Kategori: Personligt

Lördagslatande

Av , , 2 kommentarer 14

Jag har längtat så länge efter denna helg eftersom vi alla är lediga tillsammans och vad händer?!

Jag slösar bort hela (halva i af) dagen på att ligga i sängen och må pyton.. Detta pga ett enda litet uselt glas bubbelvin som jag borde ha lärt mig vid det här laget att jag faktiskt inte tål. Knepet är tydligen att ta en antihistamintablett innan man vet att man ska dricka eller äta sånt som man egentligen inte tål, men vem fasn tänker på det när någon halar fram en tjusig flaska bubbel med smällkork en fredagkväll?

Inte jag i alla fall.. Nåväl, vid middagstid så fick jag i mig en dunderkombination av socker och koffein i form av kaffe och glass så jag blev äntligen människa igen! Haha… Fy fabian för att må sådär.

Förutom det så rullar ju tillvaron ganska gnisselfritt. Jag är tillbaks på jobbet efter covidhistorien och jag känner mig ofta som en nybörjare och vissa dagar vet jag knappt vad det är för veckodag haha..

Jag känner mig glad, pigg och energisk och jag har sen sist hunnit med att både fylla år (hela 47 bast wohoo..) och dessutom tatuerat mig! Japp, kanske blev det en slags jag-fyller-snart-femti-så-nu-måste-jag-hitta-på-nåt-drastiskt, men ja… då fick det väl bli så då!

Än så länge är den ”bara” påbörjad och jag satt tre timmar under nålen i onsdags. Nu är nästa tid inbokad i juni för färgsättning och finlir och det ska bli så kul att få visa upp det färdiga resultatet!  😀

Det blir en stor fjäril med en kvinnokropp istället för insektskropp och den ska bli spejsig som tusan.. Lite spegling av hur jag själv känner mig nuförtiden. Tjejen som tatuerar mig denna gång är fantastiskt duktig och tre timmar flög förbi i ett huj och det gjorde inte alls så ont som jag mindes heller. Det är ju trots allt mer än tio år sen sist jag gaddade mig och tydligen så är jag inte ens klar utan kommer väl att fortsätta hamra in bläck i nåt år till.

Lika bra att fylla upp gammkröppen med diverse spännande motiv så att man har nåt kul att visa barnbarnen (eller kanske skrämma dem med) haha…

In progress…

🦋

På tal om barnbarn förresten.. Lillkillen växer så att det knakar och min egen minsting som numera hunnit bli hela elva (!!?) år har ju fullt sjå med att styra barnvagn och hålla koll på diverse två och fyrbenta varelser.

Barnvagnschefen på G

Tänk… det har gått så många år, både här på bloggen och IRL. Ibland kan jag knappt fatta att det faktiskt går att hålla liv i en blogg så pass länge att det fortfarande finns läsare här som till och med hängt med från början. Rätt kul ändå!

Ibland känner jag att jag skulle vilja blogga mer och oftare, men det finns så lite som jag faktiskt kan dela utanför familjebubblan. Vissa som är här inne och läser gör ju det för att de INTE gillar mig och ja, jag vet ju vad som kan hända när sådana illasinnade personer läser mellan raderna och hittar på jävulskap som kan få trista konsekvenser.

Lika bra att inte bjuda på stoff till dessa skithögar!

Men nu ska jag störtdyka ner i soffan och kolla på ett nytt avsnitt av Handmaids tale. Hoppas att alla mår superbra!

Kram

2 kommentarer

Är det slut nu?

Av , , 10 kommentarer 22

What to do? När det inte finns något att skriva om?

Egentligen finns det ju massor att skriva om, men just nu så är det energi-spar-läge som gäller för den här tanten. Jag orkar inte beröra alla skeva saker som pågår i samhället och världen, utan nöjer mig med att betrakta eländet utifrån.

Som tur är så är min egen bubbla jävligt solid just nu och i den så finns alla de jag behöver och vill ha i min tillvaro. Jag gör vad jag vill för det mesta och struntar  i allt som verkar tråkigt och som inte kan tillföra något till mitt liv.

