Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: samhällsekonomi

Enögd klimatdebatt

Av , , 4 kommentarer 20


I klimatdebatten fattas många delar. Själv har jag länge saknat stabila fakta för hur mycket energi det minst nödvändiga jag gör förbrukar. Hur mycket och var, det är frågan. Den mätbara förbrukningen av mestadels fossilfri el hemma hos oss är nästan försumbar, det är inte den lokala driften av elektroniken det handlar om. Det är överföring, sökning, lagring, spel och streaming som verkligen tar energi, ofta smutsig, i USA, England, Indien m.fl. ställen.
I Sverige är elen hittills i stort sett fossilfri. Men visst anar man lite vad vi surfsmurfar kostar i energi när Facebooks Luleåanläggning med 100-200 anställda drar lika hiskeligt mycket ström som SSAB:s samhällsviktiga stålverk med 1000 anställda i samma stad? Vardera lika mycket som förbrukas i hela Västerås, ca 1 % var av Sveriges elförbrukning.

Streaming av film ökar kraftigt, det beräknades i fjol stå för 58 % av datatrafiken Det kan vara mer nu. Vissa beräkningar talar om att streaming och onlinespel snart tar 80-90 %. I Finland har datamängderna ökat tio gånger på sex år. Två timmar film i HD-kvalitet som lagras i England och visas här orsakar utsläpp i vår gemensamma atmosfär som om min bränslesnåla dieselbil körs tre kilometer. Lagras den i Indien kommer man tretton kilometer på samma film. (Källa: Länkad artikel längst ner) Om den inte passerar för många servrar, routrar m.m. på vägen. Då kan det bli mer. En billös familj med filmvanor släpper lätt ut koldioxid motsvarande en med genomsnittlig bil.

Jag skulle vilja veta vad min mobila användning och vissa apparaters ständigt uppkopplade kommunikation kostar i energiförbrukning. Vad det ”uppkopplade hemmet” som olika branscher gärna vill se egentligen skulle kosta i energi och utsläpp. Dataöverföringen har för länge sen passerat flyget som utsläppskälla. Men det är så tyst, så tyst om detta.
Utan flyg, bilar, lastbilar och traktorer skulle samhälle, ekonomi och välfärd förmodligen raseras som vid ett storkrig. Särskilt Norrland skulle bli ett enda katastrofområde, men det har många så lätt att bortse ifrån. Energiförbrukningen kan och måste minskas av flera orsaker, men även här behövs eftertanke och nyansering.

Själv behöver jag definitivt se över min datakommunikation, säkert 90 % via mobilen, och jag är knappast ensam.
Läs denna intressanta artikel från i somras. Den kan nyansera debatten och sin läsare en smula.

Kostnadskoll på invandringen

Av , , 4 kommentarer 7


Man bör ha koll på kostnaderna, i privatlivet och definitivt när man i offentlig sektor förvaltar andras pengar. Även när man ger till humanitära insatser bör man ha koll. Så det inte blir som när en av våra större hjälporganisationer sålde in ett månadsgivande till mig på ett sätt som gränsade till bedrägligt beteende.
Vi bör ha koll på våra utgifter hemma, i stat, landsting och kommun. Annars drabbas några förr eller senare av hålen som uppstår.
Man bör också samtidigt ha koll på intäkterna, vad som drar in medel så att vi kan betala för det vi vill göra.

Att veta vad invandringens olika delar kostar, det är inget ont i sig, tvärtom. Vi ska inte luras och mörkar samhället finns andra som räknar, mörkar på sitt sätt och använder siffror till maximal intressekonflikt. Några för att få samhället att likna kampen mellan ett gäng tokkategoriserande fotbollshuliganer. Typen som kan knocka en okänd person med fel halsduk eller hämnas för vad någon ur en folkgrupp ska ha gjort ens släkting. I en annan världsdel för några generationer sedan.

Vi måste se hela bilden också när vi talar ekonomi. Vad betyder t.ex. de utrikesföddas arbetade timmar för oss idag? I morgon när bortåt 100 000 nu arbetande inte längre jobbar och inte har ersatts? Hur ser hela ekvationen ut, så där ungefär? Vad betyder det för stat, landsting, kommun, näringsliv, oss och samhället när någon kommer in och arbetar osubventionerad heltid efter 2-3 år i Sverige? Eller gör det efter några år med särskilt anställningsstöd eller nystartsjobb? Jämför den personens kostnads- och intäktsbalans med en jämnårig svensksvensks. Det finns så många goda exempel som också med till helhetsbilden.

