När jag klev upp i morse till vårt iskalla hus, möttes jag av ett INTE så iskallt hus. Maken hade tänt en brasa för att vi skulle slippa frysa så hemskt på morgonen. Så nu brinner det så fint i öppna spisen.

Jag dricker kaffe och förbereder mig på dagens uppgifter som är följande:

1) Ringa en arbetsgivare och fråga lite om det jobb som han lagt ut på AMS.

2) Ringa ytterligare en person i arbetsgivarposition och fråga om jag kan få komma på en intervju. Bara för att höra mig för lite grann.

3) Städa här hemma (igen…ja, jag vet. Jag tycks inte gör annat men om sanningen skall fram så har jag energi för att städa när jag sitter vid datorn. Sekunden jag går från datorn så försvinner min städenergi).

4) Leta efter tapeter på internet till sönernas rum.

5) Slappa

6) Dricka ännu mer kaffe

7) Fundera på om jag skall sätta igång med städningen.

8) Fundera på om jag skall gå ned i källaren och rensa där (vi har så vansinnigt mycket skräp att en storrensing vore verkligen på sin plats)

9) Kolla på klockan och inse att jag inte kommer hinna nr 3, 7 & 8

10) Hämta barnen.

Ja…en spännande dag i det Obbolianska hushållet.

Jag förstår inte varför jag inte bara stänger av telefonen när jag skall sova efter ett nattvak?

Nejdå, istället så lägger jag den bredvid mig på nattduksbordet så att jag verkligen kan se vem det är som ringer och väcker mig när jag sover. För herreminskapare vad det har ringt nu på morgonen. Det värsta, det absolut värsta…det är att det är ju inte ens deras fel att jag vaknar. Jag får ju skylla mig själv som är så korkad att jag lägger telefonen så nära mig när jag borde sova!

Jag vet inte vad jag skall skylla på…Om jag ens har något att skylla på? Tillfälligt avstängd hjärna kanske?

Nu skall jag hämta barnen sen måste jag nog ta en omgång med dammsugaren här hemma. Den verkar INTE ha blivit använd nu när jag jobbat!

Puss & Kram!

Fööörmodligen… så glömde jag att ta kort i morse. Det är verkligen synd för alla ni som INTE bor i Obbola borde verkligen få se hur oerhört vackert det faktiskt är här.

Det är verkligen en idyll där till och med den omtalade faboliken (Fabriken) på ett skumt sätt passar in i miljön. Allt hör liksom ihop.

Nå, nog med superlativer angående Obbola. Även om jag finner detta lilla samhälle (nå, by då) som det mysigaste någonsin så är det ju inte säkert att ni läsare vill höra det, om o om o om igen!

Jag funderar på att ta kontakt med vädergudarna och fråga vad de egentligen håller på med. Nu har det snöat och varit iskallt i flera många veckor. Nu får det vara nog liksom. Vad tror dom egentligen? Att vi inte har annat för oss här uppe i norr än att skotta snö, elda, skotta mer snö, skrapa bilar, klä oss med dubbelt av allting osv? Vad tror de?

Att vi här uppe i norr inte tycker om värmen? Att vi inte vill ha gröna småmusöron på björkarna redan i mars? Att vi egentligen inte tycker om solen som värmer hustaken?

Att det första vi gör när tulpanerna trevande kryper upp genom istäcket bara river upp dem? Att vårt mål när gräset börjar växa är att så fort som möjligt rycka bort de försiktiga små grässtråna?

Vad tror de om oss, egentligen va??

Nej, nu är det jag som ringer till gudarna och tar  mig ett allvarligt samtal med dem, nu är jag less på vintern, nu vill jag ha vår, med allt vad det innebär, sol, gräs, knoppande björkar och kvittrande fåglar. Jag vill kunna gå ut utan att klä mig för ett helt kompani. Jag vill, jag vill, jag vill…Jag vill ha VÅR!!

En solig sommardag! Vår katt Smilla som undrar vad en Igelkotte är.

Ingen är vaken…Förutom jag då.

I morse (lördagsmorgonen) när jag tog min svarta fara och drog mig hemåt så var bilen så kall så kall och den blev inte varm förrns jag var ungefär halvvägs hemma.

Själv så var jag tvungen att göra som "gammfolket" och ta på mig nattakläder annars så hade jag nog frusit till is. Inte för att vi har kallt hemma, utan för att jag var som en isbit efter den kalla bilresan hem. Så, på med nattakläder, ner i sängen och värma sig med en mysig liten söt Affe(som hela tiden puttade bort mig för att jag var så kall).