Kanske har jag en slags pågående vuxenkris eller något, för jag har fått för mig att jag vill göra massa sånt som jag gjorde som ung: Hoppa på ett flygplan till var-fan-som-helst som verkar kul, tatuera mig, klippa av mig allt hår, ta en dagfylla med roliga personer på stan mitt i veckan och lite andra konstiga saker som man inte bör ägna sig åt nu när man har barn å barnbarn och viktiga åtaganden mest varje dag.

En del impulsiva grejer kan jag ju absolut bejaka. Kanske inte att dra iväg på partyresa hur som helst eller såna saker, men kanske att jag gör en ny liten tatuering här någon dag.. eller att jag klipper mig… Inte kort, men åtminstone liiiite mer än vad jag vanligtvis brukar?

Asså, jag menar… NÅT måste jag ju hitta på.. Och förresten.. så tror jag inte ens att det är vuxenkris eller åldersnoja det handlar om.. Jag tror helt enkelt att det är den jävla covid19 som ställer till det!

Förmodligen för att vi alla är så himla begränsade i nästan allt vi vill göra just nu, vilket medför att man (i alla fall jag) desperat försöker hitta på saker som man KAN och FÅR göra.

Usch å fy fan.. Nåväl, en klen tröst är ju att det är samma för allt och alla. ”Det är synd om människorna” (cit. August Strindberg)

Ja, Ni ser ju. Jag kan inte ens hitta på ett roligt blogginlägg. Sorry about that. Ser ju att några tappra läsare hänger kvar här och kanske är det det som gör att jag ändå försöker hanka mig fram här då och då

Dagarna går och vi med dem. Ungarna växer så det knakar och Mr Teenager har för längesedan vuxit om mig. Elvaåringen är på god väg upp till min höjd och vad gäller den övriga familjen så är även de i god form.

Jag och Jimmie slipar mycket seriöst på kroppsformerna flera gånger i veckan och jag har nog aldrig mått bättre trots att jag är medelålders deluxe haha..

Bilen går bra, räkningarna är betalda, kylen är full och jag känner mig jävligt nöjd (ifall någon undrar alltså) 😀

Jag köpte till och med lite nya kläder för några veckor sedan och jag anammar fortfarande konceptet ”ett plagg in, ett plagg ut” för att vi alla ska rymmas här hemma.

Jag är så jäkla glad eftersom jag har hittat perfekta cargobrallor i många olika färger och tröjor i samma färg (och utan larviga tryck) så nu har jag ett gäng nya, praktiska och neutrala kläder att ha både hemma, när jag tränar och på jobbet!

En outfit var ett tag sen.. 😀

Jopp. Så är det med det. Hoppas alla Ni också mår bra och att Ni får vara virus och bacillfria. Vi ses och hörs väl om någon vecka i bästa fall. Ha det gött och var inte trött..

 

PS:

Hittade ett finfint visdomsord som kan vara värt att lägga på minnet:

 

”Gamla nycklar

kan aldrig

låsa upp nya lås”

 

10 kommentarer

Ingen rubrik alls faktiskt..

Av , , Bli först att kommentera 17

Hej å hå vilken intensiv april det varit hittills.

I början av månaden tog jag hela mitt crew och drog femtitvå mil norrut för att hänga med min mormor. Så påsken bestod av massor av snöskottande och mysigt familjehäng.

Jag fick hela FEM lediga dagar med familjen och det händer ju nästan aldrig så det var välbehövligt.

I övrigt så var ju Gällivare bara mest tragiskt i vanlig ordning. Nu är det ännu mer zombievarning nere i stan som är helt ödslig och med stängsel överallt med rivningar som pågår och jag blev bara deppig av att se det hela. Säkert blir det fint om några år när allt är klart men just nu väcker det bara obehag.

Snacka om en era som går i graven liksom..

Kusligt är ju bara förnamnet!

Nä, nog var det skönt att komma hem till sin lilla bubbla. Borta bra, men hemma bäst eller hur det nu var..