Hur skulle vårt allt äldre samhälle, vars ålderspyramid inte är någon pyramid, se ut utan första och andra generationens invandrare? Hur skulle äldreomsorgen på Lidingö se ut, busstrafiken i Norrland eller äldreomsorgen i Vännäs? Hur skulle det vara i mängder med företag, organisationer och myndigheter i arbetskraftsbristens Sverige? Hur kommer det att se ut i morgon i kommunerna som idag har 40-50 procent pensionärer? I hela riket när vi 50- och 60-talister blivit 80 och den åldersgruppen ökat med ca 40 procent?
I min hemkommun, som vill ha Sveriges bästa hemtjänst, hade äldreomsorgen skurit ihop redan i somras utan de ensamkommande. Värt att reflektera kring.

Nej, vi kan inte ha öppna gränser.
Ja, vi måste ha en ordnad invandring där vi kan ta emot och integrera de allra flesta som kommer.
Nej, vi klarar oss inte utan våra invandrare.
Ja, vi måste bli mycket vassare på att utbilda och få dem i jobb och nyttja civilsamhället mer, inte bara institutioner och bolag.
Nej, det är inte lätt att hitta den lagstiftning som håller och vidmakthålla den.
Ja, vi måste göra det bästa av situationen.
Det finns ingen backväxel.

En onödig subvention

Av , , 2 kommentarer 10


Jag har aldrig förstått varför man snedvrider marknader och bränner gemensamma pengar genom att subventionera saker ”i onödan”. Till exempel som nu när regeringen går in och betalar 350 miljoner för ett år för saker som ändå säljer som smör. Som ökade försäljningen med 50 % i fjol.
Jag tänker på elcyklarna där skattebetalarna nu ska betala en fjärdedel, upp till 10 000 för de riktiga flaggskeppen.
Kan jag betala upp till några tiotals tusen för en elcykel tycker jag att jag ska stå för det själv. Grannen som inte längre kan cykla, eller inte har råd att köpa en, borde slippa betala till min.

De pengarna skulle regeringen ha sparat till morgondagen.

Arbete eller försörjningsstöd?

Av , , Bli först att kommentera 10

Det är glädjande att fler hittar arbete. Trenden har jag fått ordentligt bekräftad från ett par arbetsförmedlingar i två län idag. Ändå står många utanför, särskilt vissa unga och utrikesfödda. Och många kommer till. 

Saker måste göras för individer och samhälle, vi kan inte vänta och se eller göra som förr. Inte låtsas som det vore -65, -97 eller ens -14. Det är 2016 och snart 2020.

Mitt i debatten och intressemotsättningarna behöver vi ett hittills osett samförstånd. Mellan fack, näringsliv, offentliga arbetsgivare, myndigheter, politik – och allmänhet. Det finns inga band att backa, inga lätta lösningar som snabbt ”simsalabimmar” bort verkligheten. Och Trumptypernas oneliners är värdelösa när showen är slut och strålkastarna släckta.

Förutsättningarna är förändrade och förändras mer. Nu avgör vi åt vilket håll genom att göra något eller ingenting. Båda är ett val. Målet måste vara att få ett hållbart samhälle genom att så många människor som möjligt blir inkluderade i arbete och så få som möjligt beroende av försörjningsstöd.

Hur får vi det ”pengaskapande” näringslivet och samhällets välfärdskärna att kunna anställa fler i servicejobb och andra ”enkla” jobb? Det tror jag är ödesfråga 1A. Vi är förresten väldigt många som har haft låglönejobb och var glada att vi hade dem. Tänk om man inte fått det första…

Det finns fler frågor. Samtidigt med inflödet av nya människor där många har låg utbildning och långt till fullt användbar svenska har vi arbetskraftsbrist på flera områden. Från hela välfärden till näringslivets teknikområden. Hur får vi ihop dessa utmaningar och möjligheter? Hur kan vi göra jobben möjligare och attraktivare för bristyrkenas medarbetare samtidigt som vi får färre i försörjningsstöd och fler i arbete och ”yrkeskarriär”? Här behövs många innovationer, mycket nytänk, nya – även korta – anpassade utbildningar. Bl.a. till nygamla arbetsuppgifter av typen vårdbiträde eller vårdnära tjänster.

Jag ser baksidor med att sänka nya ingångslöner, och det kan inte ske hur som helst. Jag ser fler problem om ingångströsklarna inte sänks så att fler kan få första jobbet, däremot önskar man flera branscher högre slutlön. Lönespridningen blir större om ingångslöner blir lägre, men jag tror inte på generell lönesänkning som ett resultat. Suget efter utbildad arbetskraft motverkar generell lönesänkning och med fler i arbete stärks samhällsekonomin och löneutrymmet. 

