Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: välfärd

Sverige får inte krossas

Av , , 2 kommentarer 15


Allt är inte ekonomi. Det bästa och det mesta i livet är inte det. Det kommer också en dag fortare än vi tänker då inget ekonomiskt Längre spelar oss någon som helst roll. Ekonomin har dock en koppling till det mesta i samhället. Oberoende av system.

I företagen blir pengar till. Av tid, kunnande och arbete, råvaror, service och tillverkning blir det värden som människor lever av och här betalar världens högsta skatter på. Av dessa skatter blir det mycket. Sjukhus, vägar, lärartimmar, vård, barn- och äldreomsorg, försvar, polis och del av pensioner. Bland annat.

Skulle Sverige och världen mer eller mindre stå still i tre månader har väldigt många förlorat jobbet. Man kan tycka att det är okänsligt att lyfta dessa frågor nu, medan virusets verkan ännu är i sin linda hos oss. Men vi måste tänka bredare och se längre än löpsedlar och säljsugna medier.

Några talar om att stänga ner Sverige i ett halvt år. Det verkar finnas de som hoppas på det, om inte annat för miljöns skull. Tänk så mycket mindre utsläpp det skulle bli.
Det skulle bli mycket mindre av annat också. Till exempel resurser till långsiktigt hållbar omställning.

Jag är inte expert på något område och gubbgissar till stor del här, så rätta mig gärna om du tror att jag har tokfel.
Låt oss säga att vi stänger ner alla skolor och stora delar av Sverige till i mitten på sommaren. Hur stor del av våra arbetsplatser skulle försvinna? Hur många halveras? Hur många bussbolag skulle t.ex. vara kvar och hur stor del skulle ta med sig kollektivtrafik i fallet? Hur många butiker utanför dagligvaruhandeln skulle stå pall? Hur många service- och tillverkningsföretag skulle klara sig? Hur skulle det gå för fastighetsbolagen som till stor del ägs av våra pensionsfonder när verksamhet efter verksamhet ställer in betalningarna? Vilka pensionskonsekvenser skulle detta få?

Ekonomi är inte allt, men den sitter ihop med obehagligt mycket. Med ett kraschat näringsliv skulle skatteinbetalningarna till kommuner, regioner och stat gå ner med otäcka procentsiffror och starta en nedåtgående spiral med okänt slut. Hur skulle skola, vård och omsorg se ut i kommunen vid en depression med kraftigt minskade skatteintäkter och exploderande försörjningsstöd? Kanske under det närmaste decenniet. Vilka skulle styra?

För att motverka en härdsmälta behöver vi öppna upp samhället så gott det går tidigare än vad som känns alldeles bra. Riktigt när vet jag inte, men signalerna kan inte dröja länge. Det kan komma att skörda lidande och död hos en del av oss som liksom jag medicinerar för astma eller lider av andra sjukdomar. Det skulle under en tid innebära en otäckt ökad press på en vårdens hjältar och räddare som redan går på skrapade knän.

De största frågorna kommer nära nu, i den tillvaro där dödligheten faktiskt är 100 procent. Några av oss kanske inte överlever det här perioden, men så länge vi lever och jorden snurrar måste vi göra det bästa vi förstår för människor, samhälle och morgondag.
Vi måste tänka Både hälsomässig riskminimering och försiktighet på kort sikt och samhällelig riskminimering för stora och små på lång.

Har vi besinning, mod, omdöme och handlingskraft till det?

Osund konkurrens i Vännäs?

Av , , 3 kommentarer 6


61A49BB9-A341-4B6C-96F1-098978849109
I morse var det företagsfrukost i Vännäs kring temat osund konkurrens. Motarbetar kommunen näringslivet med överstor egen verksamhet?
Enligt avgående kommunalrådet Johan Söderlings redovisning utför kommunen en bra bit under hälften av jobben i de stora verksamheterna, gator och fastigheter. Det är godkända siffror för en lite kommun, vi ska inte lägga invånarnas skattepengar på att ligga med överkapacitet.

Varför ligger då Vännäs, med ganska korta beslutsvägar och ambition till god näringslivsdialog, lågt i rankingen just kring osund konkurrens? Trots att näringslivet nöjdhet med kommunen ligger över snittet.
Sannolikt ligger förklaringen mest i att vi inte konkurrensutsätter något inom välfärdstjänster. Parametrarna för rankingen utgår ifrån en större mångfald. Kommunen ligger bättre till i umgänget med det näringsliv vi har jämfört med näringslivet vi inte har…

I små kommuner är det ofta svårt och dyrt att lägga ut mycket av välfärden. Det behövs t.ex. fortfarande en kontrollerande och myndighetsutövande överbyggnad som ska fördelas på få brukare och konkurrensen uteblir lätt. Den lilla kommunen blir ofta beroende av någon stor utförare. I större kommuner blir det andra förutsättningar.