Hemma lever livet ”som vanligt”. Jag har dock varit tvungen att dra ner lite på tempot pga familjeskäl och det händer lite grejer som tar både tid och energi. Nu, mer än nånsin så behöver jag vara den absolut bästa versionen av mig själv och jag jobbar på formen. Både den fysiska och den psykiska. Livet har ju som bekant sina upp och nedgångar, men man klarar sina utmaningar betydligt bättre om man mår så bra man kan.

Hälsan är ju det absolut viktigaste vi har. God hälsa har ingen quickfix och det kostar både tid och pengar att främja god hälsa. Det handlar också om hur man vill prioritera och det är helt enkelt upp till var och en.

Det märkliga är att den moderna världen är så jävla ”uppochner” och totalt ”tvärtemot” på många sätt. Titta runt i en vanlig matbutik till exempel.. sånt som är onyttigt och direkt skadligt för kropp och själ är superbilligt.. kolla bara på energidrycker, lösgodis, läsk, snacks och läskiga matprodukter som innehåller jag-vet-inte-vad.. Billigt som fan, lättillgängligt och framställt som att det är till för människor. Nä fy..

Sen kollar man lite på riktig mat,, frukt & grönt och sådant man faktiskt LAGAR riktig mat av.. Betydligt mycket dyrare och inte lika lättillgängligt som skräpet (som ofta står superskyltat vid kassan)

Andelen med övervikt och fetma har ökat enormt bland 11–15-åriga skolbarn i Sverige. Hur otäckt är inte det? Det har enligt fhm skett mer än en fördubbling av barnfetma mellan läsåren 1989 och 2018.

Vad är det som händer med oss? Kan det vara så att vi är naturliga varelser som lever i en mycket onaturlig värld? Ja, det tror jag i alla fall!

Det är i alla fall jävligt skumt att se hur många väljer att lägga mer pengar på att KLÄ sig i ”rätt” märken som för övrigt är svindyra, men inte lägger många kronor på vad de äter, utan glatt skyfflar i sig massa skit som tyvärr inom kort kommer att få dem att både åldras och dö i förtid. Hur sjukt är inte det?

För övrigt så är det här med märkesfixering bara konstigt och jag ser märkesfixerade människor som otroligt smaklösa och allmänt ”tacky”. Till exempel det här med att grovt kriminella människor älskar att klä sig i GUCCI? Jag menar.. det är ju skrattretande. En skithög är ju alltid en skithög oavsett vad h*n klär sig i.

Nä fy fan.. Världen är galen och många gånger obegriplig och därför är det rätt skönt att avskärma mig ibland så att jag  inte behöver ha hjärnans skräpfilter aktiverat hela tiden.

Haha.. kan ju finnas risk för att jag låter som arga tanten men å andra sidan så är det ju MIN lilla blogg och jag skriver vaffan jag vill. SÅDESÅ!!

Annoying buffoon

Nåväl, jag skapar min egen tillvaro och gör vad JAG kan för att må så bra som det går. Har också bytt batterier på MAT-OCH-SOVKLOCKAN som för övrigt ringer jämt haha.. Äter mest hela tiden, sover 9 timmar per dygn och däremellan så gör jag ju massor av annat skoj. Men det får bli en annan historia  😀

 

Hoppas alla Ni mår bra!

Bli först att kommentera

Det vore oförskämt att..

Av , , Bli först att kommentera 11

.. inte önska alla en ”glad påsk”.. Så nu gör jag det 😀

Jag har verkligen försökt att hitta inspiration till att hålla liv i bloggen men det är lite svårt just nu faktiskt. Men nu när det är påsk så finns det liksom ändå anledning till att öppna upp och skriva ett litet inlägg.

Imorgon är det ju långfredag och jag ser väldigt mycket fram emot denna fredag av ungefär hundra anledningar 😀

Jag ska vara ledig i hela FEM dagar. Jag ska göra massor och inget. Jag ska träffa alla och ingen. Jag ska sova och vara vaken om vartannat och jag ska bara.. vara jag.

