Att var förkyld kan ha olika skeenden i kroppen och även i knoppen har jag förstått. Men att ännu en dag vara ’ett säng paket’ vill jag inte! Även torsdagen har förkylningsmonstret greppet om min kropp. jag skall försöka skriva en motion allt mellan magnecyl kurerna. Varför värker kroppen men inte knoppen? Å andra sidan är det ingen höjdare att ha huvudvärk så jag kanske skall vara tacksam att det är i lederna som förkylningsmonstert härgar. Apropå härja. Jag undrar hur korna ute i hagen klänner det när regnet forsar ner över deras ryggar?
Att hästar har täcke det har jag sett men att korna har något skyddstäcke det har jag inte uppmärksammat. Naturligtvis finns det skydd av olika slag men varför inte ett ko-täcke?
Jag har ett flossigt grönt tyg undrar om jag skulle sy en ko filt av detta, finns det någon markand för ko-täcken? Jag får rådfråga dom som har hand om det.
Alla vet ju att vi och ur-kon Audhumbla (Ödhumla) har ett speciellt förhållande till människor och inte minst till kvinnor. Jag som är uppvuxen på landet vet hur kor kan bete sig. Att trampa i ko-skit det ger tur sa min gamla mormor speciellt när tjejerna skulle ut på dans. Parmfym? Det luktar inte konkurs sa min mormor. som det skulle ha någon betydelse i dansen.
Kan vi inte sätta upp en KO-SHOW. vi har ju dom som jobbar med drama så varför inte . Något att använda i invignignssyfte?
Dags för en magnesyl

Jag är uppspelt trots förkylningen som belägrar kroppen. Jag har fått en stor och mycket fin bukett blommor från en förening. Rosorna och Liljorna lyser upp mitt köksbord, där det för övrigt är uppbackat med Alvedon, varmt te och snytdukar.
Att förkylningen skulle drabba mig just nu, när det är så mycket på gång det är bedrövligt. Jag är inbjuden på en rekryteringsträff där ett rekryteringsföretag utbildar både chefer och politiker i Nordmaligns kommun och här sitter jag och ’snörvlar’ och snyter mig i allt som finns tillgängligt. Med andra ord jag kan inte delta i denna så viktiga information. Det enda jag gjort i dag var en ’akututryckning’ sedan blir det nog sängen. Några råd har jag fått en het Whisky eller vintoddy skulle hjälpa påstår man. Nu gillar jag varken Whisky eller vin, så det får anstå. Altså sängläge!
Inte illa skäller Lille Boy men du kan väl gå ut med mig först innan vi intar sängläge. Blir aldrig hundar förkylda?
I natt som var drömde jag att jag beökte Lasarettet i Umeå. Doktorn konstaterade att det var fel överallt på mig. Han tog in mig bakom ’skynket’ och sa – nu skall jag bota dig för all tid och evighet. Vad gjorde han? Jo, han färgade mitt hår svart. Sedan sa han nu är din lycka gjord, både utantill och innantill!
Frågan kavarstår är det så enkelt att det hänger på håret?

Det känns befriande att få åka till hemkommunen och med förundran se att Andersson är vig och ingen klolmmeroxe. Bygga. såga, spika. Min barndoms kommun kan med rätta kallas öknamnens paradis. Här finns öknamn på alla några exempel. ’Kajsa-kavat, skrattabbarn, myrstampen 1, myrstampen 2, goldfinger, insterbuken’ listan kan göras hur lång som helst. Det intressanta är att bakom varje öknamn finns en person som har något av öknamnets kännetecken. Allt från ministrar, kommunalråd till chaufförer.
Dessa namn kan faktiskt ha en viss betydelse för inlandets utvceckling. Det finns en stor fantasi något som jag tror är en viktig förutsättning för en postitv utveckling. Tänk att få frågan har du träffat ’isterbuken’ och sedan få en lång förklaring av ortsbefolkningen över varför detta öknamn har fått ett så brett fäste i kommunen för att inte tala om det sista som ’insterbuken’ gjort, det mesta av ondo tyvärr.
Apropå positiv utveckling. Kommunstyrelsens arbetsutskott här i Nordmaling som sammanträde i veckan som gått fick plötsligt en ny politisk majoritet. Den viktiga frågan om Tallbackens privatisering och kravet från PRO om folkomröstning fick en centerpartist att rösta med oss socialister. Att så många medborgare vill tycka till via en folkomröstning i denna fråga tycker jag är positivt. Vi Socialister har beslutat att rösta JA till en folkomröstning. Värre är det för de borgerliga partierna som även dom i valet lovade att folkomröstningar skall vara en möjlighet för medborgarna att tycka till. Nu tycks detta vallöfte inte vara en självklarhet för alliansen i Nordmaling trots den stora namninsamlingen.
Om dom inte tillåter folkomröstningar vad skall dom då kallas?
Tyck till än är det inte för sent. PRO i Nordmaling har namnlistor.
Komihåg att DEMOKRATIN måste erövras varje dag!

