faktiskt brytt sig och som menat de löjliga fraserna. Besvikelse är ju bara förnamnet. Falskt och onödigt. Bättre att ni sparar på både er och min energi. Det finns trots allt viktigare saker här i livet.

Sedan finns det ju kategorin som fortfarande tror att jag är intresserad av att veta allt om vad som händer i deras liv och som förnärmat frågar varför man aldrig hör av sig. Speciellt tydligt blir det när folk druckit alkohol. "Jotack, själv har jag fått mitt tredje barn och gift mig under åren som varit men inte fan har du brytt dig om det så varför tror du att jag ska intressera mig för dig och ditt liv?"

Jag kanske är konstig men jag tycker att det är så märkligt med fulla människor som både vill krama och pussa mig (!!) och som blir såååå glada när de träffar mig samtidigt som det hunnit gå så lång tid att man nästan glömt bort att de finns. Även i denna kategorin finns det en och annan "skvallerfiskare".

Lika konstiga är människorna som slutat hälsa på en och som låtsas att man är totalt osynlig trots att man är "bekanta" på ett eller annat sätt. Här har vi oftast dem som skvallrar mest, men som inte vågar fråga rakt ut om jobbiga saker när de träffar mig.

För jag vet att de vill veta. Annars skulle de ju inte skvallra så förbannat mycket.

Nåväl, jag ska verkligen inte bara spy galla över kända utan även framhålla att det finns riktiga guldkorn hos okända. Och med okända menar jag dem som jag inte känner, men som är modiga nog att fråga om det som är jobbigt. För när folk frågar så svarar jag precis som det är. Strutsmetoden har aldrig fungerat för mig ändå.

Även de som är okända som hör av sig till mig och berättar och delar med sig om sina egna jobbiga och liknande händelser för att jag ska må lite bättre. Dem som berättar för att visa sitt stöd och för att jag ska veta att det finns fler i samma båt.

Att träffa någon man knappt känner men som talar om för en att man är bra och att man gör rätt är otroligt skönt. Så ett stort tack till alla människor som bidrar med positiva vibbar.

Mail och pappersbrev och en hel del av kommentarerna här i bloggen till exempel har också många gånger gjort mig full av förtröstan. Jag tackar för detta och kan även berätta att allt det positiva informationsflödet har gjort att jag lärt mig att medvetet stänga ute mycket av det negativa informationsflödet.


Logiskt tänkande—> Strategi för mental överlevnad!

 

 

"En klen tröst är att veta att jag är förbannat intressant"

 

 

 

 

Skvaller, sladder och slajmiga kvinnfolk

Av , , 11 kommentarer 15

(Detta inlägg är skrivet med den manliga delen av min hjärnhalva. Varnar redan nu för ironi och elakhet)

*suckar* Ja, då var det dags igen.

Att denna staden är ack så liten har jag ju konstaterat flera gånger förr. Men när det händer små irriterande sammanträffanden som nästan gnager hål på mitt goda humör eftersom jag alltid försöker  tänka: "Nämen SÅÅÅ kan det ju ändå inte vara?! Hon SÅG mig säkert inte och om hon hade gjort det så hade hon SÄÄÄÄKERT stannat och pratat"

*fnyser*

Nja, innerst inne så fattar jag ju att det inte var så. Det var precis som jag trodde. Att personen i fråga låtsades som att hon inte såg mig fast hon egentligen borde stannat och ställt alla de där frågorna som bollas varje gång hon träffar likasinnade. (likasinnade=skvallerkåta kvinnor i valfri ålder) Fasiken att det jämt är kvinnor, tanter, damer, flickor, brudar och tjejer som är de absolut värsta när det kommer till skvaller och förtal. Jag skäms över det kvinnliga släktet en del gånger. Usch!

"Har du hört att…."

"Ja, hon är ju som hon är…"

"Stackars hennes barn…"

"Men vet du vad JAG har hört…"

"Jag umgicks ju med henne en gång och då…."

Allt sladder och skvaller som avhandlas i vissa kretsar skulle faktiskt kunna få ett slut. Men å andra sidan så kanske ni inte skulle haft så mycket spännande att skvallra om då. Sorgliga sladdertackor som Ni är.

Men allvarligt talat: Jag KAN och vill gärna räta ut era frågetecken. Så när ni ser mig nästa gång: Våga hälsa! Och ännu viktigare: Våga fråga! Jag vet ju att Ni så gärna vill veta. Och faktum är ju att jag är den som kan bidra med mest till era slajmiga skvallermöten. Och det bästa är att jag inte ens tar betalt för det. Det blir som en "Hänt i veckan". Fast utan bilder. Vad sägs?

Och glöm inte att vissa av era sladderkompanjoner trots allt inte är så lojala som Ni kanske tror att de är. De som jag faktiskt känner brukar berätta för mig vem som säger vad och på vilket sätt. Tänk på det. Så nästa gång jag ser just DIG ute… Säg åtminstone hej. Så blir det inte så pinsamt för dig. Våga stå för ditt BULLSHIT!