Jag tänker också vara hyfsat OFF-line och jag tänker inte posta nåt på sociala medier på minst 5 dagar eftersom jag behöver öva mig på att vara mer hemlig(are) än vad jag är nu.

Jag jobbar fortfarande på att ”go back to basics” och det är faktiskt mer utmanande än vad man kan tro.

Me, myself & I är ju det eviga projektet som jag jobbar på och jag tror att jag är på rätt väg vad gäller det mesta. No explanations needed  😉

Ser nästan ut som häst-drograttfylla va? 😀

Hästen fick jag för övrigt i present när jag fyllde 1 eller om det var 2 år? Helt galet.. Den ser ju nästan ny ut!! (precis som jag) hehe..

I alla fall.. Tänk om det varit samma kvalitet på personen som gav mig hästen.. Undrar hur livet hade varit då?

Tjaa.. Det får jag ju ändå aldrig veta och trots att vissa saker var bättre förr så är ändå NUET det enda vi har.

Och med det så återstår bara att säga:

”Gla påsk föffaan”

😀

 

Bli först att kommentera

Varje dag är…

Av , , 4 kommentarer 13

…en helt ny dag där det går att starta om på nytt. Helt och hållet.

Jag tycker så synd om de människor som ”hatar måndagar” och anser att all vardag är tristess. De som bara väntar på och lever upp när det är helg och tycker att DÅ är det kul. Har tänkt en del på det där och förmodar att senaste årets alla nedstängningar och inskränkningar i nöjeslivet har gjort att alla ”hata-måndagar-människor” förmodligen mår extra dåligt i sin tillvaro. För om man ogillar vardagen och bara trivs i fest och glam, ja då är ju inte livet roligt alls.. shit, vilken jobbig tanke.

Livet är ju inte direkt en fest för någon av oss just nu i och med den här jävla pandemin och alla stretar vi fram i vardagen så gott vi kan med de bagage vi alla bär med oss.

För min egen del så är det ju faktiskt i den ”vanliga vardagen” jag hittar min kraft och energi och även om jag för all del också måste avstå helt från diverse resor och festligheter just nu så känner jag mig ändå ovanligt glad och nöjd.

Min vardag är allt annat än grå och trist och trots att det (som vanligt) finns många smulor att torka på bordet, många tvätthögar med strumpor och kallingar att sortera och annat diverse hemmajox (som för övrigt är ett evighetsjobb) så är min vardag väldigt harmonisk och glädjefylld. Allt handlar ju om den berömda balansen!

Jag försöker vara så närvarande jag kan i nuet och jag har lyckats hitta nya små sätt att hindra tankarna från att vandra iväg och hemsöka både det förflutna och ovälkommet gästa framtiden. Ibland är det skitsvårt, jag vet.. men just nu känner jag att jag är in a good place vad gäller alla mina tankeballonger. MEN.. jag måste hela tiden aktivt välja mitt tankemönster. Varje, varje ny dag!

I alla fall, på tal om vardagen. Jag måste visa min nya vattenkokare med mumintrollet på. Den matchar såklart alla fina muminmuggar och jag blir så himla glad varje gång jag knäpper igång den. Ungefär sisådär fem-sex gånger per dygn 😀

Den var inte helt lätt att få tag på, men till slut så hittade jag den i Kiruna av alla ställen. En släkting till Jimpa köpte den och sedan fick den mellanlanda hos svärmor och svärfar i Gällivare och nu har den äntligen levererats till mig. Jag är så glad och den är så söt!

Ny vattenkokare med fina moomin

Nu när det inte går att lägga pengar på resor till sol, bad & party så känns det helt okej att lägga en liten peng då och då på något roligt som man blir glad av i vardagen. Vattenkokaren var precis en sån grej.

Annars så rinner tiden som vanligt iväg och vi är redan inne i Mars månad.