Livet är! Ena dagen begravning andra dagen prisutdelare på Ryttartävling i Nordmalings- loppet.
Under veckan som gått har mitt liv skiftat från gråt till glädje. Den begravning som jag var med på var min partikamrat John-Eriks bortgång. Det kommer att sätta spår i mitt liv för lång tid framöver. Han var för mig ’farbror John-Erik’. Han var mitt stöd under många år. Han var också Nordmaling kommuns första Socialistiska kommunalråd på -80 talet. Det var han som skrev in mig som medlem i Rundviks S-förening. Han lämnar många minnen.
Efter en fredag med begravning och många sorgetårar blev lördagen och Ryttartävlingen på Ridskolan en dag med glädjetårar. Speciellt glädjande var var att en av ryttartjejerna från Nordmaling vann pris. Det är trevligt att få vara med på aktiviteter i föreningar. Att se dessa tjejer som satsar allt på att få sin häst att nå mål med bästa resultat det är fantastiskt och spännande. Jag vill notera att hästar är färgblinda så jag har inga problem med mitt röda hår. Jag är mycket tacksam för att Ridskolan ringde och frågade om jag ville dela ut pris på Nordmalingsloppet. Att se ungdomar, föräldrar och ledare som engagerar sig i denna verksamhet är hoppingivande för framtiden. Jag är tacksam för att jag får vara med i samhällsarbetet. Inte unddra på att det finns människor som är avundsjuka. Men, jag har en kraftkälla nära till bara rakt över vägen. Min granne odlar grönsaker och vitlökssquash. Så¨på vår gata är det lugna gatan där kan inga ’varulvar’ härja.¨Nog finns ’varulvarna’ inom kommunen men hos oss får dom inte fäste för vi har vitlök och olika recept från grannens kök. Bra att ha i ’orostider’. ’Livet är här och nu’ så pröva på vitlök och känn kraften. Välkommen in i vitlökslandet vänninor.
Vitlök är inget för oss hundar som Arto och jag skäller Lille Boy. Tänk att smaken är som baken. Den är delad även i grönsakslandet. I morgon kommunstyrelsens arbetsutskott.

Nog blir man förundrad. Allt oftare talas det om miljön och vad vi människor kan göra för att rädda vår jord. Man kan tycka mycket om Kinas Olympiska Spel. En fråga är om det kan vara i miljöns tecken som Kina skjuter kemikalier i molnen för att förhindra regn? Knappast, men jag är inte idrottare eller kemist så min röst räknas inte. Sedan kan man tycka vad man vill om Kina. Ett är säkert, hade jag bott där hade jag varit inspärrad för tid och evighet i ett mörkt fängelse dit ingen kunnat nå. Tur att man föddes här. I krigets fasansfulla skugga finns människor bl.a. i Georgien Här gäller bara kulor och krut och maktgalna gubbar. Tur att man föddes här. Appropå förändringar och gubbar i Nordmalings kommun har den politiska majoriteten beslutat spara pengar i skolan. Hör och häpna! Det skall man göra genom att säga upp 8 lärartjänster och samtidigt utannonseras efter 12 nya lärare. Kan någon förklara den ekonomiska ekvationen i detta? Jag frågade kommunalrådet men han svarade inte oväntat ’ I no nothing’. Om inte de ’högsta vet’ hur skall då vi andra veta? Den borgerliga politiken kan väl inte vara en ’snöpt längtan efter att förändra’? Allt för förändringens skull? Ett är säkert den som lever får se oavsett om det är Kina, Georgien eller i skolans värld här i Nordmaling