Men för att avsluta detta inlägg med något positivt så kan jag berätta att det ibland låter så här när jag träffar folk som jag känner / känner litegrann / inte alls känner:

"Hej Helena! Jag har hört det här och det här och det här och det här av den-och-den om dig. Men jag vill bara säga att jag inte tror på allt som sägs"

Tack och lov. Det finns alltså hopp och en liten tröst är att allt sladder som alla slajmiga tanter håller på med säger mer om DEM än om mig. Faktiskt en skön tanke.

Jag nöjer mig så!

Tro bara på en liten del av det…

Av , , 4 kommentarer 8

…du ser och hör! Och glöm aldrig bort att det alltid finns två sidor av samma mynt.

Jag har på sistone förstått och fått information att det pratas om både det ena och det andra om vad jag gör och  hur jag ÄR (?!)

Det tycker jag är lite smått kul ändå. Min första tanke är:

"Anfall är bästa försvar" men efter lite funderingar så inser jag ju att ett ännu bättre försvar är ju bara att hålla käften och låta de "som VET hur jag är" berätta om det för alla som vill lyssna.

Sedan om någon känner att de är nyfikna på min "version" av det hela, ja då går det bra att stilla sin nyfikenhet bara genom att fråga mig!

Smart va?

För i slutändan så är det ändå så att allt ni säger om mig säger mer om Er i alla fall. Jag nöjer mig med det för tillfället.

Men om jag ville så SKULLE jag ju i och för sig kunna skriva små berättelser om henne, eller honom.. eller varför inte om henne?? Det är ju riktigt smaskiga saker som folk skulle älska att skvallra om. Men jag väljer att inte göra det på grund av att jag hellre väntar på att folk runtomkring ska hajja själva hur det ligger till med folk och deras dubbelmoral. Anfall är alltså INTE alltid bästa försvar.

Sedan att det kanske tar ungefär ett eller ett par år innan ni själva kommer till den insikten som jag tack och lov gjorde till slut blir ju bara ren och skär bonus.

Jaa.. det var väl allt just nu tror jag? Jag återkommer väl såsmåningom om det var något jag glömt angående dagens fundering. Jo just det ja.. Glöm för all del aldrig bort att UMEÅ är en liiiiten, liiiiten, pytteliten stad!!

P.S Livet är inte jättelångt och naturligtvis ska man göra vad man vill med sitt liv. Ibland gör man dåliga val och det behöver inte betyda att man är en dålig människa, men glöm aldrig att du alltid ska STÅ för dina val oavsett de är bra eller dåliga!

 

Skvaller, rykten och elakt förtal…

Av , , 10 kommentarer 5

…är inte så jäkla kul att bli utsatt för. Speciellt inte när det kommer från före detta statister i mitt liv som inte har eller haft i min tillvaro att göra på en sisådär åtta, nio år.

Det finns en familj som jag en gång i världen tillhörde lite grann eftersom jag var ihop med den ende sonen i familjen. Den här familjen betyder absolut ingenting för mig idag annat än lite nödvändigt ont då och då som jag faktiskt får stå ut med vare sig jag vill eller ej.

Men döm om min förvåning när jag får höra att min före detta svärmor talar om för folk att jag STALKAR hennes son och förföljer honom på stan?

Min första reaktion var: "Men-vad-ända-in-i-helskotta-håller-de-på-med-nu-då?"

Fast sen insåg jag att de ännu en gång vill göra ett litet försök att blåsa liv i gamla konflikter som jag inte ids befatta mig med överhuvudtaget. ALLA som känner mig vet ju ändå att:

1. Jag undviker stan så mycket jag bara kan.

2. Jag är inte typen som stalkar folk.

3. VET att jag inte vill befatta mig mer än nödvändigt med ex & co.

4. Jag inte ödslar energi på någon eller något jag ändå inte kan förändra.

5. Att jag accepterar att vissa människor helt enkelt trivs i oreda och konflikt. Bara jag slipper vara delaktig.

Kan ju inte säga så mycket mer om detta förutom att jag är förvånad över hur ihärdiga vissa människor kan vara när det gäller att vara småsinta och elaka. Vad ska till för att man ska slippa sånt här? Vänta ytterligare nästan tio år? För sånt här skit dyker upp med ganska jämna mellanrum och jag blir smått less. Min första impuls var att ringa och fråga vad som menas, men sen insåg jag att det antagligen var det syftet som ville uppnås så jag skiter i det. Jag vädrar ut det i kylan helt enkelt och snart är det glömt.

Ända fram tills nästa gång.. Jag väntar med spänning på nästa dumhet.

"Deras bullshit säger mer om dem än om mig. Jag nöjer mig med det så länge!"