Snart har det ju gått ett helt kvartal på det nya året och här hos oss är vi alla friska *pepparpeppar* och vi har haft turen att få vara det under de senaste året trots elaka virus som cirkulerar i samhället.

Vi försöker vara ute så mycket vi kan med både oss själva och kidsen. Vi bor ju så pass bra till att vi inte ens behöver anstränga oss för att ta oss ut i naturen där det erbjuds både snö och sjö bara ett stenkast bort. Helt fantastiskt!

”Just around the corner”

Nämen annars vet jag inte så mycket annat som jag skulle kunna skriva här inne. Jag är inne i en period då jag har större behov av att läsa än att skriva. Böckerna är min livlina och ger mig otroligt mycket sinnesro.

Ibland tänker jag att jag borde sluta skriva i bloggen helt och hållet, men sen så får jag ett litet infall och så skriver jag ändå 🙂 Numera är det väl mer allmänt och jag kan inte skriva på samma sätt som jag gjorde förr. Jag varken vågar eller vill. Kanske är det lika bra. Allt är ju inte för alla!

Ha det gött å va inte trött!

😀

 

 

4 kommentarer

Good energy? Maybe later..

Av , , 4 kommentarer 13

Härregu å vojnevojne.. Har varit så galet energifattig denna vecka och jag vill mest bara sova och under all vaken tid stirra tomt framför mig!

Men nej då. Är ju med i en sån häringa cykel å gå-kampanj och trots att jag är en van vintercyklare sen måååånga år tillbaks så kan jag ju säga att denna vinter hittills varit något av en ovanligt jobbig utmaning på många sätt.

Min kondis känns usel, jag har inte samma styrka i benen som jag brukar ha och jag har definitivt inte samma fart som jag brukar *suck* En riktig jävla svacka, det är vad det är det!

Nåväl, jag har åtminstone lyckats cykla ca 3 mil sedan i måndags så jag får väl ändå vara nöjd tänker jag.

Jag vet också att det mesta är på mental nivå och eftersom jag haft en tuff vecka rent psykiskt så får jag ju också inse att det sätter sina spår i den fysiska kroppen. Till exempel så märker jag ju att negativa saker liksom kletar sig fast på hela mig och att negativa tankar verkar vrida runt hela min tillvaro så till den milda grad att jag faktiskt känner mig som en blöt pöl emellanåt.

Jag är INTE deppig, ledsen eller arg men jag märker att jag är allmänt frustrerad över orättvisor i samhället och att jag blivit ovanligt allergisk mot det faktum att många svaga människor far så jävla illa i detta samhälle så att jag baxnar bara jag tänker på hur olika vissa öden och människor prioriteras i maktens korridorer.

Jag märker också att jag blivit känslig som fan för när folk lider av vår tids största folksjukdom, nämligen ensamhet och jag tycker inte om när människor är ensamma. Alltså, ensamma som i ”icke-självvald-ensamhet”. Det får MIG att må dåligt fast jag själv inte är ensam. En jävla känslokrock mellan känslor och förnuft det där alltså..

Självklart fattar jag ju också att jag INTE kan rädda alla världens ensamma och olyckliga människor samtidigt som jag också njuter av att ha världens bästa och finaste familj varje dag som ger mig så himla mycket good-energy dygnet runt.

Ja, det är många tankeballonger som snurrar över mitt huvud just nu och det händer också så himla många bra saker i mitt eget liv och i min egen tillvaro men jag varken kan eller vill dela saker i samma utsträckning nuförtiden som jag gjorde förut så jag nöjer mig helt enkelt med att vara lite kryptisk emellanåt här i bloggen haha..

Nu för tiden så finns det ju några helt nya människor att ta hänsyn till i mitt liv och då gäller det att vara lite hemlig om livsenergin ska räcka till både mig själv och mina närmaste.

Jag kämpar i alla fall på med vardagsbalansen och tycker själv att jag ligger hyfsat på plussidan just nu även om jag är trött. Infernaliskt trött… men vad gör det? För nu kommer ljuset och energin sakta men säkert tillbaks!