Vi pratade om det jag och maken, att nog hade "gammfolket" rätt i vissa saker (egentligen allt). Man skall sova i kläder istället för att slösa på värmen inomhus på natten. För det är ju allmänt vedertaget att man sover bättre när det är lite kyligare i sovrummet, men, å fryser ju kroppen. Så om man klär på sig så sover man bättre!

Vad finns det mer för gamla knep som de gjorde förr i tiden?

Många mattor på golvet för att inte frysa om fötterna?! Smart tänkt. Det och tjocksockar borde göra susen i vårt "gamm"hus!

Är det någon där ute som har fler knep?

Nu menar jag inte bara hur man håller värmen inne, utan även lite husmorsknep.

Sånt som försvunnit med tiden.

Sånt vill jag höra om.

Puss o kram!

Skummaste drömmen på länge hade jag inatt (eller i dag om man nu skall vara petnoga).

Jag drömde om Lisbeth (ni vet, hon i bloggen bredvid). Hon ägde en butik som min man regelbundet snodde varor ifrån men, det var ok sa Lisbeth…Hon tyckte att det var bättre att han snodde därifrån än någon annan???

Sedan skulle vi springa över E-4:an Vid korsningen Hagaskolan-I-20 med Alfred i högsta hugg, trafiken var värre än den värsta USA trafikstockning men det gick bra, vi fick bara lite småblessyrer.

Min kompis V, bodde i en gigantisk lägenhet med 3-4 stycken brukare hemma hos sig för enligt henne så var det såå perfekt att ha jobbet nära. När jag frågade om det inte var jobbigt att alltid jobba så sa hon bara: Nej då…jag älskar ju mitt jobb! Jag önskar bara att jag hade fler brukare.

Ja…Vilka tokiga drömmar man kan ha.

Om man nu skall göra en snabbanalys av mina drömmar så kan man i dröm nr:1 läsa ut att bloggen betyder mer för mig än vad jag vill ge sken av. När jag till och med drömmer om mina bloggrannar.

Dröm nr 2: Kan betyda att jag tycker livet går så fort? Eller något? Jag vet inte.

Dröm nr 3: Att just nu så känns det som om jag jobbar och sover hela tiden (fast, det stämmer ju inte riktigt).

Vad tror ni?

Vad kan mina skumma drömmar betyda?

Nu skall jag slappa i soffan med min familj, se lite på "Lilla Kycklingen" med barnen, sedan förbereda mig inför nattens jobb!

Puss på er!

Ps: OM jag kommer ihåg det i morgon bitti, så skall jag ta kort på hur det ser ut här i Obbola just innan man kommer till vårt hus. Den bilden är en av anledningarna till att jag föll som en fura för Obbola!

It is Löööövelyyy!

Japp, nu jobbar jag.

Jag skulle naturligtvis föredra att ligga i min varma säng och sova men jag sov några timmar innan jobbet så jag klarar mig hela långa natten.

Jag har redan hunnit läsa ut en bok. Hm..jag vet inte om jag berättat det men jag är faktiskt en JÄVEL på att läsa böcker snabbt. När jag var liten, en sisådär 7 år o bodde i Sundsvall så hade jag lånat flera stycken, tjocka böcker (naturligtvis inga bilderböcker utan alla var kapitelböcker) så fick jag inte lämna tillbka dom när jag kom knallande med dem efter bara några dagar. Bibliotekarien tvivlade på mig när jag sa att jag visst hade läst ut dem:-)

Sen vande hon sig nog. Nackdelen med att läsa så fort som jag gör, det är att inga böcker räcker länge. Jag bara läser o läser o läser, tills de tar slut. Vilket de oftast gör inom bara någon timme (förutsatt att jag får sitta ifred då).

Nå, Adlibris är ju billiga och snart är det ju bokrea *tjohooo* Sen så är ju biblioteket en guldgruva!!!

En annan nackdel det är att det är nästan ingen i min släkt som köper böcker till mig i födelsedagspresent längre, för oftast så har jag redan läst dem. Min Bror A (han i Falun) han brukar dock vara duktig på att finna böcker till mig. Sist så fick jag en biografi om en männsika som jag aldrig hade hört talas om. men, den är säkert jättebra. Jag skall snart läsa den…snart!

Nej, nu har jag slösat med tid länge nog. Nu skall jag arbeta lite grann.

Puss på er!

Ja, vad gör man på en fredag om man är Olsénare då?

Ja, denna hära Olsénaren hon skall i alla fall jobba natt hela långa helgen. Fördelen med att jobba på helgen, det är att jag slipper skjutsa barnen på skolan när jag kommer hem på morgonen. Nackdelen, det är ju att det just är helg. Fast, det finns något rofyllt med att jobba på helgen. Allt är lugnt och skönt. Ingen stress.