Många små kommuner med fler utlagda välfärdsverksamheter har betydligt högre kostnader per brukare än Vännäs. Inför byggnationen av Vännäsby äldrecenter hade vi besök av en företrädare för en välfärdskoncern (var det Attendo?) som sa att de inte kunde driva särskilt boende lika billigt som Vännäs gjorde.
Då är valet ganska lätt. Valfrihet och skärpande konkurrens är bra och eftersträvansvärt, men ideologi får inte kosta vad som helst. Varken åt ena eller andra hållet.

De som inte vill det ska gå bra

Av , , 2 kommentarer 10


Det finns krafter som faktiskt inte vill att saker ska fungera. Som hellre tar ökade konflikter, motsättningar och högt uppskruvad rädsla än integration, överbryggning och framtidslösningar utifrån vårt faktiska och mångfacetterade nuläge.
För framtiden skrämmer nedbrytarnas ambitioner mig minst lika mycket som de kriminellas fruktansvärda och blodiga uppgörelser.

Ingen ska inbilla sig att det går lätt att återskapa tillit och verklighetsförankrade trygghetsnivåer om man lyckats rasera dem hos en stor majoritet. Risken är överhängande att dessa strömningar sår vind och skördar storm.

Enögd klimatdebatt

Av , , 4 kommentarer 20


I klimatdebatten fattas många delar. Själv har jag länge saknat stabila fakta för hur mycket energi det minst nödvändiga jag gör förbrukar. Hur mycket och var, det är frågan. Den mätbara förbrukningen av mestadels fossilfri el hemma hos oss är nästan försumbar, det är inte den lokala driften av elektroniken det handlar om. Det är överföring, sökning, lagring, spel och streaming som verkligen tar energi, ofta smutsig, i USA, England, Indien m.fl. ställen.
I Sverige är elen hittills i stort sett fossilfri. Men visst anar man lite vad vi surfsmurfar kostar i energi när Facebooks Luleåanläggning med 100-200 anställda drar lika hiskeligt mycket ström som SSAB:s samhällsviktiga stålverk med 1000 anställda i samma stad? Vardera lika mycket som förbrukas i hela Västerås, ca 1 % var av Sveriges elförbrukning.

Streaming av film ökar kraftigt, det beräknades i fjol stå för 58 % av datatrafiken Det kan vara mer nu. Vissa beräkningar talar om att streaming och onlinespel snart tar 80-90 %. I Finland har datamängderna ökat tio gånger på sex år. Två timmar film i HD-kvalitet som lagras i England och visas här orsakar utsläpp i vår gemensamma atmosfär som om min bränslesnåla dieselbil körs tre kilometer. Lagras den i Indien kommer man tretton kilometer på samma film. (Källa: Länkad artikel längst ner) Om den inte passerar för många servrar, routrar m.m. på vägen. Då kan det bli mer. En billös familj med filmvanor släpper lätt ut koldioxid motsvarande en med genomsnittlig bil.

Jag skulle vilja veta vad min mobila användning och vissa apparaters ständigt uppkopplade kommunikation kostar i energiförbrukning. Vad det ”uppkopplade hemmet” som olika branscher gärna vill se egentligen skulle kosta i energi och utsläpp. Dataöverföringen har för länge sen passerat flyget som utsläppskälla. Men det är så tyst, så tyst om detta.
Utan flyg, bilar, lastbilar och traktorer skulle samhälle, ekonomi och välfärd förmodligen raseras som vid ett storkrig. Särskilt Norrland skulle bli ett enda katastrofområde, men det har många så lätt att bortse ifrån. Energiförbrukningen kan och måste minskas av flera orsaker, men även här behövs eftertanke och nyansering.

Själv behöver jag definitivt se över min datakommunikation, säkert 90 % via mobilen, och jag är knappast ensam.
Läs denna intressanta artikel från i somras. Den kan nyansera debatten och sin läsare en smula.

23 fotbollslag kommunikatörer

Av , , Bli först att kommentera 10


Äter senlunch i en grannstad och ser fram emot tredje mötet för dagen kl 14. Fick ögonen på att Göteborgs kommun enligt uppgift har 255 kommunikatörer. Det kan nog behövas ett antal i dagens hårt belastade informationslandskap och förr hette man annat när man informerade. Det var inte heller så många hemsidor som krävde uppdatering i min ungdom.