Snart är jag som ”vanligt” igen 😀 (hoppas jag)

Jag brukar låna Bastians dödskallemössa ibland eftersom den får mig att känna mig härligt barnslig, rolig och allmänt obrydd…

Och jooo…. för att den är varm också haha… 😀

Brallorna har jag köpt på Rhodos, tröjan är en julklapp från Umeå kommun och skorna är från BRONX (och väger inget alls trots den gigantiska platåsulan)

Handledsvärmarna med pärlor har en tant i Grönfjäll stickat! Mina bästa winter-must-haves!

Flätorna är helt nyklippta och jaa.. det var allt från mig.

 

Ha det gött å va inte trött! Vi ses och hörs!

4 kommentarer

Kul me jul?

Av , , 4 kommentarer 11

Nope. Inte så särskilt skoj faktiskt men jag ska göra mitt bästa 😀

Vi har i alla fall ledigt tillsammans under julen och så länge vi alla får äta vad vi vill, när vi vill och sova var vi vill så är vi alla nöjda.

Idag handlade vi klart allt vi behöver för en hyfsat kul jul och nu lutar jag mig bara tillbaka och inväntar julen..

Roligast idag var i alla fall när jag och Jimmie fick köa utanför systembolaget och det var rena rama röda mattan /vip-kö känsla.. Haha.. Det var riktigt trevligt och det var längesen jag skrattade så mycket.

Väl inne på bolaget så frågade Jimpa en ung kille som jobbade där om vilket vin som passar bäst till blodpalt.. Haha.. Alltså.. Han ÄR så jävla rolig..

Killen svarade: ”ööh.. Jag ska fråga min kollega om han kanske vet” 😀

Jimmie svarade: ”nä, de e lugnt.. Jag kommer tillbaka nån gång efter jul å frågar igen..”

Ja, att handla är faktiskt ganska kul oavsett vad och var man handlar.

Nåväl, nu äre snart jul. Kanske det blir kul å helt utan strul.. 😀

Vi hörs! Kram till alla som behöver en.

4 kommentarer

Årets surklapp går till…

Av , , 2 kommentarer 19

…määääj schälw å ingen annan!

Ååh.. Jag lyckades dra på mig fortkörningsböter idag..

Och direkt efter att de unga konstaplarna lämnat mig och min blåa lilla bil någonstans på Mariedal imorse vid halvtiotiden så ville jag ju såklart genast ringa och beklaga mig för någon som kanske kunde tänkas tycka åtminstone liiite synd om mig. Jag ringde till Jimpa. Han skrattade bara och sa att ”det va väl inte hela världen, det är ju ba pengar å ingen har ju dött så det är väl ingen fara”

Asså.. har jag världens bästa och snällaste man eller vad? Jo, det har jag! 🙂

Nåväl, i alla fall så intalade jag mig att om jag INTE tänker klippa mig före februari och förmodligen (kanske) tänker skicka tillbaks mina nya vinterskor som är på väg till min adress, så kan jag ju kanske se dessa uppoffringar som en ”plus-MINUS-noll” handling som skall göra detta misstag lite mindre.. men näeej.. Det känns ändå inte så.

Men jag försöker att se det som att jag FÅTT ett körkort i julklapp, för jag kunde ju lika gärna ha blivit av med körkortet och det hade fasn inte varit kul. Ja fy fabian. Dyrköpta läxor är ju alltid de som svider mest men som gör en klokare i slutändan (?! Eller??) så jag inbillar mig att det ändå var värt det *host*

Hursomhelst: Det mest ironiska idag var ju att jag fick blåsa i en exakt likadan alkometer som jag vanligtvis själv rätt ofta håller i och anmodar folk att blåsa i. Det var en annorlunda upplevelse faktiskt. Så jag måste ändå säga att det trots allt kan vara av värde att få känna sig liten och utsatt och att man ibland själv behöver underkasta sig emellanåt för att påminnas om sin egen otillräcklighet och att man inte alltid får vara den som bestämmer. Jag tänker mig att det också påminde mig om vikten av att vara ödmjuk i alla jobbiga situationer som livet ibland har att bjuda på. Typ, att man ibland bara får gilla läget som grundar sig i sin egen uselhet liksom!