Höjdpunkten i veckan som gått var besöket hos frissan i Rundvik. Jag faschineras alltid över alla grejor hon har. Där finns bland annat fina frisyr-böcker, sprayer, hårfärger, olika mousser. Att se i hennes frisyr-böcker är en ’happening’ där finns alltid mycket vackra kvinnor i alla åldrar. Det är bara att välja och hoppas att man kan likna förebliden i boken en liten smula. Jag har sett ur kommande frisyr. Långt stripigt med tuppkam allt i rött och svart som vanligt. Jag menar färgen. Tid är bokad i oktober. Men till dess så är allt som vanligt. Alltså, även denna gång är jag röd med svart boten. Mina släktingar är glada över att dom känner igen mig och famlijen tycker att rött är rätt.
Att det tar tid för mig hos frissan är självklart. Först blekning, dubbla plasthuvor varav en med små hål i. Sedan värmehuvan i 30 minuter. Därefter tvätt och sedan upprullning. Hela proseduren avslutas med värmehuva och frisyrkamning.
När jag kommer hem säger Andersson nu är du dig lik, tack och lov. Men vad kostar kalaset.
Kvällen är räddad. Vi diskuetrar och slår vad om vad frisse-klaset kostar. Att jämföra med gubbars tid hos frisören förstår vi alla är helt ’befängt’
Jag konstaterar ’utan kvinnor stannar Sverige’ och va trist vi kvinnor skulle se ut om vi inte hade möjligheten att besöka en ’fixar-frissa’någon gång. Min frissa är välkänd. När jag åker här och var i Sverige så frågar kvinnor var har du fixat din fantastiska hårfärg. Svaret är enkelt. ’hos min frissa i Rundvik’.

Jag vaknar av att telefonen ringer. Lite förvirrad famlar jag efter luren. En manlig röst säger ’nu är lastbilen i garaget’. Jag svänger benen över sängkanten och konstaterar att det är rysligt tidigt. Jag säger ’du har ringt fel’. Mannen i andra ändan uppger igen att han ’ställt lastbilen i garaget’. Nu är han lite upprörd. Jag tänker vilket garage vi har bara ett garage för EN personbil. Något är fel. Nu brukar folk ringa fel men då gäller det Pumpex och leveranser. Hittills har garaget klarat sig.
Jag upprepar du har ringt fel. Nu är mannen påstridig. ’Jag har fått detta telefonnummer så det är rätt’. Nej, det är fel upprepar jag. Du har kommit till en privatperson. ’Jag har fått detta telefonnummer ’ säger han ’det måste vara rätt’. Nu börjar jag lessna. Du får ringa ett annat nummer säger jag. Han svarar ’kan du hjälpa mig med rätt nummer’. Jag tänker på nummer-upplysningen men tänker vilket nummer menar han. Bäst att hålla käften.’ Du får fixa rätt nummer själv’ säger jag. ’Så du vill inte hjälpa mig med lastbilen som står i garaget’ säger han. Nej svarar jag. Nog med lastbilar föridag tänker jag och lägger på luren.
Har någon hittat en lastbil i ett garage med en frustrerad gubbe så ring INTE till mig. Jag är hjälpsam men det finns gränser. När jag kliver ur sängen undrar jag om någon vill skämta med mig men så tidigt på morronen och om en lastbil?
Ett telefonsamtal kan betyda så mycket men inte early morning och inte om lastbilar i ett garage som någon påstridig gubbe vill ha hjälp med.

Att reklamera felfåtta varor. jag köpte via internett lökar och liten kärra i våras. När paketet kom innehöll det inga lökar ingen kärra däremot fyra handdukar och fyra växter i plastförpackning. När jag öppnade plastförpackningarna med blommorna visade det sig att endast en hade överlevt färden hem till mig. Jag skall reklamera detta sa jag till familjen. Jag behöver inga vita handdukar och inga krossade växter. Det var lökar och liten kärra jag ville ha. Försök du men jag tror inte du får igenom reklamationen på ett så litet belop. Sa min älskling Andersson. Det jag köpte kostade några hundrda kronor. Men ändå! Dom kan ersätta mig på något vis sa jag och förresten får dom hämta handdukarna och de trasiga växterna om dom vill. Jag skickade en e-post reklamation. Döm om vår förvåning i går kom ett paket med en liten kärra hem till mig. Jag fick rätt jublade jag. Min familj är den som ständigt har uppsikt över mig och mina göranden och låtanden, tro inget annat. Nu är det väl så att jag inte har några hemligheter för Andersson (utom garderoben) så han har det ganska lätt men ändå att få rätt även om reklamations tiden blev tre månader. Sedan skulle vi Andersson och jag skruva ihop kärran. Det var inte det enklaste. Kärran hade minst 50 delarmed en massa skruvar. det var 14 mm och 12 mm och i ett tunt trämaterial. Jag är ingen skruvare men det var min kärra sa Andersson. Jag höll, skruvade och med Anderssons hjälp fick vi alla grejer på plats. Efter en timmas jobb kunde vi ställa kärran med blommor på sals-bordet. Appropå reklamation, reklamera mera det gäller även ’tjänster’ (regeringstjänster)
Jag och många med mig anser att reklamationen för regeringen och deras underhuggare gått ut. Tänk så många som slulle bli lycklig om dom fick reklamera bort och göra ett nytt byte. Men kanske kan KO hjälpa till att reklamera ’byt regering nu’