Och ändå. Offentligheten har viktiga val att göra när vi ska anpassa verksamheten efter behoven, antalet skattebetalare och deras samlade betalningskraft. Balansgången där bra offentliga arbetsgivare ska erbjuda rimlig medborgarservice och god fysisk och psykosocial arbetsmiljö – allt i hållbar ekonomisk balans – det kommer att kräva nytänk. Kanske också mer av ”gammalt tänk”.

Enligt SKL:s ekonomirapport har kommunsektorn ökat med 100 000 anställda sedan 2014. Mycket är säkert motiverat, men utvecklingen totalt sett är inte alls hållbar. Stat, region, kommun och medborgare måste allvarligt tänka över vilka ”bra-att-ha-grejor” vi kan och måste vara utan för att ha råd med det vi inte kan vara utan.
Människorna behövs, men några på andra platser.

Hur blir det hos dig i morgon?

Av , , 2 kommentarer 6


De kommuner och regioner som inte förbereder sig för att säkra en någorlunda stabil grundbemanning i vård och omsorg får det mycket tufft nästa årtionde. Det skulle förvåna om det inte blir ett område som kommer att utvärderas noggrant. Andelen utbildade inom äldreomsorg och funktionsstöd är på de flesta håll låg och den sjunker.
Det finns nästan inga arbetskraftsreserver att ta till för att möta pensionsavgångarna. I stort sett den enda är våra utrikesfödda.
Många ansvariga är övertygade, kvaliteten i vården kommer att sänkas trots alla stolta mål, krav och planer. Främst på grund av arbetskraftsbrist och brist på utbildade. Hur stor blir bristen där du och de dina ska bli gamla?

Vi måste arbeta i steg och gradvis öka kompetensen. Nya människor måste stärkas i språk och vårdhantverk så att man efter förberedande undervisning, praktik och vikariat kan klara dagens krävande vårdbiträdes-, undersköterske- och sjuksköterskeutbildningar. Generellt behöver utbildningstrappan fler steg.

Fråga dina politiker hur de tänkt göra hos er.

Ja till kärnkraften också

Av , , 4 kommentarer 8


Vid tisdagens KSAU i Vännäs röstade jag nej till ett protestupprop mot kärnkraftverket i Pyhäjoki i Finland. Med blandade känslor, ska erkännas. Det finns modernare kärnteknik att tillgå. Fjärde generationens kärnaggregat skulle kunna köra ofattligt länge bara på det hittillsvarande kärnavfallet, utan ny uranbrytning. Samtidigt skulle halveringstiden kortas dramatiskt på det avfall som kommer ut i andra änden. Det känns inte heller bra med rysk kärnteknik under rysk kontroll. Där förstår jag inte hur de ansvariga tänkte.

Att jag röstade nej är främst en principiell fråga. Man kan inte vara övertygad om att också vi i Norden behöver kärnkraft som bas- och motkraft, men säga nej till att den byggs i närheten. Det behövs energikällor som går i ur och skur och balanserar fluktuationer i vind, sol och bioenergi – som vi också behöver. Om vi nu inte ska sluta vara ett industriland och välja muskeldrivet istället för ottomotor- och eldrivet.

FN:s klimatpanel lyfte i december fram kärnkraftsutbyggnad som en väg att slippa mer miljöbelastande kolkraft. Man talar om en nödvändig ökning på mellan drygt 100 % och knappt 200. Om vi nu tänker oss begränsa utsläppen. Man är bekymrade över den låga utbyggnadstakten.
Det upprop som en förening nu uppmanar Norrlandskommunerna att skriva under går rakt emot detta, avskriver och tar avstånd från kärnkraften som energikälla. Något sådant kan jag inte skriva under, trots medvetandet om dess faror och baksidor.

Några tusen kolkraftverk byggs och planeras i världen. Kina satsar mycket på förnyelsebart, men då motkraft behövs måste det till mängder med stabil energi. Kol eller kärnkraft. Alla har inte tillgång till älvar i vår omfattning.
De senaste veckorna har Finland och Sverige importerat mycket el. Vi behövde importera kolkraft även i somras när hettan låg på och älvarna var låga. I delar av södra och mellersta Sverige kan man inte längre ge tillstånd till vilka industrietableringar som helst. Det saknas tillräcklig regional elkraft och struktur att få fram den utifrån.
När vi stängt ner ännu fler kärnkraftverk blir det ännu mer import. Tysklands energiförsörjning är till två tredjedelar fossil. Danmark där man har extremt mycket vindkraft har ca 20 % fossil kraft.

Jag ser inte annat än att en betydande del av lösningen heter kärnkraft. Därför kan jag inte skriva på upprop emot den.