Men ändå.. sån himla tur att jag blåste noll! Tur också att jag inte hade bilen full med vapen och knark… och vilken TUR att jag fick behålla mitt körkort. Så ja.. Jag är glad 😀

Känslan är lätt värd 2000 pickadoller.. och.. Mitt körkort? Jaa..

Jag.Är.Så.Jävla.Glad.För.Det

”Lika bra å sluta drömma… de går åt helvete i alla fall..”

😀

Nä, ba skoja.. det känns ändå helt ok och jag har ändå inte önskat mig nåt särskilt dyrt i jul ändå.. Jag har faktiskt inte önskat mig ett dugg! (annat än fred på jorden och det gamla vanliga Ni vet…)

2 kommentarer

I’ts hard to hold a candle..

Av , , 2 kommentarer 8

..in the cold november rain!

Ja, vilka minnen som ramlar över mig när jag hör den låten.. Jag var ju en av de lyckliga tonåringar som fick se Guns’n Roses live under deras storhetstid.

I augusti 1991 hängde jag, iklädd trasiga jeans med nitar och långt, trassligt bandanaklätt hår i Globen där jag tillsammans med många tusen andra lyckliga människor fick se Axl & kompani på scenen.

Skidrow öppnade för GNR och ska jag vara ärlig så minns jag nog Sebastian Bachs läderbrallor och svettiga överkropp bättre än något annat! Han var för övrigt min ungdoms mest minnesvärda crush tror jag.. Haha..

Låten November rain är i alla fall nästan 30 år gammal och nu tycks den spelas ovanligt mycket på radio. Kanske för att det är november helt enkelt..? Men jo, nog är det ju så: november ÄR en jobbig månad. Bara grått å grått å grått. Knappt några färger utomhus alls.

Bara blåst och regn och inget som bjuder in till längre stunder utomhus.

November sätter punkt för så mycket och nu börjar målsträckan mot årsskiftet. Kombinerat med pågående pandemi så är det ju ingen drömmig tid på året direkt.

Det ställer höga krav på oss människor och vi får kämpa för att hitta de där små stunderna och guldkornen i vardagen så gott det går.

Så hemma hos oss struntar vi i rätt mycket nu. Vi kurar ihop oss och tänder ljus, vi äter glass mitt i veckan, vi sover mycket och länge, vi kör  hämtmat ofta  istället för att laga mat och vi skjuter fram saker som känns tråkiga för stunden. Städa? Äsch, det kan vi göra en annan dag.. Tvätta..? Äh.. bara ta fram nåt från längst bak i garderoben… Storhandla…? Nääh.. bara kila in på macken och köp det nödvändigaste…

Ja! I november får man fuska och skarva med det mesta. Huvudsaken är att det finns tillräckligt mycket tid för varandra och att det finns tillräckligt mycket ljus och värme i vardagen för att vi alla ska orka oss igenom denna månad.

Ett stackars höstlöv som fastnat på rutan på väg till sin sista vila..

 

I helgen skulle jag och Jimpa egentligen ha firat vår bröllopsdag med en weekend i Stockholm, men det vet vi ju alla hur det blev med den saken  😀

Så istället hänger vi här hemma, helt barnfria och bara tar det lugnt. Vi sover i massor, äter pepparkakor, pratar ikapp om allt vi missat med varandra i flera veckor och bara kollar gamla serier på tv som vi redan sett förut. Så himla mysigt… och plötsligt så känns novemberregnet snarare som en förutsättning för den här fulländade känslan av harmoni istället för något jobbigt!

Och dessutom… så har ju halva november redan varit, vilket gör det lättare att stå ut.

Hang in there! It’s almost over!

”And when your fears subside
And shadows still remain, oh yeah
I know that you can love me
When there’s no one left to blame
So never mind the darkness
We still can find a way
’Cause nothin’ lasts forever
Even cold November rain”

 

 

2 kommentarer

Nätnojjar!

