Älgarna på Älgens hus i Bjurholm är inte så blyga. Studenterna från olika världsdelar som besökte stället idag var mer småskrajsna.
Men inte alla.
En ledig dag
Vad passar väl bättre en ledig dag än att ta en tur till – Bjurholm? 😉
Är med en internationell grupp studenter till Älgens hus. Man startar med lunchen, andelen vegetarianer brukar annars öka om älggrytan kommer efter träffen med älgarna.
Nu har man bara öppet för beställningar. Drop-in börjar 11 juni när älgkalvarna sett dagens ljus. Besöks- och upplevelsenäringen betyder mycket för Sverige, Norrland, Västerbotten och Umeåregionen. På parkeringen finns redan bilar från Teckien, Tyskland och Belgien.
Bitvargen och storspoven vid Balberget
…
I Balsjö i Bjurholms kommun ligger förskolan Bitvargen. Många norrlänningar vet vad namnet betecknar, dock icke alla.
Barnen på Bitvargen har vidsträckta fält mellan sig och Balberget, fält som lockar fåglar av olika slag. Några anas där långt borta.
.JPG)
Inte långt utanför förskolans staket promenerar Storspoven och låter sig ses av den som tittar efter den.
Storspoven är Västerbottens landskapsdjur, men inte vår landskapsfågel. Det är nämligen Blå Kärrhök.
Nattbild
…
Från härom dagen, eller natten. Frihandsfoto från bron utanför huset, taget nedströms.
Ingen dum idé
Fick syn på den här loggan i ett sammanhang. Företagarprogrammet finns inte längre, men borde kanske finnas.
Sveriges nyföretagande är inte vad det borde vara och vad landet behöver. Det fattas också villiga övertagare av många befintliga företag.
Pratade härom dagen med en vänsterpartist som sa att han hellre ville ha bättre välfärd än fler företag.
Håjåjaja. Det är inte så lätt och självklart som man tror det där med hönan och ägget.
Avmuseiefiering
…
Det gamla gedigna och specialbyggda bordet som stått här hemma i köket i dryga 40 år är borta. Det hämtades idag för upputsning och nytt liv på annan plats. Likaså stolarna som husets förre ägare gjort.
Det kändes lite märkligt att sända iväg sakerna som är så förknippade med pappas släkting ”farbror Emil”, men en och annan av våra vänner anser nog att vi haft ”museum” länge nog. Ett kvarts sekel närmare bestämt. När vi vill återuppliva minnena kan vi köra en bit och titta på dem.
Mitt på golvet i det gamla husets stora kök står nu ett litet tempotärt köksbord av äldre modell och ser ynkligt ut. Vi kom väldigt nära varann under middagen, om man säger så. Det är inget att samla släkten vid till jul.
Att tömma kammar’n för målarmästaren tog mycket längre tid än väntat. Relativt litet rum, men fullt av minnen. Det gick inte att låta bli att titta närmare på diverse saker.
För att få tid med allt fick vi slopa ett och annat idag, bl.a. förstamajtåget. ,-)
Med hjälp av bananer
Baglady och Boxman förbereder nästa rum för slipmaskinen.
Orättvisor
…
Verkliga orättvisor kan vara svåra att glömma, i och för sig även inbillade. På den här bilden syns en verklig orättvisa.
Man kan se en skillnad i hållningen mellan vissa barn och det är inte underligt. De mer bemedlades barn hade fått höra att det skulle bli skolfotografering, inte de fattigas. Man kom i samma kläder som vanligt. De andra kom tvättade, kammade och uppklädda. Det var förstås inte de rikares fel, men den ständiga skillnaden blev större och kändes.
Var lärarinnans tanke en förfelad välvilja? Ville hon bespara fattigbarnen och deras vårdnadshavare nesan att i förväg tänka på att de inte hade andra kläder? Jag är rädd att det inte var så väl. Fattigbarnen hade också kunnat få komma i rena kläder, kanske kunnat få hjälp av äldre arbetande syskon att köpa eller låna något till skoltidens och kanske barndomens enda foto.
En av dem som inte fick veta glömde det aldrig så länge hon levde. Men hon slapp bli bitter, klarade sig igenom många svårigheter och fick så småningom vita kragar även hon. Vitt hår också.
Senaste kommentarerna