PS. Jag värmer huset med vindkraft. (När det blåser)

Tänk att få sänka

Av , , 2 kommentarer 12


När man ser kommuner som Timrå, Älvsbyn och Boden ha två kronor lägre skatt än Vännäs blir man bekymrad. Hur hamnade vi så mycket högre än kommuner med liknande förutsättningar?
Dessa kommuner har dessutom saker vi saknar.

För undersköterskan betyder det ca 6000 skattade mindre per år. En extra femhundring i månaden. Grovt tillyxat en kvarts miljon på arbetslivet, betydligt mer om man stoppat in slanten på en pensionsförsäkring.
Under Vännäsdagarna fick vi förstå kraften i frågan, även hos låginkomsttagare
Det måste jagas marginaler i budgetpolitiken, det går alltid fel på några ställen. Man måste göra som en medarbetare som jobbade på en intraprenad sa om den tiden; ”-Man tänker mer som hemma.”
Vi i politiken måste tänka som hemma. Får vi inte verksamheten att gå ihop drabbar det till slut helheten och främst de svagaste.

Det kommer inte att gå att sänka skatten i Vännäs denna mandatperiod, om inget under inträffar. Det hade varit så roligt att få säga och göra det, men förutsättningarna saknas.

Gå inte på de som säger att de hittat ett lätt sätt göra någon åtgärd som skaffar fram ett antal tvåsiffriga miljoner i en liten kommun. Tyvärr går det käpprätt åt andra hållet med de trollkarlarnas budget.

Vännäsmoderaternas lovar att göra vårt yttersta för att kommunalskatten inte ska höjas trots ett svårt läge. Vi har ett annat parti som talar om ”skattekronan” och får en sådan höjning att låta löjligt låg. Den skulle kosta undersköterskan drygt 3000 till och skillnaden mot uskan i Älvsbyn skulle bli 9-10 tusen. Skattade. Per år.
En kommun som Vännäs ska inte ligga bland fem-i-topp i skatteligan i Sverige.

Jag flyttar inte från Vännäs och Umeälven för de här kronornas skull, men strävar vi inte seriöst efter att ligga åtminstone ungefär där liknande kommuner ligger kan vi bromsa inflyttningen och minska skatteintäkterna den vägen.

Fler administratörer än läkare

Av , , 4 kommentarer 7


Sedan 2010 har antalet läkare ökat med ca 16 %, knappt 4000 personer enligt den här artikeln i Läkartidningen. Chefer och administratörer har ökat med 35 %, drygt 8000, och är nu fler än läkarna. Sjuksköterskorna har minskat lite. Befolkningen har ökat med 7 % under samma tid.

Det finns några naturliga förklaringar till att administrationen sväller, men på det hela taget måste Sverige dra i handbromsen när det gäller den administrativa tillväxten och alla b- och c-uppgifter som tar mer tid och resurser snart sagt överallt.

Vi måste förenkla där vi kan, vi har bara inte råd med annat.

Här har du artikeln.

Vilka skulle annars jobba?

Av , , Bli först att kommentera 7


Har de senaste dagarna läst flera klagomål på att det snart inte finns svenskfödda i serviceyrken. Undertonen har varit främlingsfientlig.

En våldsam överdrift skulle jag först vilja säga, att det snart ”bara” är utrikesfödda i servicen. Därefter, fundera på vilka som skulle ha arbetat i de jobb som utrikesfödda har? Var glad för varje arbetande människa du ser. Det fattas människor och inom en snar framtid har antalet i arbetsför och skattebetalande ålder minskat med 80-100 000 tusen enligt SKL:s beräkningar. Samtidigt som behoven av välfärd ökar.
Det vill jag definitivt kalla ett problem.

Man får inte vara naiv kring hur många Sverige kan ta emot och hjälpa till etablering och integration. Inte heller kring att vi har en del som vill ha ett annat Sverige med andra lagar – men tänk inte att det t.ex. är alla muslimer eller ännu dummare, alla med annan hudfärg.

Man får heller inte vara varken främlingsfientlig eller dum när det gäller Sveriges obalans i befolkningssammansättningen. Vi har inte för många äldre, vi har för få yngre och i den ekvationen får vi vara väldigt glada för dem som kan och vill arbeta. Det behöver bli ännu många fler av de invandrade som kommer i arbete. Inslaget av första, andra och tredje generationens invandrare kommer att öka i arbetslivet. Det finns inga som helst alternativ om vi tänker oss ett fortsatt välfärdssamhälle av liknande snitt som idag.

Och Gud bevara oss för vågen av fördummande generell främlingsfientlighet.