Av , , Bli först att kommentera 13

Jag får ju mina idéer emellanåt och när det händer så rannsakar jag mig själv alldeles för mycket och det blir ofta ett ”allt eller inget scenario”.

Ni som känner mig vet ju.. Men i alla fall. När det gäller internet så har jag ett väldigt kluvet förhållningssätt. Det förflutna finns ju som alla vet kvar i form av digitala spår. Både stora och små avtryck.

När det handlar om söta små digitala minnen så är det ju ändå lite roligt när det dyker upp saker ”från förr”. Det som INTE är roligt och som får mig att ifrågasätta mig själv och mitt fortsatta vara eller icke-vara på sociala medier är när det dyker upp människor som vill veta saker och som så uppenbart bara vill vältra sig i eller förmedla göttigt skvaller men som för all del ändå vågar göra det i form av sig själva (alltså utan påhittade nick osv) dyker upp med både frågor och information som jag inte vill ha eller har bett om.

Jag blir väldigt obekväm och ibland får jag nästan lite internet-ångest-light och så börjar mitt självrannsakande som jag ändå är lite trött på. Som tur är så är det inte lika ofta nu, men det händer fortfarande ibland.

Här på Helena-bloggen så händer det ju inte alls så mycket nuförtiden annat än att jag lämnar av en och annan tanke ibland. Tankar som just där och då betyder så pass mycket att jag vill sätta dem på pränt, men i övrigt så speglar den väl ändå att mitt IRL-liv är relativt lugnt och harmoniskt. De som följer mig på Instagram vet ju att jag är lite mer generös där med både tankar och vardagsliv.

Dock så har jag en liten fix idé vad gäller mitt Instagrammande och det är att jag har ett maxantal i både följare och de jag följer. Jag får ha max 100 följare och jag ska aldrig följa mer än 150 st konton, så någon gång i månaden så rensar jag bort både följare och sånt som jag inte längre är intresserad av att spana på.

Det finns så himla många inspirerande konton som handlar om sånt jag gillar vad gäller mat, musik, livsstil och träning etc, men jag håller mig ändå under 150 st vilket känns som en osynlig gräns för vad jag klarar av om jag verkligen vill hinna se det jag tycker om.

Precis så som man behöver rensa ur sin garderob, sitt skafferi, sina förråd och sin handväska (haha..) ibland så behöver man väl göra det samma i sina sociala medier också tänker jag?

Allt och alla som får mig att må dåligt, eller som kommer med (för mig) dålig input måste helt enkelt sållas bort för min mentala och digitala överlevnad. Allt annat är helt orimligt!

Dessutom så har jag gjort så pass många andra radikala förändringar i mitt liv vad gäller det mesta och internethängandet är ju inget undantag.

Jag behöver verkligen göra aktiva val varje dag och 9 gånger av 10 så är det sånt jag väljer som jag vet att jag mår bra av, men ibland händer det ju att jag slirar och gör ett kasst val som får mig att må skit. Fast numera är det mer sällan tack och lov!

Nåväl, även solen har ju sina fläckar  😉

Jag lär så länge jag lever och tur är väl det, för det innebär att jag ständigt har nya infallsvinklar att analysera och filosofera över.

Haha.. jaa.. Ni ser ju! Det är deep shit som pågår inne i det lilla Helena-universumet där jag snurrar runt min egen axel om och om och om igen. Men åh ja, just nu är det ändå rätt okej trots att hösten börjar bli både mörkare och kallare!

Tillvaron är nog precis som sist jag skrev. Dock så går jag och Jimmie in i en extremt osynkad period nu så vi kommer inte att ha mycket ledig tid tillsammans under någon månads tid framöver, men har vi tur får vi en ledig helg senare i höst tillsammans bara vi två. Något att se fram emot för det händer inte ofta!

 

Fairyboy + Häxan surtant= sant!

Ha det bra alla som fortfarande läser här!

 

 

Bli först att kommentera