Vad är alternativet? Finns andra hållbara förslag att hantera nuet och morgondagen, då blir jag verkligen glad. De bör komma fram fort. Verkligheten knackar på. 

252 miljarder – världsliga ting

Av , , Bli först att kommentera 8


Det börjar röra sig en smula. Expressen har som en av ytterligt få räknat lite på vad några av FI:s förslag skulle kosta. Artikeln publicerades för några dagar sedan. Tre av dem skulle enligt Expressens uträkning kosta 252 miljarder.

Det är klart att FI får 42 miljarder plus av att skrota hela försvaret och i samma veva göra bortåt 20 000 arbetslösa. Men då har FI ju fler förslag än de tre Expressen låtit räkna på. Man har enligt egen uppgift inte räknat på sina förslag.

Jag hoppas fortfarande att fler journalister och media ska bemöda sig med att räkna. Inte bara på FI:s förslag, helst även på andra mer visionära partiers förslag. Det är medias uppgift att göra det. Särskilt innan val.

(FI)nns de som granskar

Av , , 1 kommentar 4


Intressant att se att det finns journalister som i någon omfattning kollar partiernas politik där ute till vänster.

Nu får vi se om det bara är Gudrun som granskas. Det tycks alltid falla sig lite lättare att angripa kvinnor. Det vore bra om några också kunde bemöda sig om att analysera konsekvenserna av MP:s och V:s politik.

Det är sällsynta leveranser från dem som faktiskt har betalt för det.

FI:s program

Av , , Bli först att kommentera 9


Det finns fler politiktrötta människor än man tror som tycks kunna tänka sig att rösta på Feministiskt initiativ. Många i övrigt rätt sunda som tycker att det är dags att det händer något nu och tycker att Gudrun och inriktningen verkar bra. Utan att ha läst partiprogrammet.

Jag tror få påhejare har gjort det, både bland folk flest och journalister – gladare i färgglad omväxling än en hållbar samhällsekonomi som har resurser till allt som behövs. Här kan den som vill läsa programmet för vidare reflektion.

Det vore roligt om några journalister tog FI och några partier till på så pass stort allvar att man faktiskt räknade på samhällskonsekvenserna ifall de skulle få ett reellt inflytande.

En dag mer än Sotji

Av , , Bli först att kommentera 6


Bara gårdagen kostade de femtio största ryska företagen 374 miljarder. Mer än hela det oerhört dyra OS:et i Sotji.

Vad är värt detta och vad som sannolikt följer? Detta är inte vanlig logik.

Hur länge kan Putin behålla stödet för sitt vansinnesprojekt?

Bli först att kommentera
Etiketter: , , , ,

Obamamisstag

Av , , 4 kommentarer 8


Obamas utspel om marijuana kan bli väldigt dyrt. För många unga och vuxna och för fler samhällen än USA:s.

Nog klarar kanske många ett visst bruk och för några sjukdomar finns positiv inverkan, men är det något unga inte behöver så är det bromsade ”kognitiva förmågor”. Det följer också med. En tidig och frekvent användning hämmar ofta både minne, logiskt tänkande, engagemang och initiativkraft. Förutom att det ökar risken för psykiska besvär och djupare och tyngre drogbruk.

Jag tror att man på flera nivåer kan se spåren av det ökade bruk vi redan har och att dessa spår kommer att bli tydligare. Obama kan med sitt inflytande ha bidragit till en betydande försämring.

Utbildning?

Av , , Bli först att kommentera 6


Det sägs i den här DN-artikeln att 350 NO-lärare pensioneras varje år och färre än 30 utbildas. I teknik, kemi och fysik är de sökande så få att det inte startar några kurser i år.

Situationen är tyvärr inte ny. Det är en gigantisk utmaning för ett högteknologiskt välfärdsland där vi vill ha kvar ett kunskaps- och teknikintensivt näringsliv att vända en sådan utarmning. Särskilt när redan mer än hälften av lärarna som undervisade i NO 2007 sägs ha saknat utbildning i ämnena.

Vilka åtgärder och stimulanser som ska till kan diskuteras, men vi måste se till att göra det och sätta in åtgärder. Helst för 10-20 år sedan, men eftersom det är svårt får vi börja på tisdag. Frågan är för viktig för att fördröjas och förminskas genom att reduceras till en ytlig valårsfråga. Måtte den diskuteras seriöst.

Det handlar inte minst om våra möjligheter att fortsätta vara ett Sverige med bytesbalans och skatteintäkter som medger hög välfärd för gemene man, gamla och svaga.