Dessutom så kan jag roa mig med att se alla fulla människor stappla förbi på parkeringen utanför. Det är faktiskt en syn för gudarna.

I går var jag faktiskt och hälsade på min nya lilla kusinbebis på Ersboda. Oj vad ljuvlig hon var. Å vet ni vad? Det var faktiskt den första gången jag kunde gosa med en bebis UTAN att få ett enormt bebisbehov själv. Jag bara gullade, gosade och lämnade tillbaka henne. Så skönt. Nu tänker jag vänta på barnbarnen, som beräknas komma om en sisådär 30 år. Inte en dag tidigare har jag bestämt.

Nå, När jag skulle hem så kikade jag förbi min farbrors jobb där faktiskt även min äldste sons faster jobbar. I vilket fall som helst så var min lilla kusin L där och jag höll på att fullkomligen tappa hakan. Hon och min Ebbe är som kopior av varandra. Det var lite roligt att se. Att generna från min fars sida var så starka.

Bla, bla, bla…Ja, inget arg elakt inlägg i dag inte. Snarare ett lite mesigt inlägg om jag får säga det själv.

Jag har så mycket kvar att vara arg på men jag tror att jag skapar nog en egen blogg för den? Vad tror ni?

LeaLinnéa kanske?

Så får denna blogg vara lite sådär gullepluttenuttig som en blogg kanske skall vara?

Ha, ha, ha!!!

Puss på er.

Nu när jag vaknade i morse till ett svinkallt hus så bestämde jag mig. Jag skall sluta upp med att belasta resten av Umeås befolkning med mina (faktiskt) rätt så triviala problem.

Jag är så förundrad över att jag inte fick mer elaka kommentarer än just den första i mitt "Umeå Energi-Energitjuvar" inlägg. Den första kommentaren var ju knappt elak den heller? Bara frågande. Med all rätt måste jag tillägga.

I mitt liv så händer det ju faktiskt även bra saker, även om vattenkannan tenderar att tippa över gentemot det negativa hela tiden.

Jag har pratat med mitt Fackförbund som faktiskt visar sig vara världens BÄSTA fackförbund. Nu när jag blev arbetslös så har jag förgäves försökt få tag på dem för att kunna betala in rätt medlemsavgift men utan framgång. Nu, igår så fick jag tag på dem och det var inga som helst problem. Fast jag var lite sen dessutom.

We Lööv mitt Fackförbund!

Så, ni ser…livet går vidare, ändå.

Det gäller bara att inte fastna i den negativa spiralen av deppighet som annars lätt kan hända. Jag är bättre än så!

Jag undrar hur det kommer att bli om & när jag verkligen får ett jobb. Undrar om jag kommer att fortsätta vara lika bitter eller om mitt glada, soliga jag kommer tillbaka då?

Alltså, igår kväll så var jag så irriterad att jag ringde och skällde ut en stackars Telia anställd. Ja, min omgivning kan inte ha det speciellt lätt just nu. Barnen kanske måste gå i terapi som vuxna på grund av att deras mor var en bitterfitta när de var små? Naturligtvis måste jag bekosta den då det är jag som drivit dem till det.

Ja, inte är det lätt att vara Olsénare idag inte?

Ok, skall vi tala om Umeå Energi nu då? Vill vi det? Vill vi ens gå där?

Förra månadens elräkning var den högsta vi någonsin haft under alla dessa år här i Obbola. Den låg på sina rejäla 6 347 kronor. Saftigt värre för oss då fyra hungriga barn samt en inkomst inte riktigt är kompatibla med varandra.

När vi då fick denna räkning så drog vi in på all el. Vi stängde av element, luftvärmepump eldade konstant och hade det kolsvart nästan hela tiden just för att vi läste att nästa månad skulle bli rekordhög. Vi tänkte att : Japp, nu blir den INTE högre än så här.

ACK vad vi bedrog oss. Denna månads elräkning var på…*TRUMVIRVEL*

8 521 kronor!!!

Så nu, istället för att komma tillbaka på rätt sida (ekonomiskt då) så kommer hela min lön att gå till elräkningen! (frågan är om lönen ens kommer att täcka elen?)

Min fråga är nu då…Hur i hela helvetet kan elräkningen bli HÖGRE fast vi drog ned på all elanvändning? Och 8 521 kronor??? För EN månad?

Jag förstår inte…

Ja, jag vet. Jag blev kanske för personlig nu. Inte fasen vill ni veta sånt. Men det skiter jag i. Jag skulle vilja veta hur, varför och när elen blev så förbannat dyr?

Hur hög blir nästa månads elräkning då?

Nä, nu säljer vi hushelvetet, flyttar in till stan och bor i en sketen liten etta med alla barnen. Kunde de göra så förr, så kan väl vi göra så nu?!