Eftersom jag är borgerlig vigselförrättare lät jag mig övertalas av Ing-Marie att viga henne och hennes livs kärlek sedan många år. Ing-Marie vill överraska med ingå äktenskap när släkt och vänner var samlade till vad de trodde var ’ett födelsedagskalas’. Vi var överens om att jag skulle dyka upp som ’gumman’ ur lådan och påstå att jag var en av gästerna. Nog blev det lite häpna miner när jag öppande dörren och sa ’hej å hå’ här är jag. Visst skulle jag vara med här på festen? Sedan frågade jag hur många är det som skall gifta sig? Alla tittade med förvåning på mig. Jo, jag är här för att förrätta vigslar. Det går bra att anmäla sig sa jag, jag har papperen med mig. Alla tittade annu mer förvånad på mig. Man kan nog säga att ’hakan föll ner på bröstet’ på en del. Ännu mera förvånad blev de församlade när värdparet sa ’att det är vi som skall gifta oss här och nu i denna stund.. Ing-Marie sa jag har fixat papperen och det som fattas har Ulla-Maj. Efter att ha frågat och fått ja blev det utdelning av kramar och pussar. Sedan kom champagnen fram och den var fantastiskt god. Vi skålade och hurrade. Vad kan vara bättre än att få viga människor som vet vad dom vill och som har prövat på. Att dessutom få vara med på övriga trevligheter där bland annat champagne ingår det är ’mumma’ för en ’liten rödhåring’ som jag. Nu har Ing-Marie inlett mig på vigselvägen så jag både vill och kan och Ing-Marie är ju en Ottosson – Eriksson så hon kan planera det mesta för de flesta tror jag. Fråga så får du svar. Med överlämnadet av Ambassadörsmärket från kommunen önskar jag Ing-Marie, Peter och alla brölloppsgästerna en trevlig kväll. Att jag sedan igen måste skämmas över samhällets insatser är beklagligt. Denna gång gäller det telikommunikationerna.
Att Telia inte fixat bredbandet som behhövs i i byn är skamligt. I Sunnansjö med omnejd finns det många familjer och företag som behöver bredband. Jag förstår inte hur Telia kan annonsera bredband till hela Sverige och totalt struntat till exempel i Sunnansjö/Baggård. Det är falsk markandsföring av Telia. Jag skall ta upp frågan ånyo på kommunen. Här måste vi se till att Telia håller det de lovar i reklamen. Det är oförsvarbart att inte fixa bredband när det är så många boenden som vill ha bredband och inte får möjligheten. EN efterlysning är härmed utfärdad. Vem kan fixa bredband till Sunnansjö med omnejd?

Inlandstrippen till hemkommunen gick över Torvsjö förbi Idbacka och naturligtvis korsettutställningen. Jag konstaterar att det i ’folkmun’ kallade Venusberget fortfarande visade korsetter hängande på streck på en åker nära vägen. Visst var korsetterna en protest eller? Väl framme vid sommarstugan lastade vi ur bagaget och gick till stranden. Båten skulle i sjön och nätet läggas ut. Andersson rodde med säker hand vår båt och vi lade ut nätet. Väl tillbaka vid Malgomajs strand skulle jag först lämna båten (de första skola bli de sista). Att kliva ur en gungande båt är inte det lättaste. Det kan faktiskt vara som att ’angöra en brygga’ men oändligt mindre. Jag satsade och trodde mig ha land under foten och steg ut men vips så vickade båten och jag halkade på kanten och ’plask’ i vattnet. Malgomajs vatten är inte kallt vid stranden men jag vill ändå inte rekomendera ett dopp med kläder på kropp. Där stod jag med vattnet upp till midjan och stövlarna fylda. Lille Boy som varit vår hjälpreda stod på båtkanten och titttade ner på matte. Sedan hoppade han vigt i land. Den som har fyra ben är ibland bättre rustad. Nu bar det av genom riset upp till stugan cirka 50 meter men det kändes som 50 kliometer. Väl framme blev det klädbyte. Inga problem jag har alltid kläder i stugan. Det tristaste är nog att bli kallad ’klumpig och utan balans’ Andersson föreslog att jag skulle gå en kurs i balans teknik i stället för styrdans som jag anmält mig till. Morgonen därpå vitjade vi och allt gick bra. Jag klarade av att dra upp nätet med två abborrar och fem sikar alla stora och fina. Hur rensningen och lossningen av fisken från nätet gick till det är en annan historia väl värd att berättas en kväll i augustiskymmningen. Ett är säkert ’TRÄGEN VINNER’ i alla lägen.
I dag var jag in på kommunkontoret. Tänk så tomt ett kommunkontor kan vara första dagen i augusti.